Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen sätter stopp också för lyckade modeller – SFP-politiker: “Kan vi ha hälsocentralen kvar här i Pyttis?”

I ett tjugotal kommuner i Finland är det privata vårdbolag som har hand om kommuninvånarnas hälsa. En av dem är Pyttis där allt från tandläkare till rådgivning sköts av ett privat företag sedan år 2015. Vårdkostnaderna har sjunkit och kunderna på hälsocentralen är nöjda. Vårdreformen kommer ändå att sätta stopp för modellen i framtiden.

En yrvaken 1,5-åring kryper upp i mammas famn och kramar hårt sitt gosedjur. Allt ser ut som på vilken rådgivning i Finland som helst. Men så är det inte.

Vårdpersonalen här på Pyttis hälsocentral jobbar för ett privat vårdbolag. Så har det varit sedan år 2015 när kommunen lade ut alla sina social- och hälsovårdstjänster på ett privat bolag.

Enligt de flesta Pyttisbor var det ett lyckat drag. De ger sina vårdtjänster nästan fulla poäng i kundenkäter.

Emilia Rockas är en av de nöjda kunderna. Idag ska hon låta sin dotter Aura vaccineras.

– Vår familj använder rådgivningen, men också de psykiatriska tjänsterna fungerar jättebra här. Tjänsterna är viktiga för mig på grund av min adhd, säger Rockas.

Sakari Nurminen/ Pyhtää / Pyhtään terveyskeskus / asiakas /  10.11.2020  Pyhtää
Pyttisbon Sakari Nurminen ger hälsovården utmärkta betyg i Pyttis Sakari Nurminen/ Pyhtää / Pyhtään terveyskeskus / asiakas / 10.11.2020 Pyhtää Bild: Jouni Immonen / Yle Valfrihet av social- och hälsotjänster

Också Sakari Nurminen är nöjd. I dag kommer han in för att få blodförtunnande medicin. Köerna har förkortats efter privatiseringen, menar han.

– Det har bara blivit bättre här. Tidigare fick man köa mera, nu har vi inga problem, säger Nurminen glatt.

Det är inte bara servicen som har förbättrats. Social- och hälsovårdskostnaderna har sjunkit efter privatiseringen. Tack vare det har den lilla kommunen på drygt 5 000 invånare haft möjligheter att göra investeringar.

– Vi har beräknat att vi har sparat ungefär 1,4 miljoner per år. Det är ungefär samma nettosumma som vi investerar per år, säger Kim Rosqvist (SFP) från kommunstyrelsen och fullmäktige.

Kim Rosqvist, RKP, Kunnanhallitus, kunnanvaltuusto / 10.11.2020 Pyhtää
Kim Rosqvist (SFP) från Pyttis kommunfullmäktige säger att utläggningen av vårdtjänsterna har gett kommunen möjligheter att göra investeringar Kim Rosqvist, RKP, Kunnanhallitus, kunnanvaltuusto / 10.11.2020 Pyhtää Bild: Jouni Immonen / Yle Valfrihet av social- och hälsotjänster,Kim Rosqvist

Från och med i fjol förändrade Pyttis sitt avtal så att det blev samkommunen Kymsote i stället för kommunen Pyttis som beställer social- och hälsovårdstjänsterna. Avtalet med det privata bolaget är i kraft till år 2024.

Ett tjugotal kommuner i samma båt

Förutom Pyttis finns det ett tjugotal andra kommuner eller samkommuner i Finland med privata vårdlösningar. Rääkkylä i Norra Karelen var först ute med sin modell år 2012 och många små kommuner följde efter. De flesta var kommuner med åldrande befolkning. De hade allt fler som behövde vård och svårt att locka vårdpersonal.

Men om förslaget till ny social- och hälsovårdsreform blir verklighet kan de här modellerna glömmas i framtiden.

Då delas landet in i Helsingfors + 21 välfärdsområden som bär in skatter och ansvarar för social- och hälsovården. Möjligheten att köpa privata vårdtjänster begränsas och den statliga styrningen blir tydligare än i dag.

Finlands karta med 21 områden+Helsingfors
Finlands karta med 21 områden+Helsingfors Bild: Yle social- och hälsovårdsreformen (sote)

I Pyttis är man orolig över vad reformen för med sig efter att avtalet med det privata vårdbolaget går ut 2024.

– Risken finns att beslutsfattandet flyttas längre bort från individen och hur blir det med vårt servicenätverk? Kan vi hålla kvar vår hälsocentral här i Pyttis? Det är en stor fråga, säger Kim Rosqvist från kommunstyrelsen.

Kritik: kommunerna med privata modeller hördes inte

I början av oktober uttryckte Pyttis tillsammans med de andra kommunernamed motsvarande modeller sin besvikelse över hur regeringen har förberett vårdreformen. De kritiserade att regeringen inte hade hört de kommuner som har goda erfarenheter av att upphandla stora delar av vården.

Tommi Koskinen / hallintojohtaja / pyhtää /  10.11.2020  Pyhtää
Förvaltningsdirektör Tommi Koskinen i Pyttis vill inte att kommunerna med låga vårdkostnader ska förlora i vårdreformen Tommi Koskinen / hallintojohtaja / pyhtää / 10.11.2020 Pyhtää Bild: Jouni Immonen / Yle Valfrihet av social- och hälsotjänster,tommi koskinen

Förvaltningsdirektör Tommi Koskinen i Pyttis förstår att vårdreformen behövs men tycker att det är tråkigt att kommuner som lyckats pressa ner sina social- och hälsovårdskostnader förlorar i reformen.

– Det skulle vara bättre om också den privata sektorn bättre skulle tas med i reformen, säger Koskinen.

Också Kommunförbundet har kritiserat förberedelseprocessen och att man inte hört kommunfältet, något som skulle höra till god förvaltning.

Kommunerna väntar nu på vad den kommande modellen för med sig. En del har garderat sig för en längre tid framöver genom att sluta långa avtal med privata vårdbolag.

En av dem är Kristinestad som efter årsskiftet går in för ett 15 år långt avtal där 28 procent av stadens vårdtjänster sköts privat. Samtidigt förs vården över till den nya samkommunen Österbottens välfärdsområde.

Sote ulkoistetukset / Pyhtään terveys keskus / 10.11.2020
I Pyttis har man ett vårdavtal mellan samkommunen Kymsote och ett privat vårdbolag fram till 2024 Sote ulkoistetukset / Pyhtään terveys keskus / 10.11.2020 Bild: Jouni Immonen / Yle Valfrihet av social- och hälsotjänster

På hälsostationen i Pyttis går Sakari Nurminen ännu en sväng via hälsovårdarna för att fråga om influensavaccineringen. Han hoppas innerligt att hälsovårdstjänsterna hålls kvar i byn.

– Det är enormt viktigt att vården är här nära. Vart skulle jag annars ta vägen?

Läs också