Hoppa till huvudinnehåll

"Kommunens skogar är våra skogar" – städer och kommuner kan göra mycket för att gynna biologisk mångfald

Panu Kunttu och Ritva Kovalainen mitt i en stor granskog.
Panu Kunttu och Ritva Kovalainen i en äldre granskog intill Lillträsket som de anser att kommunen kunde freda. Panu Kunttu och Ritva Kovalainen mitt i en stor granskog. Bild: Amanda Vikman/Yle Skog,ritva kovalainen

Kommuner och städer är betydelsefulla mark- och skogsägare och äger tillsammans cirka 430 000 hektar skog runtom i Finland. Miljöorganisationer vill nu att kommunerna ska bedriva ett mer ansvarsfullt skogsbruk.

Den största skogsägaren i Egentliga Finland är Åbo med 4 330 hektar skog och enligt WWF kan stadens skogsbruksplan stå som en förebild för andra orter. Kimitoön utarbetar som bäst en ny skogsvårdsplan och det har kommit in en handfull önskemål och motioner från både privatpersoner och föreningar med åsikter om hur kommunens skogar borde skötas i framtiden.

Kommunen äger cirka 360 hektar skog som genererar en inkomst på cirka 10 000 euro per år.

– Det är ingenting om man ser till kommunens totala budget som är cirka 60 miljoner euro per år. Invånarna och turisterna skulle få mycket ut av det om kommunen skulle freda och skapa naturskyddsområden i stället, säger forstdoktor och WWF:s skogsexpert Panu Kunttu som själv bor på Kimitoön.

Panu kunttu diskuterar med ritva kovalainen i skogen. Lillträsket skymtar bakom träden i bakgrunden.
Intresset för alternativa skogsbruksmetoder har enligt Panu Kunttu vuxit bland kommuner och församlingar. Panu kunttu diskuterar med ritva kovalainen i skogen. Lillträsket skymtar bakom träden i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle person,panu kunttu

Enligt föreningen Kimitoöns Naturs ordförande Ritva Kovalainen har kommunen en viktig roll i frågan om naturskydd.

– Kommunens och statens skogar är ju våra gemensamma skogar, och därför tycker jag politiker ska vara lyhörda i den här frågan. Enligt FN bör 30 procent av världens landområden fredas om man vill bevara den biologiska mångfalden och i Finland är vi långt ifrån det, säger Kovalainen.

800 000 euro vinst från försäljning av skog

År 2017 sålde kommunen ett skogsområde i Kulla för 800 000 euro. Hälften av pengarna skulle enligt politikerna användas till att förbättra invånarnas möjligheter till motion och rekreation. Men ännu har politikerna inte fattat något beslut om saken.

– Eftersom staten bara ersätter 50 procent av värdet på skogarna om kommunen själv fredar dem i Metso-programmet kunde 400 000 euro användas som en slags "självrisk" då områden fredas. Kommunen kunde även satsa på att anlägga fler nya naturstigar, säger Panu Kunttu.

Nu föreslår Kimitoöns natur i en skrivelse till kommunen att skogsbruket bör bli mer hållbart. Bland annat föreslår de att kommunen ska frångå kalavverkning i sin nya skogsbruksplan. De förslår även att kommunen kunde freda ett 12 hektar stort skogsområde intill Lillträsket vid naturskyddsområdet i Stormossen.

Lillträsket i bakgrunden, några blöta björkar i förgrunden.
Det obebyggda Lillträsket är en rätt unik plats i Åbolands skärgård. En stor, fredad myr finns i direkt anslutning till sjön. Lillträsket i bakgrunden, några blöta björkar i förgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle träsk,Sjö,naturen,Skog,björk,tjärn,lillträsket

Panu Kunttu har bland annat observerat den ovanliga tretåiga hackspetten liksom flera indikatorarter för gammal skog så som brandticka, tallticka och grovticka i området.

– Det är bra och viktigt att freda, och utvidga skyddsområden som bildar större helheter. Fler individer och fler arter har då förutsättningar att leva där, säger Ritva Kovalainen.

