Hoppa till huvudinnehåll

Jakobstadsregionen behöver mer arbetskraft: “Vi måste nå ut till finska Finland”

En kvinna står vid en svart tavla.
Även om det inte ordnas rektyreringsmässor nu, så försöker Concordia locka arbetskraft till regionen, säger Heidi Matinlassi. En kvinna står vid en svart tavla. Bild: Mårten Wallendahl / Yle Jakobstadsregionen,arbetskraft,Heidi Matinlassi

Sysselsättningsläget i Jakobstadsregionen har nästan normaliserats efter den första coronachocken. Förfrågningar bland regionens företag visar att kring 800 nyanställningar gjordes under fjolåret.

– Och det var inte frågan om att ersätta pensioneringar utan mest nyanställningar, säger Fredrik Sandelin som är regionutvecklare på Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia.

Det är svårt att ge klara profetior över det kommande arbetskraftsbehovet i regionen. Ändå tyder indikationerna på att åtminstone 2 400 nya jobb kommer att skapas i trakten under de kommande två åren.

– Trots att utvecklingen är osäker för till exempel exportindustrin, ifall man stänger ner världen för en längre tid, så ser vi svart på vitt att det behövs mera folk, säger Sandelin.

Inget nytt läge

På Concordia ser man det som positivt att arbetsgivarna expanderar och nyrekryterar. Det som bekymrar är att den tillgängliga arbetskraften inte verkar räcka till.

– Läget är inte nytt. Men man trodde kanske att tillväxten skulle dämpas mera av pandemin. Vi ser nu att sysselsättningen praktiskt taget är tillbaka på samma nivå som före coronan slog till. Så arbetskraftsbristen har inte försvunnit någonstans, säger Sandelin.

En man med glasögonen sitter i en soffa framför en tv-skärm
Arbetsgivarna missar en enorm potential om de exkluderar finska Finland som rekryteringsområde. En man med glasögonen sitter i en soffa framför en tv-skärm Bild: Mårten Wallendahl / Yle Jakobstadsregionen,arbetskraftsinvandring,fredrik sandelin

För att råda bot på läget samarbetar många institutioner för att trygga tillgången på arbetskraft. TE-centralen har nya projekt med att både snabbutbilda rätt arbetskraft och effektivare matcha utbud och efterfrågan.

Dessutom håller Concordia en nära dialog med regionens företag och utbildningsinstitutioner för att kartlägga rekryteringsbehovet och kommande arbetskraft.

– Men ett problem är att människorna här i trakten inte räcker till. Vi har aktivt deltagit i rekryteringsmässor och ordnat evenemang för att locka inflyttare och återflyttare. Men just nu tillåts inga evenemang och frågan är hur vi på virtuella plattformar ska kunna nå sådana som söker jobb och är villiga att flytta hit, säger Heidi Matinlassi, som drar Concordias talent-projekt som bland annat avser att locka ny arbetskraft till trakten.

Det handlar om attityden hos arbetsgivarna och arbetstagarna.

Enligt Matinlassi och Sandelin vore det viktigt att företagen skulle lära sig rekrytera folk geografiskt bredare. Ifall man annonserar efter till exempel svetsare enbart i lokaltidningen, utesluter man genast en verkligt stor del av de som kunde söka jobben.

– Det handlar om en attitydförändring hos både arbetsgivarna och de potentiella arbetstagarna. Dels så måste företagen bli bättre att marknadsföra sig i övriga Finland, men det gäller också för de som söker jobb att få en bild av den här regionen, säger Fredrik Sandelin.

Multikulturell arbetsmiljö

Heidi Matinlassi är inne på samma linje – och understryker hur multikulturella regionens företag har blivit. Men även det finska Finland borde bli mera öppet för att orientera sig mot Jakobstadsregionen.

– Vi har generellt en bild i övriga Finland av att man behöver kunna flytande svenska för att klara sig här i regionen, vilket inte stämmer alls, säger Heidi Matinlassi.

I dag har allt fler företag i praktiken blivit mångspråkiga, så man kan jobba på svenska, finska eller engelska. Och på många företag talas det i dag en hel mängd språk bland personalen.

– Det är klart att det är en fördel om du kan båda inhemska språken. Om du vill komma in i arbetsgemenskapen lär du dig också. Det blir ett vuxet språkbad, säger Matinlassi.

