Hoppa till huvudinnehåll

De grova våldsbrotten i Östnyland har ökat - våld vanligare särskilt bland ungdomar

Beslagtagna knivar
Grovt våld har blivit vanligare. Polisen har märkt att unga börjat bära kniv oftare. Arkivbild. Beslagtagna knivar Bild: EPA våld

Polisen i östra Nyland slår larm om att de grova formerna av våldsbrott har ökat på polisinrättningens område jämfört med de senaste åren.

Fallen av grova rån, grov misshandel och dråpförsök har fram till slutet av oktober i år varit fler än under de föregående åren.

Det har redan skett 23 brott mot liv på polisinrättningens område i år. I fjol registrerades det 7 brott mot liv och året innan 12 stycken.

Polisinrättningen i Östra Nyland har hand om ett område som består av 15 kommuner, från Vanda i väst till Lovisa i öst.

Enligt kriminalkommissarie Simo Kauppinen har antalet grova våldsbrott ökat i alla områdets kommuner.

– I synnerhet de grova formerna av våldsbrott har ökat. I brotten har det allt oftare ingått bland annat eggvapen och olika slags tillhyggen som leder till svårare skador. Våldsbrotten har alltså som helhet blivit råare, och det syns också i statistiken, säger överkriminalkommissarie Petri Eronen vid Polisinrättningen i Östra Nyland i ett pressmeddelande.

Svenska texten på en ny polisbil
Polisen har hand om allt fler grova våldsbrott. Arkivbild. Svenska texten på en ny polisbil Bild: Kenneth Mattila / Yle Polis,polisen,Polisen i Finland

I statistiken framhävs särskilt våldsbrotten bland minderåriga.

Rån som begås av minderåriga ökar stadigt i östra Nyland. När det i polisens statistik för 2016 registrerades 27 rån utförda av minderåriga var siffran två år senare 37 och i fjol redan 58.

Fram till oktober i år har det registrerats 39 rån med en minderårig som misstänkt.

När man ser till alla åldersklasser har det i år förekommit 109 rån. Det betyder att den rånmisstänkte har varit minderårig oftare än i vart tredje fall.

– Största delen av de unga beter sig bra. Hos enstaka unga kan man ändå se ett våldsammare beteende än tidigare, och den gruppen av unga håller tyvärr på att växa, säger kriminalkommissarie Simo Kauppinen.

Unga förstår inte allvaret

Kauppinen framhåller att många unga inte verkar förstå hur allvarliga brott de gör sig skyldiga till, och en del av de rånmisstänkta har varit mycket unga.

– Många unga verkar inte förstå att om man tar ifrån någon en ny märkestelefon med våld och till exempel hotar med kniv, så undersöks fallet som rån eller grovt rån i stället för som stöld, eftersom gärningen innehållit hot om våld, säger Kauppinen.

Rån är i sig ett allvarligt brott som för en dömd straffansvarig person leder till fängelsestraff i stället för böter.

Domstolen kan i det fallet döma personen till fängelse i minst fyra månader och vid grovt rån i upp till tio år.

En del av de rån som utförts av minderåriga har till exempel berott på en misslyckad narkotikaaffär.

– Unga har till exempel handlat med narkotika på nätet och blivit rånade på platsen när de kommit för att byta kontanter mot narkotika, säger Kauppinen.

A-studio. Huumeiden alaisuudessa tehdyt rikokset. Esimerkkikaupunkina Jyväskylä.
Droganvändningen har ökat och situationerna då drogerna byter ägare kan vara farliga. Arkivbild. A-studio. Huumeiden alaisuudessa tehdyt rikokset. Esimerkkikaupunkina Jyväskylä. Bild: Antti Haanpää / Yle rusmedel,narkotika,brottslighet,Jyväskylä,A-studio

Narkotikahandel förklarar ändå inte alla fall av rån bland unga.

– De ungas våldsamma beteende har över huvud taget ökat. De unga har allt oftare burit kniv och andra tillhyggen och dessa har också använts lättare, säger Kauppinen.

Coronapandemin har antagligen också påverkat ungas mående.

– Det finns säkert flera orsaker. En betydande faktor, förutom droganvändning, är förstås den exceptionella tiden vi levt i sedan våren. Det avspeglas säkert i ungdomarnas beteende, säger Kauppinen.

