Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Ungern och Polen hotar att fälla EU:s budgetpaket – och sågar därmed den gren de själv sitter på

Den ungerska premiärministern Viktor Orbán iförd munskydd. Bilden på Orbán är försedd med en kommentarsstämpel på Svenska Yles EU-korrespondent Rikhard Husu.
Att fälla paketet vore som att som att såga den gren man själv sitter på, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu. Den ungerska premiärministern Viktor Orbán iförd munskydd. Bilden på Orbán är försedd med en kommentarsstämpel på Svenska Yles EU-korrespondent Rikhard Husu. Bild: Lehtikuva / Yle Viktor Orbán,Ungern

Glädjen i somras över en budgetuppgörelse mellan EU-länderna visade sig vara förhastad. Nu hotar Polen och Ungern att riva upp den med möda förvärvade kompromissen, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

Tisdagen den 21 juli var en historisk dag i Bryssel.

Då morgonen ljusnade i EU-högsätet stod det klart att de 27 EU-ledarna lyckats med det som många tvivlat på i förväg: att enas om ett jättelikt ekonomiskt paket för att stöda de krisdrabbade EU-länderna.

"Det är hisnande att se vad vi åstadkommit", sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter det fem dagar långa mötet.

"Historiskt", kommenterade Frankrikes president Emmanuel Macron.

Statsminister Sanna Marin talade om ett styrkebevis för EU.

Intrycket var att EU lyckats ta sig samman i krisens stund. Snart skulle efterlängtade pengar börja strömma till Europas krisdrabbade ekonomier.

Dragkampen om budgetpaketet fortsätter

Det var få som i det här skedet talade om att dragkampen om EU-budgeten och återhämtningsfonden de facto inte var avslutad i och med kompromissen mellan ledarna för de 27 EU-länderna.

EU:s stats- och regeringschefer har till uppgift att sätta riktlinjer för EU:s verksamhet vid toppmötena som under normala omständigheter ordnas i Bryssel med några månaders mellanrum.

Men det är EU:s två lagstiftande organ, ministerrådet och Europaparlamentet, som beslutar om hur den föreslagna lagstiftningen ska se ut i detalj.

Sanna Marin och Mark Rutte på tisdag morgon.
Statsminister Sanna Marin med nederländska kollegan Mark Rutten vid det historiska EU-toppmötet i juli. Sanna Marin och Mark Rutte på tisdag morgon. Bild: EPA-EFE/All Over Press Sanna Marin,Mark Rutte

Slutsatserna från EU-ledarnas sammanträden är ofta såväl vaga som mångtydiga. EU-toppmötet i juni utgjorde inget undantag på den här punkten.

Under hösten har medlemsländerna och EU-parlamentet således förhandlat om detaljerna i det överenskomna budgetpaketet.

Paketets storlek har varit en av stötestenarna i förhandlingarna.

Nyligen enades man om att på EU-parlamentets begäran lägga till 16 miljarder euro i långtidsbudgeten och återhämtningsfonden.

Stoppa utbetalningar till bångstyriga länder

Parlamentet och ministerrådet, som företräder medlemsländernas regeringar, enades också om att inrätta en mekanism för att stoppa utbetalningar från EU:s budget till länder som bryter mot rättsstatens principer.

Konkret betyder det att länder där de rättsliga och demokratiska principerna kränks får räkna med mindre pengar från EU:s gemensamma kassa.

Rättsstatsmekanismen är en nagel i ögat på Ungern och Polen som ser förslaget som ett angrepp från EU:s sida.

Såväl Ungern som Polen är sedan tidigare föremål för processer från EU:s sida på grund av förmenta brister gällande domstolarnas oberoende samt förenings- och yttrandefriheten.

Viktor Orbán omringad av ungerska flaggor.
Utvecklingen i Ungern oroar EU. På bilden premiärminister Viktor Orbán. Viktor Orbán omringad av ungerska flaggor. Bild: EPA-EFE Viktor Orbán,Ungern

De två länderna kan ändå inte på egen hand stoppa rättsstatsmekanismen eftersom lagstiftningen om den avgörs med kvalificerad majoritet i ministerrådet.

Därför har Ungern och Polen riktat in sig på att bromsa delar av budgetpaketet som förutsätter samtliga medlemsländers godkännande.

Veto hotar att stjälpa kompromissen

På måndagen lade länderna sitt veto mot ett beslut om egna medel som skulle ge EU-kommissionen rätt att låna 750 miljarder euro i syfte att inrätta en återhämtningsfond för krisdrabbade länder.

Genom att hota med att fälla budgetkompromissen i sin helhet försöker Ungern och Polen att få det övriga EU-länderna att backa i fråga om rättsstatsmekanismen.

Inget är överenskommet förrän allt är överenskommet, varnade Ungerns justitieminister Judit Varga vid Europaministrarnas videomöte.

Det är föga förvånande att Ungern och Polen försöker bromsa inrättandet av rättsstatsmekanismen som potentiellt kan inskränka på ländernas förutsättningar att få EU-pengar.

En granskning som tidningen New York Times gjorde i fjol visade hur EU:s jordbruksbidrag gynnar Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans närmaste krets.

Genom att hota med att fälla budgetkompromissen sätter Ungern och Polen också sina egna framtida bidrag på spel.
I Polens fall handlar det om 19 miljarder euro eller mer i direkta bidrag via återhämtningsfonden.

Att fälla paketet vore som att som att såga den gren man själv sitter på.

Läs också