En glad man sitter i en grön soffa i ett kontor
Man ska rekrytera folk baserat på kompetens och inte vem de är släkt med i personalen, säger Sami Haapasalmi. En glad man sitter i en grön soffa i ett kontor Bild: Mårten Wallendahl / Yle Fresh Servant,verkställande direktör,sami haapasalmi
Det vore omöjligt att växa så här om vi bara rekryterade i Pedersöre eller Jakobstad.

Ett företag som växt ur de lokala rekryteringsramarna är livsmedelstillverkaren Fresh Servant i Pedersöre. De har under de senaste fem åren fördubblat sin personal och har de senaste åren expanderat med 50-60 personer årligen. I företagets största enhet i Edsevö samsas i dag anställda från cirka 30 länder.

– Det vore omöjligt att växa som vi gjort om vi bara hade anställt folk från Pedersöre eller Jakobstad. Det krävs en del anpassning från arbetsgivarens sida gällande praktiska arrangemang, så man får skolning och manualer på ett språk man behärskar. Men i praktiken är det inte svårt, säger Sami Haapasalmi som är bolagets vd.

Över 100 kilometer till kontoret

Han pendlar själv från Seinäjoki, men likt många som rekryterats från ett vidare geografiskt område, jobbar han delvis på distans. Den möjligheten har varit ett sätt att locka arbetskraft från ett större geografiskt område.

– Och så måste man ha ett gott rykte som arbetsgivare bland de som söker jobb, säger Paola Bodbacka som är personalchef på Fresh.

För personalen som jobbar i produktionen är möjligheterna att distansjobba begränsade. Dessutom försvårar långa pendlingsavstånd skiftarbete.

En man med en pappersmössa står intill en vägg med en bild på ett träd
Det vore inte svårt att hitta jobb i Jakobstadstrakten även om man inte talar svenska, säger Juha Vattuaho som flyttat från Seinäjoki. En man med en pappersmössa står intill en vägg med en bild på ett träd Bild: Mårten Wallendahl / Yle Pedersöre,Fresh Servant,juha vattuaho

Juha Vattuaho är en av de som flyttat till regionen. Flyttbeslutet kom då han hittade jobb som tillverkningschef på Freshfabriken i Pedersöre. Som finskspråkig har han sett att arbetsplatsen varit en utmärkt plattform att lära sig flytande svenska.

– Vi använder dagligen svenska, finska och engelska parallellt, och jag har sett det som något sporrande att ha flera språk i arbetsgemenskapen, säger Vattuaho.

Han anser inte själv att regionen har en allt för svensk prägel bland de finsktalande. Han tror inte heller att det vore speciellt svårt att hitta ett jobb även om han talade enbart finska.

Men svenskan har öppnat fler möjligheter, inte minst socialt, menar han. Han överraskas själv av frågan om arbetsgivarna drar sig för att rekrytera finskspråkiga.

– Nej, det har jag inte märkt. Det låter ju konstigt om det vore så, säger han.

Kompetensen avgör

Såväl Vattuaho som hans kollegor är alla tre finskspråkiga i grunden, men använder nu svenskan både professionellt och privat. Och de ser alla fördelar i att arbetskraft kan rekryteras över språkgränserna.

– Vi ser i första hand till vilka kompetenser vi behöver. Och det hittar vi inte alltid här i trakten. Dessutom ska det inte krävas att vara någons släkting eller bekant för att få jobb, utan det handlar om vilka kvalifikationer man har för att jobba hos oss, säger Sami Haapasalmi,

En kvinna tittar leende in i kameran intill en tavla full med tomater.
Ska vi lyckas locka arbetstagare från längre bort, måste vi hela tiden visa att vi är attraktiva som arbetsgivare, säger Paola Bodbacka. En kvinna tittar leende in i kameran intill en tavla full med tomater. Bild: Mårten Wallendahl / Yle Fresh Servant,Personalchef,paola bodbacka

Paola Bodbacka är inne på samma linje. Hon är glad över att företaget kunnat anställa så många nya under de senaste fem åren. Rekryteringsbehovet kommer att fortsätta - men det gäller att hålla sig attraktiv som arbetsgivare för att kunna vara med och tävla om arbetskraften.

- Därför vill vi att våra anställda delar med sig av sina berättelser, hur de ser på att jobba hos oss. Så får andra en bild av hur vi jobbar här, säger Paola Bodbacka om deras sätt att även framöver locka mera arbetskraft.