Hoppa till huvudinnehåll

Känns det jobbigt när någon tycker annorlunda? Folk som diskuterar kan delas in i fem typer

Montage av flera grafikbilder av debattörstyper.
Montage av flera grafikbilder av debattörstyper. Bild: Jyrki Lyytikkä Diskussion,Hyvin sanottu

Över hälften av finländarna tycker att debattkulturen i vårt land har försämrats. Det här kommer fram i en undersökning som Yle har låtit göra. Finländarna kan också delas in i fem olika diskussionsgrupper skriver Yle Uutiset.

Med utgångspunkt i den undersökningen startar nu projektet Hyvin sanottu – Bra sagt, för att förbättra finländarnas sätt att diskutera.

– Hatretorik, en negativ diskussionston och avsiktliga missförstånd är sådant som har kommit fram överallt. De här sakerna gör människor oroliga och nu börjar man få nog, säger Yles verkställande direktör Merja Ylä-Anttila.

Projektet, som sträcker sig över fem år, ska uppmuntra människor till en debatt där man respekterar varandra och uppskattar varandras olika perspektiv.

Projektet kommer, förutom på Yles kanaler, att synas på många håll i samhället. Tiotals samarbetspartners har redan kommit med, bland andra Presidentens kansli, Bollförbundet och Försvarsmakten.

Projektet leds av Yle tillsammans med stiftelsen Dialogpaus.

Se dig själv i spegeln

Enligt undersökningen kan man dela in finländarna som debattörer i fem grupper. De som njuter av en omtänksam debatt, de som vill ha en mera konstruktiv debatt, de osäkra åhörarna, de som är nöjda med utvecklingen och de som kräver plats för sina synpunkter.

Att identifiera sin egen diskussionstyp är ett första steg mot bättre debattkultur, Här kommer du till ett test där du kan kolla vilken typ av debattör du är.

– Det är viktigt att förstå hur man kan föra fram sin egen åsikt utan att såra någon annan eller göra den ledsen. Jag tycker att det här är något vi alla måste jobba med. Det handlar om att bete sig som folk mot varandra, säger Merja Ylä-Anttila.

Enligt henne ska man alltid först se sig själv i spegeln.

Bild på Yles vd Merja-Ylä Anttila. Hon är klädd i blått och bär glasögon.
Yles VD Merja Ylä-Anttila försöker själv vara saklig på sociala medier. Bild på Yles vd Merja-Ylä Anttila. Hon är klädd i blått och bär glasögon. Bild: Kimmo Räisänen / Yle Merja Ylä-Anttila,verkställande direktör,ledningsgrupper

– Jag är också själv relativt aktiv på sociala medier och jag har bestämt att jag inte längre vill säga fult åt någon. Skarpt kan man uttrycka sig, men det behöver inte vara fult.

Ylä-Anttila hoppas att projektet ska synas i det finländska diskussionsklimatet när Yle om drygt fem år fyller hundra år.

– Kanske vi sedan kunde få ett annat undersökningsresultat och möter varandra på ett lite annat sätt?

Här kan du läsa om de olika debattörtyperna:

De som njuter av en omtänksam debatt

Kvinna med pekplatta. (Grafik)
Kvinna med pekplatta. (Grafik) Bild: Jyrki Lyytikkä diskussionsgrupper,Hyvin sanottu

Den här typen av debattör uppskattar djupa diskussioner. Hen talar gärna om samhällsfrågor och njuter av att lära sig nya saker av den man diskuterar med. Hen saknar ibland en större saklighet i debatten. Enligt den här typen får yttrandefriheten inte användas för att såra någon annans människovärde.

Till den här gruppen hör en fjärdedel av finländarna (26%). En stor del av dem är över 45 år gamla. De använder aktivt traditionella medier och följer med samhällsdebatten mera än tidigare.

De som vill ha en omtänksam debatt kan utveckla sig själva som debattörer genom att inse att de har kapacitet att både starta, möjliggöra och utveckla diskussioner och debatter. De kan använda sin förmåga och ta ansvar för att öppna diskussioner konstruktivt, vilket behövs för en god debattkultur.

