Hoppa till huvudinnehåll

Över 700 000 får högre kommunalskatt – se skattesatserna i vår interaktiva grafik

Kunnantalon vaakunaseinältä löytyvät kaikki nykyiset ja entiset kuntavaakunat.
Kunnantalon vaakunaseinältä löytyvät kaikki nykyiset ja entiset kuntavaakunat. Bild: Kristiina Lehto / Yle Kommunvapen,vapen (heraldik),kommunhus,Finlands Kommunförbund

Alla kommuner har nu beslutat hur hög kommunalskatten kommer att vara nästa år. 39 kommuner har beslutat att höja sin skatteprocent och endast fyra kommuner kommer att sänka den.

Kommunalskatten kommer nästa år att stiga för 720 000 finländare och sjunka för 20 000.

Trots coronakrisen har antalet kommuner som höjer skatten inte varit så här lågt under hela 2000-talet. Varje år hittills har minst 40 kommuner höjt sitt skatteöre. Till exempel i år höjde 53 kommuner sin skatt.

Det att bara 39 kommuner nu kommer att höja skatten beror på att staten stöder kommunerna extra mycket under coronakrisen.

Största delen av de kommuner som höjer skatteöret är små kommuner, men också städer som Uleåborg och Björneborg höjer sin skatt.

Bland annat höjer många kommuner på Åland och i norra Österbotten sina skatter.

I medeltal stiger kommunalskatten 2021 till 20,02 procent. Det är första gången som den genomsnittliga kommunalskatten stiger över 20 procent. I år har den varit 0,06 procentenheter lägre.

Största delen av kommunerna, hela 226 stycken, håller skatten på samma nivå som i år. I dem bor 4,8 miljoner människor.

Kommunförbundet ser det som ett tecken på kommunernas ansvar för sina invånare.

- I de svåra omständigheterna som covid-19 har fört med sig är det ytterst få kommuner som har höjt sin inkomstskattesats. Det är kanske det viktigaste budskapet att kommunerna trots allt inte höjer skattesatsen. Delvis beror det på de omfattande coronastödpaketen som har riktats till kommunerna, säger Benjamin Strandberg som är sakkunnig på Kommunförbundet.

Han tycker ändå inte att kommunerna har fått onödigt mycket stöd.

- Det kan man inte anse. Man vet ju inte ännu hur stor slutsumman blir. En stor del av stödet har riktats enligt kommunalskattens förhållande mellan kommunerna. Det är ju kommunens inkomster som har drabbats mest på grund av krisen. De här stöden som har riktats till minskade skatteinkomster har varit befogade.

kommunförbund
Benjamin Strandberg som är sakkunnig på Kommunförbundet tycker inte att kommunerna har fått för mycket stöd. kommunförbund Finlands Kommunförbund,kommunal ekonomi,benjamin strandberg

Enligt kommunförbundet är de få skattehöjningarna ett tecken på att kommunerna inte vill höja skatteöret om de bara kan låta bli.

- Kommunerna är mycket motvilliga att höja sin inkomstskattesats och gör det under väldigt noggranna övervägningar. Det ser man också på att fyra kommuner sänkte sin inkomstskattesats för nästa år.

Skattesatsen säger inte allt

Den kommunala skattesatsen är ett bra mått på hur stor skillnaden är mellan den kommunalskatt som vi måste betala beroende på var vi bor.

Men när det gäller de inkomster kommunen får ger den inte alltid en korrekt bild. Halso har den högsta skattesatsen på 23,50 procent och Grankulla den lägsta på 17,00.

Ändå får Grankulla en större andel av invånarnas inkomst. Det beror på alla avdrag som invånarna i Halso får göra i kommunalskatten. Personer som har lägre inkomster får göra fler avdrag än de som har högre.

Det leder till att den så kallade effektiva skattegraden som kommunen Halso faktiskt får in av sina invånare är bara 13,9 procent trots att skattesatsen är nästan tio procent högre.

I Grankulla får invånarna inte alls göra lika mycket avdrag som Halso. Där är den effektiva skattegraden 14,4 procent trots att skattesatsen är bara 17 procent.

Fattiga Halso tvingas alltså till en hög skattesats för att få in ens en del av invånarnas inkomster i skatt, medan rika Grankulla får in en större andel av pengarna trots att skattesatsen är låg.

Läs också