Hoppa till huvudinnehåll

Språkvårdare: Myndigheter kommunicerar på bristfällig svenska – dela med dig av dina erfarenheter!

Två figurer samtalar med varandra.
I vissa fall går det inte att få service på svenska trots att man har rätt till det. Två figurer samtalar med varandra. Bild: Mostphotos dialog,samtal,svenska,finska,kommunikation,Språkförbistring

Maria Fremer som är språkvårdare på Institutet för de inhemska språken efterlyser mer satsningar på svenskan i den offentliga sektorn. Det svenska språket nedprioriteras lätt trots att dess ställning är tryggad i lagen, säger hon.

– Det finns en hel del myndighetstjänster som bara finns på bristfällig svenska, eller som inte finns på svenska alls, fastän de borde finnas, berättar Maria Fremer.

Hon säger att det både beror på brister i resurser och på hur myndigheter väljer att prioritera.

Finlandssvenskar och tvåspråkiga har rätt att vara i kontakt med myndigheter på svenska, och att få skriftligt material på svenska.

Dessutom innehåller förvaltningslagen från år 2004 ett krav på tydligt språkbruk.

Hon säger att det finns ganska stora brister på vissa håll både inom den statliga och kommunala sektorn.

Fremer, som specialiserar sig på just myndighetsspråk, vill ändå inte klaga på enskilda myndigheter, för att det inte är konstruktivt. Hon talar därför på en mer allmän nivå.

Språkbarometern 2020 vid Åbo akademi visade också tydligt att den svenskspråkiga befolkningen upplever myndighetstjänster som språkligt bristfälliga.

– Jag tror att kravet på kunskaper i svenska ofta betraktas som en ren formalitet när man rekryterar någon. Det är inget man satsar på eller prioriterar i praktiken. Det finns säkert gott om tjänstemän som kan svenska på pappret men som inte använder språket i praktiken alls.

Porträtt på Maria Fremer.
Maria Fremer jobbar med myndighetsspråk på Institutet för de inhemska språken. Porträtt på Maria Fremer. Bild: Sonja Holopainen porträtt,maria fremer

Hon tillägger att de som anställs borde ha både vilja och färdighet att använda svenskan.

– Ur myndigheternas synvinkel så är det väl lätt så att om alla som jobbar där är finskspråkiga så är svenskan något man sällan kommer att tänka på.

Byråkratiskt språk och klarspråk

Här är ett exempel som Maria Fremer nämner. Hon har ändrat det lite för att man inte ska känna igen varifrån det härstammar.

"Bästa föräldrar! För granskning av dagvårdsavgifterna för verksamhetsåret 2020/2021 bör löneuppgifter inlämnas till daghemsföreståndaren senast 10.06.2020."

Fremer säger att det här är ett typiskt exempel på onödigt stelt och krångligt språk. Det är inte fel, och inte nödvändigtvis dåligt, men inte så tillmötesgående och lättfattligt som det kunde vara.

Det skulle vara bättre att skriva till exempel så här, menar hon:

"Bästa föräldrar! Kommunen behöver era löneuppgifter för att kunna bestämma dagvårdsavgiften för ert barn. Uppgifterna ska lämnas till daghemsföreståndaren senast 10.6.2020."

– Det är alltså en bra idé att undvika passivformer, och att tilltala läsaren direkt. Undvik sammansatta verb som inlämna, skriv hellre lämna eller lämna in. Ta bort den onödiga nollan i datumet, kommenterar Fremer.

För mycket ansvar på enskilda översättare

Fremer säger att en del myndigheter därmed sköter svenskan med minsta möjliga satsningar, och att det ganska ofta kan vara en enskild översättare som får ta ansvar för den här biten, och som får översätta en stor mängd texter från finska.

– Vi har en skicklig och engagerande översättarkår, men jag tror att de ofta har för mycket jobb och att de blir tvungna att jobba för mycket ensamma, på grund av att man har så mycket jobb att man inte hinner samarbeta med andra och granska varandras texter, utveckla sig i sitt arbete, fortbilda sig och lära sig mer.