De som vill ha en mera konstruktiv debatt

Man i fåtölj (grafik).
Man i fåtölj (grafik). Bild: Jyrki Lyytikkä Diskussion,Hyvin sanottu

För den här gruppen är det viktigt att diskutera samhällsfrågor. De skulle vilja få in mera saklighet och ömsesidig respekt i diskussionen. Å andra sidan är de ofta rädda att kommentera saker, eftersom svaren kan bli så bitska. Enligt dem är det allt vanligare med en grälsjuk debatt och de lider av att folk så ofta missförstår varandra med flit.

Var femte finländare hör till den här gruppen. Största delen av dem som vill ha en konstruktiv debatt anser att diskussionsklimatet i Finland har försämrats.

Den här typen kan utveckla sig själv genom att inse att en konstruktiv diskussion alltid startar hos en själv. Man kommer också vidare genom att lyssna och be om andras synpunkter. Man behöver inte alltid vara helt villkorslös för att driva sin sak. Dessutom lönar det sig att modigare än tidigare våga sig med i diskussionerna.

De osäkra åskådarna

Kvinna med mobil. (Grafik)
Kvinna med mobil. (Grafik) Bild: Jyrki Lyytikkä Diskussion,Hyvin sanottu

Den som hör till den här gruppen tycker ofta att hen inte vet tillräckligt för att delta i samhällsdebatten. Därför talar hen helst om sådana saker i sin egen krets. Hen har inte så starka åsikter och lider av den hätska tonen, och fördömandet av enskilda personer i debatten. Hen vill inte kommentera saker eftersom svaren ofta är bitska.

Den här gruppen utgör drygt en femtedel av finländarna (21%). Två tredjedelar av dem är kvinnor. En mycket stor del av den här gruppen (91%) menar att den grälsjuka diskussionen har ökat.

För att utvecklas kan den här diskussionstypen tänka på att hens erfarenhet är lika värdefull som alla andras. I en god diskussion måste man inte ha starka åsikter. Också funderingar och halvfärdiga tankar kan föra diskussionen framåt. Också sådana inlägg kan väcka nya tankar hos meddebattörer och fördjupa diskussionen.

De som är nöjda med utvecklingen

Grafikbild av man vid staket.
Grafikbild av man vid staket. Bild: Jyrki Lyytikkä Diskussion,Hyvin sanottu

De som är nöjda med utvecklingen deltar gärna i diskussionen även om de inte har speciellt starka åsikter. De kommenterar diskussioner och menar att diskussionen förs i en allt mera respektfylld ton. Enligt den här gruppen har den konstruktiva diskussionen mellan folk med olika perspektiv och åsikter ökat och att folk med olika bakgrund ryms väl med i debatten.

Den här gruppen utgör en dryg femtedel av finländarna (21%) av finländarna. De flesta av dem är över 45 år. De konsumerar mycket traditionellt medieinnehåll men deltar allt mer sällan i debatten.

De som hör till den här gruppen kunde utveckla sig själva som debattörer genom att fundera på om de borde förstärka sin förmåga att lyssna. Det skulle löna sig för dem att prova nya plattformar för diskussion och komma ihåg att också nyfikenhet och intresse för andra människor är sådant som för diskussionen framåt.

De som kräver utrymme för sina åsikter

Grafikbild av arg man.
Grafikbild av arg man. Bild: Jyrki Lyytikkä Diskussion,Hyvin sanottu

Den här debattörstypen menar att man ska få föra fram alla slags åsikter. Hen är också beredd att föra fram sina egna åsikter med hårda ord. Hen diskuterar gärna samhällsfrågor men upplever ofta att hens tankar inte blir hörda. Hen upplever ofta att diskussionen blir eldfängd och hen upplever att man missförstår hen med avsikt.

De som tillhör den här gruppen utgör ungefär var tolfte finländare. Fyra femtedelar av dem som hör till gruppen är män och drygt hälften är under 45 år. Deras medieanvändning domineras av webbtjänster, sociala medier och diskussionsforum.

Den här gruppen kunde utvecklas som debattörer genom att förstå att målet med en god diskussion inte alltid är att vinna. De flesta finländarna är intresserade av varandras tankar och med en respektfylld diskussionskultur får man fler möjligheter till debatt. Diskussioner som förs ansikte mot ansikte kan vara en speciellt givande upplevelse.

Det här är en lite förkortad översättning av Yle Uutisets artikel Tuntuuko hankalalta kun joku on eri mieltä? Yle ryhtyy parantamaan suomalaisten keskustelukulttuuria. Versioneringen är gjord av Nicolina Zilliacus-Korsström

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix