Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler barn och unga omhändertas - återförening av familjerna är mycket viktigt

En ung person sitter med en grå munkjacka med huvan dragen över huvudet. Personen har ryggen mot kameran och tittar ut genom ett fönster på en regnig parkeringsplats.
Elisa är omhändertagen, men hon tror på sin framtid. En ung person sitter med en grå munkjacka med huvan dragen över huvudet. Personen har ryggen mot kameran och tittar ut genom ett fönster på en regnig parkeringsplats. Bild: Päivi Leppänen / Yle barnskydd,vård i fosterhem,Åbo

Elisa var bara 12 år gammal då hon första gången placerades utanför hemmet. Orsaken var att hon rymt hemifrån, hon rökte och drack alkohol, och hon brydde sig inte om skolan.

- Det fanns ingen speciell orsak. Jag mådde dåligt helt enkelt, säger Elisa.

Under de senaste fem åren har hon varit placerad hos fosterfamiljer och omhändertagen åtminstone fem gånger. Däremellan har hon också bott hemma.

Men det är först nu på Lauste familjerehabiliteringscenter i Åbostadsdelen Laustis som hon tycker att hon fått hjälp, eller snarare att hon velat ta emot hjälp.

Innergården till Lauste familjerehabiliteringscenter, med en grön gräsmatta, gungor och en lekplats ingärdade av radhus.
På Lauste familjerehabiliteringscenter tar man hand om ungdomar med problem. Innergården till Lauste familjerehabiliteringscenter, med en grön gräsmatta, gungor och en lekplats ingärdade av radhus. Bild: Ian Granström / Perhekuntoutuskeskus Lauste barnskydd,Åbo,vård i fosterhem

- Det måste finnas en egen motivation, att man vill förbättra sitt liv. Särskilt inom barnskyddet och på institutioner måste du ha något som du vill med ditt liv, att så att du kan bli hjälp. Men det behövs bara lite motivation, för att man ska förändras, säger Elisa.

"Jag har alltid velat komma tillbaka hem"

För Elisas del är motivationen att vara utan droger, att komma in på gymnasium och studera utomlands. Och att kunna flytta hem igen.

- Jag har alltid velat komma tillbaka hem. Fastän jag alltid haft svårt att prata om saker med mamma, så har jag alltid längtat hem, säger Elisa.

Traditionellt har man inom barnskyddet ofta skickat unga med problem långt bort från sin familj då de omhändertagits.

För Elisa innebar det att hon kom i kontakt med sådana barn och unga som hade drogproblem. Och snart använde Elisa själv droger.

En ung person sitter med en grå munkjacka med huvan dragen över huvudet. Personen har ryggen mot kameran och tittar ut genom ett fönster på en regnig parkeringsplats.
Elisa trivs med lärarna och terapeuterna i Laustis. En ung person sitter med en grå munkjacka med huvan dragen över huvudet. Personen har ryggen mot kameran och tittar ut genom ett fönster på en regnig parkeringsplats. Bild: Päivi Leppänen / Yle barnskydd,vård i fosterhem,Åbo

Lauste familjerehabiliteringscenter berättar i ett pressmeddelande att det dessutom finns en stor risk att de barnen aldrig flyttar hem igen eller får någon kontakt med sina föräldrar.

Bara 9 procent av tonåringarna i åldern 12–17 år återförenas med sin familj. Och bland yngre barn, 3–12-åringar, är det bara 3 procent som återförenas.

Ny vårdmetod där föräldrarna bor nära vården

Vid Lauste familjerehabiliteringscenter vill man ändra på den dåliga trenden med barn som flyttas från en vårdinstitution till en annan. Man har byggt fyra radhus med familjebostäder, för att göra det lättare för familjerna att bo nära sina ungdomar som får hjälp.