På Kimitoön har flera betydelsefulla områden fredats de senaste åren. De största är 200 hektar skog på Purunpääudden som ägs av Konstsamfundet samt det 128 hektar stora området i Kulla som kommunen sålde till Kone-stiftelsen. Så stora, nya naturskyddsområden i södra Finland är ovanliga.

I södra Finland är mängden permanent skyddad skog, där avverkning är förbjuden, 0,35 miljoner hektar vilket omfattar tre procent av skogsarealen.

"Skogsbruksföretagens ord är lag"

WWF utmanade tidigare i höst Finlands kommuner och församlingar att bedriva ett mer hållbart skogsbruk ur klimat- och miljösynpunkt, och utmaningen väckte intresse bland de stora skogsägarna.

– Många kommuner runtom i hela landet har varit i kontakt för att få veta mer om vad man kunde göra. De har också velat berätta vad man gjort, till exempel har Åbo, St. Karins, Ingå och Lundo gått in för kalhyggesfritt skogsbruk. Många har också någon form av naturvårdsprogram vilket innebär att de beaktar biologisk mångfald bättre än tidigare, säger Panu Kunttu.

Jyväskylä stad har valt att skydda 17 procent av stadens skogar och i Nyslott gick församlingen in för att skydda ett skogsområde som redan var utmätt för avverkning.

Kalavverkning är varken bra för klimatet eller den biologiska mångfalden. Växande skog binder visserligen kol effektivt, men enligt Panu Kunttu har den växande ungskogen inte betalat tillbaka sin koldioxidskuld förrän träden nått en ålder på cirka 50 år.

Det är viktigt att kommunen har en konkret åtgärdsplan som att se över uppvärmningen, trafiken eller ha målet att vara kolneutral inom tio år.― Panu Kunttu

Skog som sköts enligt kontinuerlig beståndsvård, där man avverkar träd utan kalytor, fungerar som en kolsänka utan avbrott.

I dag ser forskarna också det konventionella skogsbrukets effekter på mångfalden i Finlands skogar. Även många av Finlands vanligaste fågelarter har blivit sällsynta och i dag är alltså både församlingar och kommuner intresserade av alternativa metoder.

– I Finland har man en stor respekt för auktoriteter, och skogsföretagen har, eller har åtminstone haft, en stor auktoritet. Deras ord är lag. Dessutom var skogsägare tidigare tvungna att vara medlemmar i en skogsvårdsförening vilket inneburit att skogsbolagen naturligt haft ett överläge gentemot alternativ, säger Panu Kunttu.

Kimitoön skulle bli bäst i landet

Kimitoöns naturförening har också skickat in en förfrågan om vad som hände med kommunens ambitiösa miljöprogram Eko-logiskt som skulle pågå åren 2010–2020. Enligt programmet skulle Kimitoöns kommun bli en av de mest hållbara i landet.

Exakt hur det gått vet man ännu inte eftersom man väntar på en utvärdering från kommunen.

– I princip är sådana program bara av godo. Men målsättningarna och riktlinjerna var ganska diffusa och vi vill dels se vad kommunen åstadkommit, och dels försäkra oss om att det blir ett nytt program nu när det gamla tagit slut, säger Ritva Kovalainen.

Panu Kunttu håller med om att målen inte var tillräckligt tydliga och tycker att det är viktigt att den kommande miljöplanen innehåller mer konkreta åtgärder som kan mätas och utvärderas.

– Planen bör omfatta alla sektorer i kommunens verksamhet som energi, upphandlingar, mat, trafik, natur, undervisning, planläggning, byggande och så vidare. Vissa kommuner har satt upp mål om att vara kolneutrala inom tio år vilket också är en bra idé, säger Kunttu.

I artikeln intervjuar vi några av dem som gjort önskemål gällande kommunens nya skogsvårdsplan. Skogsägaren, det vill säga kommunen, ställer sig positivt till att allmänheten engagerat sig i frågan och utarbetar som bäst förslaget till en ny skogsvårdsplan.

Läs också