Hoppa till huvudinnehåll

Knappt var fjärde invandrare röstar i kommunalvalet: "En vanlig orsak är att man inte känner sig delaktig i samhället"

Mansantagen person poserar framför stenvägg
Lukuman Iddrisu, hemma från Ghana, har undersökt invandrares aktivitet i kommunalvalet. Mansantagen person poserar framför stenvägg Bild: Yle/Filip Stén man,porträtt

Det finns många orsaker till att valdeltagandet är lågt bland invandrare, det handlar om både information och intresse. Många har heller inte kommit i kontakt med någon politiker eller något parti, säger Lukumanu Iddrisu som undersökt invandrares aktivitet i kommunalval.

Färre än var fjärde person med invandrarbakgrund röstade i det förra kommunalvalet.

Lukumanu Iddrisu kom från Ghana till Vasa för sex år sedan och studerar för närvarande vid Vasa universitet. Han har undersökt invandrares aktivitet i kommunalvalet, i första hand i Vasa.

– Ett vanligt svar på frågan varför man som invandrare inte röstat i kommunalvalet var att man inte känner sig delaktig i samhället, och det är tråkigt, säger Lukumanu Iddrisu.

Andra orsaker som kom fram i Iddrisus undersökning var att man inte kommit i kontakt med någon politiker eller något politiskt parti. Han har intervjuat 162 personer med invandrarbakgrund.

I kommunalvalet år 2017 var det allmänna valdeltagandet 57,5 procent. Bland de röstberättigade som har ett annat modersmål än finska eller svenska var valdeltagandet endast 23,9 procent.

Statistik över valdeltagande i senaste kommunal- och presidentval.
Statistik över valdeltagande i senaste kommunal- och presidentval. Bild: Yle valdeltagande,invandrare,presidentval,Kommunalval

Potentiella väljare för partierna

I kommunalvalet får också personer med annat medborgarskap än finländskt rösta – om de har bott på orten i över två år.

Det finns alltså en hel del potentiella väljare, men förutom det egna intresset krävs också ett intresse från de politiska partierna.

– Jag tror att många partier är medvetna om att det här är en outnyttjad resurs, många partier har också försökt hitta kandidater med invandrarbakgrund, säger statsvetaren Tomas Karv vid Åbo Akademi i Vasa.

– Klart är att det inte har lyckats och det finns säkert många orsaker varför.

Fler kandidater med invandrarbakgrund kan få upp valdeltagandet

Hans kollega, Josefina Sipinen vid Tammerfors universitet, skriver som bäst sin doktorsavhandling på temat invandrare och deras politiska engagemang i Finland.

Fler kandidater med invandrarbakgrund kunde enligt henne vara ett sätt att få upp valdeltagandet bland invandrarna.

– Ofta tänker vi att män röstar på män, kvinnor röstar på kvinnor, unga röstar gärna på unga och så vidare, säger Sipinen.

– Man vill rösta på någon man kan identifiera sig med.

Partiernas nätverk består i huvudsak av finsktalande personer och de har en väldigt liten kontaktyta med invandrarnätverken

Men för att nå dit krävs rätt mycket arbete av de politiska partierna, säger hon.

– Partimedlemmarna, deras kandidater och deras nätverk består i huvudsak av finsktalande (eller svensktalande reds. anm,) personer och de här nätverken har en väldigt liten kontaktyta med invandrarnätverken, säger Sipinen.

Det bör ändå påpekas att valdeltagandet varierar rätt kraftigt mellan olika invandrargrupper.

– Till exempel hade den somalisktalande gruppen ett valdeltagande som i praktiken var på samma nivå som för de finsktalande i kommunalvalet 2017, säger Josefina Sipinen.

– Däremot var valdeltagandet väldigt lågt bland exempelvis de ryska och estniska grupperna, säger Sipinen.

Myndigheterna har en viktig roll att informera

Förutom att det behövs engagemang från väljare och partier har också myndigheterna en viktig roll i att informera om rättigheten och möjligheten att delta i kommunalvalet.

– Inför det förra kommunalvalet hade vi olika evenemang som lyfte upp samhällsfrågor, för att väcka intresset. Utöver det har justitieministeriet producerat material om kommunalvalet på flera olika språk. Utmaningen är att sprida det på rätt sätt, säger Emine Ehrström som är chef för integrationstjänster vid NTM-centralen i Vasa.

kvinna i beige kappa.
Emine Ehrström, chef för integrationstjänster vid NTM-centralen i Vasa. kvinna i beige kappa. Bild: Yle/Filip Stén Emine Ehrström

Kan man tolka det låga valdeltagandet som ett tecken på att integrationen har misslyckats?

– En faktor är det ju absolut, man kan tänka sig att det återspeglar just känslan av delaktighet. Men som helhet tror jag inte man kan mäta hur lyckad integrationen har varit endast på basis av valdeltagande, säger Emine Ehrström.

Läs också