- Vi jobbar hårt för att få ihop familjen och försöka förena familjerna med ungdomarna som har problem. Det är också fråga om att man respekterar de här föräldrarna och tar med dem som samarbetspartner, säger Kim Berglund, som är chef för Lauste familjerehabiliteringscenter.

Berglund får medhåll av mamman Pia Köpsi, som tycker att det fanns alltför lite hon kunde påverka då hennes barn omhändertogs.

- Jag missbrukade piller och barnets pappa hade också drogproblem. Det var bra att mitt barn omhändertogs då, men ingen frågade mig om vad barnet behövde eller så, trots att jag var expert på barnet, säger Köpsi.

Pia Köpsi, en dam med rosa skjorta och svart tröja, sitter vid ett skrivbord.
Pia Köpsi var själv kund hos barnskyddet. Nu blir hon erfarenhetsexpert. Pia Köpsi, en dam med rosa skjorta och svart tröja, sitter vid ett skrivbord. Bild: Päivi Leppänen / Yle barnskydd,vård i fosterhem,Åbo

Nu utbildar hon sig till erfarenhetsexpert, för att kunna ge kamratstöd åt andra föräldrar.

- Det finns en otroligt stor kraft i kamratstödet, och det lugnar föräldrar att där finns någon som går med dig och har upplevt liknande saker, säger Köpsi.

De flesta unga mår bra, men det finns också många som mår dåligt

Under de senaste 20-30 åren är det allt fler barn och ungdomar som har hamnat i kontakt med barnskyddet och många blir också placerade för en kortare period eller omhändertagna.

I fjol var nästan 18 928 barn och unga placerade utanför hemmet. Det är en ökning med 2 procent jämfört med året innan.

År 2019 gjordes också 156 200 barnskyddsanmälningar, eller en ökning med 7 procent jämfört med året innan. På tio år har antalet barnskyddsanmälningar fördubblats, visar Institutets för Hälsa och Välfärd statistik för 2019.

Kim Berglund påminner oss ändå om att de flesta ungdomarna mår bra - bättre än tidigare. Samtidigt finns det ändå många som mår dåligt.

- Det har blivit mera polariserat, de som mår bra och de som mår dåligt, så det är jag nog orolig för. Men jag ser inte det så dystert som den sista tidens diskussioner har antytt, säger Berglund.

Kim Berglund, chef för familjerehabiliteringscentret Lauste i Åbo.
Kim Berglund anser att ungdomarna mår bättre än media utmålat den senaste tiden. Kim Berglund, chef för familjerehabiliteringscentret Lauste i Åbo. Bild: YLE/Niclas Lundqvist skolhem,Skolhem,Lauste

Elisa ser positivt på framtiden

Elisa har bott på Lauste familjerehabiliteringscenter i 2,5 månader nu. Hon går i skola där, får hjälp av en terapeut med sitt drogberoende och med att ta ansvar för sitt liv.

- Jag är ren nu. Jag är motiverad och har förhoppningar inför framtiden, säger Elisa.

En turkos skylt med karta över Lauste familjerehabiliteringscenter, och huvudbyggnaden i rödtegel i bakgrunden.
Familjerehabiliteringscentret har många olika verksamheter. En turkos skylt med karta över Lauste familjerehabiliteringscenter, och huvudbyggnaden i rödtegel i bakgrunden. Bild: Linus Hoffman/Yle barnskydd,vård i fosterhem,Åbo,Lauste

Hon träffar sin familj en gång i veckan, och hoppas att de kunde få bo i en av familjelägenheterna. Då skulle det vara lättare att träffa dem och prata om allt.

- Jag har hört av så många kompisar under åren att de rymt från sina vårdhem därför att de saknade sina föräldrar. De ville bara träffa mamma och pappa. Det skulle vara fint om det fanns fler familjelägenheter, så att unga kunde vara nära sina föräldrar, säger Elisa.

Elisa heter egentligen något annat. Namnet är ändrat för att Yle vill skydda Elisas och hennes familjs privatliv