Många dråpförsök bland unga

Inom Polisinrättningen i Östra Nyland har det redan i år registrerats 12 dråpförsök där den misstänkta är minderårig.

I fjol förekom det bara ett dråpförsök där den misstänkta var minderårig, och för bara två år sedan registrerades inte ett enda sådant dråpförsök.

– I de här fallen har det varit fråga om olika misstänkta och offer, så siffran förklaras inte ens med någon enskild brottsvåg. Det ökade antalet dråpförsök bland minderåriga visar enligt våra erfarenheter att de ungas våldsamma beteende har ökat, säger Kauppinen.

Bakom allvarliga brott som begås av minderåriga har man ofta också upptäckt någon form av drogspiral.

– Ur polisens synvinkel är de ungas förändrade synsätt oroväckande. Enligt vad vi noterat förhåller sig ungdomarna allt mer tolerant till droger, i synnerhet till narkotika. Bakom många allvarliga brottsfall ligger till exempel drogmissbruk, säger Kauppinen.

Droganvändningen har ökat i alla kommuner på polisinrättningens område. Ökningen gäller både cannabis och tyngre droger, som amfetamin.

Polisen har effektiviserat övervakningen av näthandeln med narkotika i östra Nyland, och allt fler narkotikalangare har också gripits.

Ur polisens synvinkel är de ungas förändrade synsätt oroväckande. Enligt vad vi noterat förhåller sig ungdomarna allt mer tolerant till droger, i synnerhet till narkotika― Kriminalkommissarie Simo Kauppinen

För att bryta minderårigas drog- och brottsspiral samarbetar polisen på bred front med olika myndigheter såsom städer och kommuner.

– Polisen och de kommunala aktörerna hänvisar unga personer med drogberoende till vård och efter prövning även till den så kallade Ankarverksamheten utöver annan förebyggande verksamhet, säger Kauppinen.

I enlighet med Ankarmodellen hänvisas unga i samarbete med myndigheter och kommunala aktörer till fortsatt vård, och målet är att den ungas drog- och brottsspiral ska brytas.

– Vi har redan nu goda exempel på att ungdomars narkotika- och brottsspiral kan brytas, säger Kauppinen.

Den största utmaningen för polisen, myndigheterna och de kommunala aktörerna är framför allt unga som redan hamnat i en djup drogspiral.

– Å andra sidan har vi sett tecken på att en del av de unga redan befinner sig i en så djup spiral att den vårdhänvisning som gjorts i samband med den förebyggande verksamheten inte längre nödvändigtvis fungerar, säger Kauppinen.

Den förebyggande verksamheten, inklusive Ankarverksamheten och relaterade åtgärder samt myndighetssamarbetet utvecklas för närvarande tillsammans med 15 städer och kommuner som hör till polisinrättningens område.

– Ankarverksamheten inleddes först nyligen med alla östnyländska kommuner. Att bryta brotts- och narkotikaspiralen är ett långsiktigt arbete som alla städer och kommuner måste förbinda sig till tillsammans med myndigheterna, säger Kauppinen.

Ett av polisinrättningens primära utvecklingsmål är att fördjupa samarbetet med kommunerna och invånarna.

– Invånarna i våra områden sitter inne med mycket information, men många verkar ha någon slags tröskel för att anmäla brott till polisen. Vi vill i fortsättningen göra det enklare för människor att med låg tröskel anmäla till polisen exempelvis våldsfall, narkotikafall eller störande beteende bland unga, säger Kauppinen.

Ring 112 i akuta lägen

Polisen påminner om att man i akuta fall ska ringa nödcentralen 112 med låg tröskel.

Polisen har också tillgång till anmälningskanaler med låg tröskel i östra Nyland, såsom e-post för respons och tips, dit man kan skicka meddelanden dygnet runt.

E-postadresserna är vihjeet.ita-uusimaa@poliisi.fi och palaute.ita-uusimaa@poliisi.fi.

– Jag vill ändå betona att till exempel rån redan är ett så allvarligt brott att det måste anmälas till nödcentralen genom att ringa 112. Det spelar ingen roll om ett brott mot liv och hälsa begås hemma, på en offentlig plats eller till exempel i skolan. I vilket fall som helst ska man ringa nödcentralen, säger Kauppinen.

Läs också