Hoppa till huvudinnehåll

Hur aktivt ska Finland driva frågan om en försvarsallians med Sverige? Kanerva vill ha debatt nu, Kaikkonen väntar: "Jag vill inte utesluta det"

JAS-39 Gripen.
För en försvarsallians med Finland måste svenskarna ge grönt ljus både från politikerna och folket, bedömer Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen. JAS-39 Gripen. Jas Gripen

Nu ska frågan upp till diskussion, uppmanar försvarspolitikern Ilkka Kanerva (Saml). Passar det inte med en försvarsallians, så är det bra att veta varför, anser han. Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) vill inte utesluta idén, medan utrikespolitikern Erkka Tuomioja (Sdp) säger att "alla vet att Sverige inte vill".

Debatten om en finsk-svensk försvarsallians är igång i den finländska riksdagen. Men åsikterna går isär om hur aktivt Finlands ska försöka driva frågan om en försvarsallians med Sverige.

Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva vill att diskussionen lyfts på bordet.

Det är inte första gången som Kanerva föreslår en försvarsallians mellan Finland och Sverige. Nu säger han att det viktiga inte är vad vi kallar det, men att det finns en plan för hur Finland och Sverige snabbt kan fatta beslut vid samma bord, om en kris eskalerar.

– Det handlar om en överraskande situation, som kanske inte handlar om ett traditionellt militärt hot, utan till exempel ett hybridhot. I en sådan brådskande situation, så skulle det vara bra att ha ett färdigt system för hur vi agerar tillsammans, så att vi inte behöver starta en sådan här diskussion från ruta ett, säger Kanerva.

"Sveriges försvar börjar inte vid Tornedalen"

Kanerva anser att behovet av ett statsfördrag mellan länderna är större nu, då hoten inte nödvändigtvis följer traditionella geografiska gränser.

– Ett hot för Sverige är att Finland råkar ut för en kris eller konflikt. Det är ödesdigert för Sverige. Det är lätt att se att det är till fördel för Sverige att försvara Finlands suveränitet. Gränsen för Sveriges försvar börjar inte vid Tornedalen, utan i nuläget är det längre bort. Det konstateras i våra underrättelselagar och samma filosofi finns i Sverige, har jag märkt, säger Kanerva.

Puolustusministeri Antti Kaikkonen ja Ruotsin puolustusministeri Peter Hultqvist Lapin lennostossa Rovaniemellä
Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist träffas flera gånger per år, här i samband med flygövningen Ruska 2020. Puolustusministeri Antti Kaikkonen ja Ruotsin puolustusministeri Peter Hultqvist Lapin lennostossa Rovaniemellä Bild: Vesa Vaarama / Yle försvarsministrar,Peter Hultqvist,Lapplands flygflottilj,Rovaniemi,Jas Gripen,JAS 39C Gripen,Sveriges försvarsminister,Air combat exercise,Finlands försvarsminister,Antti Kaikkonen,McDonnell Douglas F/A-18 Hornet

Han efterlyser en diskussion om vilken typs system som skulle behövas för att fatta beslut då det handlar om ett totalförsvar.

– Det är inte ett färdigt förslag, men jag hoppas att när vi har ett så här tätt samarbete med Sverige, så skulle vi också lyfta upp ett så här långtgående förslag, säger Kanerva.

– Om det inte av någon anledning passar, så är det bra att veta varför, och när man i så fall kan återgå till förslaget, säger Kanerva.

Kaikkonen: Vi behöver stöd från både folket och politiker i Sverige och Finland

I samband med ett webinarium om säkerhetsfrågor i Norden på Hanaholmen på tisdagen, fick Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist frågan om ett juridiskt bindande statsfördrag mellan länderna. I praktiken betyder det en form av försvarsallians, eller någon form av gemensamma försvarsgarantier.

- Jag vill inte utesluta möjligheten, men kanske det fortfarande är för tidigt att diskutera det. Det tar tid och det bästa är att gå framåt steg för steg. Vi behöver stöd från både folket och politiker i Sverige och Finland. Vi förstärker samarbetet, men låt oss inte gå framåt för snabbt, sade Kaikkonen.

Hultqvist berörde frågan på en ännu mer allmän nivå.