Många texter kan också bli oöversatta, i och med att antalet texter har ökat en hel del under senare år.

Allt det här får sedan konsekvenser för medborgarna när de är i kontakt med myndigheter, eller när de till exempel får brev eller e-postmeddelande av myndigheter.

De kan få svar på bristfällig och krånglig svenska eller på finska – på byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå.

Har du råkat ut för bristfälligt myndighetsspråk?

Klarspråk också på svenska

Maria Fremer påpekar att särskilda klarspråksprojekt hos myndigheter, där man betonat vikten av att skriva på ett lättförståeligt sätt, i många fall har skett endast på finska.

– Man producerar bättre myndighetstexter än förr på finska, men sedan sköts svenskan genom att man levererar det färdiga paketet till en översättare som blixtsnabbt ska göra en svensk version, utan det stöd som skulle behövas för svenskans del.

Hon säger att flera myndigheter har en likgiltig inställning till svenskan. Det syns bland annat i att man inte rekryterar personer som verkligen kan svenska.

Fremer efterlyser alltså fler översättare, fortbildning på svenska både för översättare och tjänstemän, och att man betonar riktiga språkkunskaper vid rekryteringar.

– Det är en resursfråga och en prioriteringsfråga. Jag tror att det finns resurser om det finns vilja, för det behöver inte vara frågan om enormt stora kostnader heller.

Fremer: Skatteförvaltningen gör väl ifrån sig

Hon nämner Skatteförvaltningen som ett exempel på en myndighet som nuförtiden oftast skriver tydligt och klart på svenska.

Myndigheten är ganska beroende av översättare, men man har flera stycken som samarbetar, och som har fått utbildning i att skriva klarspråk på svenska.

De försöker också aktivt utveckla den svenska de använder.

– Ofta är det så att översättningen låter för mycket likt finskan. Vi har försökt frångå den finska originaltexten och istället skriva den på flytande svenska, och då är det viktigt att vi också har kurser och utbildning för dem i svenska, säger Marja Hämäläinen-Herjo, som är chef för språktjänsterna på Skatteförvaltningen.

Hämäläinen-Herjo tillägger att det här är viktigt.

– Som medborgare så måste man ju få all information på sitt eget språk så mycket som möjligt, och så att man förstår vad som menas.

Porträtt på Marja Hämäläinen-Herjo.
Marja Hämäläinen-Herjo på Skatteförvaltningen. Porträtt på Marja Hämäläinen-Herjo. Bild: Privat porträtt

Hon säger också att myndigheter i allmänhet har nytta av att satsa mer på utbildning i tydlig svenska.

– Man kan ju också på egen hand skaffa utbildning. Man behöver inte alltid vänta på att till exempel Kommunförbundet organiserar det. Man kan få skräddarsydda kurser för sina anställda. Inte bara översättare utan också andra anställda kan ha nytta av språkkurser.

"Byt inte för lätt till finska"

Maria Fremer säger att det är en bra idé att orka hålla fast vid sin rätt att kommunicera på svenska med myndigheter. Många gör inte det, utan byter till finska för att få bättre eller smidigare service.

– Det är trist, men det är begripligt att man gör så. Man använder finska när man vänder sig till myndigheter för man orkar inte hävda sin rätt att tala svenska.

Hon säger att det kanske är en flexibilitet från den svenskspråkiga befolkningens sida som inte alltid är bra med tanke på den långsiktiga utvecklingen.

– Till exempel när man behöver sjukvård kan man själv bli överraskad över hur gärna man skulle vilja ha service på svenska, påpekar hon.

Svenska Yle berättade också tidigare om att fel i lagtexterna leder till allvarliga konsekvenser för medborgarna. Den svenskspråkiga lagtexten kan skilja sig från den finskspråkiga.

Läs också