- Vi har planering som gäller operationer också bortom fred. Det är ett mycket långtgående arrangemang som vi redan har. Från den utgångspunkten, som icke-allierade länder, så bygger vi samarbetet steg för steg. Vi har inte diskuterat några juridiskt bindande fördrag, utan vi arbetar på praktisk och realistisk nivå, sade Hultqvist.

"Vi vet ju alla att Sverige inte är intresserat"

Erkki Tuomioja, som är vice ordförande för utrikesutskottet säger att Socialdemokraterna i princip stöder samma idé som Samlingspartiet. Men hans huvudbudskap är att det är bättre att inte driva frågan aktivt, så länge det inte finns ett svenskt intresse för den.

– Vi vet ju alla att Sverige inte vill gå in för något försvarsavtal – det är uteslutet från deras sida. Men jag har sagt att för vår del kan det komma på fråga, om fem, tio eller femtio år. Uteslutet är det inte, men vi går framåt på ett pragmatiskt sätt som ökar trovärdigheten och resurserna för bägge länders försvar, säger Tuomioja.

Däremot kan det ligga närmare i framtiden att behöva någon form av avtal för hur gemensamma resurser ska användas vid en kris, anser Tuomioja.

Soldater springer till en helikopter.
Försvarsmakterna för Sverige och Finland övar flera gånger per år tillsammans, och har gjort planer för gemensamma operationer vid behov. Soldater springer till en helikopter. Bild: Alexander Karlsson/Försvarsmakten Sveriges försvarsmakt

Både Kanerva och Tuomioja har varit utrikesministrar – Tuomioja senast när försvarssamarbetet med Sverige skrevs under. Båda två har tät kontakt med sina svenska kollegor i försvars- och utrikesfrågor och en uppfattning om hur diskussionen ligger i Sverige.

Tuomioja: Alliansfriheten finns i det svenska dna:t

Diskussionen har fått ny aktualitet i och med den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, som riksdagen ska behandla under hösten. I redogörelsen står det att Finland fortsätter försvarssamarbetet med Sverige utan på förhand ställda restriktioner.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har upprepat att samarbetet kan sträcka sig bortom fredstida förhållanden. Den svenska regeringen driver inte aktivt på frågan om en försvarsallians.

Men steget till en försvarsallians från svensk sida är långt, anser Tuomioja.

– Det är historiskt sett så att Sverige vill hålla fast vid sin alliansfrihet i alla riktningar. Det finns i det svenska dna:t sedan tvåhundra år. Det betyder inte att de inte skulle vara med om försvarsåtgärder, säger Tuomioja.

Det finns ett intresse för en förvarsallians med Finland bland en del av oppositionen i Sverige

Däremot stöder en del av oppositionspartierna i den svenska riksdagen: Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna en försvarsallians med Finland.

I Sverige hörs också röster som är kritiska till en försvarsallians med Finland, som skulle innebära en tusen kilometer lång landgräns för Sverige att försvara, utan försvarsgarantier av försvarsalliansen Nato.

Därtill har den svenska riksdagen nyligen godkänt en lag som ger möjlighet att bistå Finland med militär hjälp ifall av en kris. En motsvarande lag har Finland, som gäller militär hjälp till alla EU-länder. Svenska Yle har skrivit en bakgrundsartikel om vad de här lagändringarna betyder i praktiken.

Ministrarna har övat på att fatta snabba beslut ihop

Erkki Tuomioja anser att de här lagändringarna räcker långt för att fatta smidigare beslut. Hultqvist sa nyligen i en intervju för Svenska Yle, att lagändringarna innebär att besluten kan fattas snabbt.

Bägge länders försvarsministrar uttalade sig gemensamt för ett år sedan, om att man tar ytterligare steg för att fördjupa samarbetet. Ministrarna betonade att man planerar för militärt samarbete och gemensamma operationer i alla typer av situationer.

Båda länder har därtill övat för hur besluten fattas på ministernivå, då man ska samarbeta vid kriser, via en så kallad skrivbordsövning.

Artikeln har uppdaterats med kommentarer av försvarsministrarna Antti Kaikkonen och Peter Hultqvist. Rubriken uppdaterades med ett citat av Kaikkonen den 17 november kl. 12.20.

Läs också