Hoppa till huvudinnehåll

Vöråmamma tar strid för sonens skolskjuts: "Det här är inte att agera i enlighet med barnets bästa"

Skoltransporttaxi kommer körande längs landsbygdsväg. En pojke står med sin cykel vid vägrenen och vinkar till taxin.
Skoltransporten åker varje dag förbi familjen Kapanens hus i Pettersbacka i Vörå. Det finns andra barn som åker samma väg, men numera får Roni vinka från vägrenen under de veckor han bor hos sin mamma. Skoltransporttaxi kommer körande längs landsbygdsväg. En pojke står med sin cykel vid vägrenen och vinkar till taxin. Bild: Yle/Anna Wikman Vörå,Österbotten,skoltransport,landsbygd,taxi

Henna Kapanen har hamnat i en kaotisk situation efter att skolskjutsen delvis dragits in för hennes son med funktionsvariation. Vörå följer lagens minimikrav men det räcker kanske inte i det här fallet, säger man vid diskrimineringsombudsmannens byrå.

Det var förra veckan som en av grundbultarna i vardagen rycktes undan för Henna Kapanen.

Kapanen är finskspråkig och bor i Pettersbacka i Vörå.

Hennes son Roni är 11 år gammal och har en lindrig intellektuell funktionsvariation som gör att Vörå anvisat honom skolplats i Alahärmä, som ligger i grannkommunen Kauhava.

Kvinna i svart tröja tittar in i kameran.
Henna Kapanen anser att kommunen borde ta särskild hänsyn till att sonen Roni har en funktionsnedsättning och utgå ifrån vad som är bäst för barnet. Kvinna i svart tröja tittar in i kameran. Bild: Yle/Anna Wikman Vörå,Österbotten,mödrar,kvinna,Henna Kapanen

- På fredagen fick jag veta via taxichauffören att Roni inte längre har skolskjuts från min adress, säger Kapanen.

Kapanen är frånskild, men också exmaken bor i Vörå och de tre barnen bor växelvis hos vardera föräldern.

Ronis två yngre syskon går i sin egen närskola, Pettersbacka skola, som är en av Vörås två finskspråkiga lågstadieskolor. Föräldrarna har slagit sig ner på varsin sida om närskolan och fått vardagen att fungera.

Pojke i gul mössa och färgglad jacka står ute på gård. I bakgrunden står två bilar parkerade.
Vörå kommun har anvisat Roni skolplats i grannkommunen eftersom man inom den egna kommunens finska bildningssektor saknar resurser att ta hand om hans specialbehov Pojke i gul mössa och färgglad jacka står ute på gård. I bakgrunden står två bilar parkerade. Bild: Yle/Anna Wikman Vörå,Österbotten,barn (familjemedlemmar),pojkar

- Men nu vet jag absolut ingenting från dag till dag längre. Taxichauffören räddade vår måndag och hämtade Roni på egen bekostnad. På tisdag ställde en granne upp och körde Roni till skolan så att jag kunde åka på jobb. Idag tvingades jag stanna hemma. Hur vi löser det imorgon har jag ingen aning om.

Jobba eller skjutsa?

Kapanen jobbar för en logistikfirma och arbetsplatsen ligger flera tiotals kilometer från Ronis skola.

För att Kapanen ska kunna sköta sitt arbete har familjen haft hjälp av kommunal hemservice som kommer varje morgon och ser till att Roni klär på sig och hinner med taxin till skolan.

Blå personbil kör in på gårdsplan. I bakgrunden landsbygd med åkrar och skog.
Henna Kapanen tvingades på onsdagen stanna hemma från jobbet. Ingen annan kunde skjutsa Roni till och från skolan. Blå personbil kör in på gårdsplan. I bakgrunden landsbygd med åkrar och skog. Bild: Yle/Anna Wikman Vörå,skoltransport,personbilar,landsbygd,Henna Kapanen

- Nu tvingas jag fundera på vilket som är en större ekonomisk katastrof. Att sluta jobba och själv föra och hämta Roni från skolan eller fortsätta jobba men betala för skolskjutsen själv.

Det handlar ändå inte om någon liten summa pengar. Resan är ungefär 30 kilometer lång och kostar 63,75 euro i en riktning. Det blir 127,50 per dag.

På fredagar slutar Roni skolan redan klockan elva och deltar sedan i en eftermiddagsverksamhet som bekostas av kommunens handikappservice.

Efteråt får han skolskjuts hem på kommunens bekostnad. För veckans andra fyra vardagar skulle Henna Kapanen ändå få punga ut med totalt drygt 570 euro för skolskjuts.

- Det är lika mycket under en vecka som jag spenderar på en hel månads mat och bensin. Jag är låginkomsttagare och taxikostnaden är fullständigt omöjlig för mig att betala.

Till råge på allt kör skolskjutsen - oavsett om Roni får följa med eller inte - förbi familjens hem varje dag.

- Taxin kör förbi rakt utanför vårt fönster eftersom den så viså ska köra den här vägen då det är högstadieelever som ska skjutsas till grannkommunen.

Vörå: Vi behandlar alla lika

Suvi Kytömäki är finsk bildningschef i Vörå kommun. Hon förklarar att samma regler gäller för alla kommunens invånare, även när det handlar om skolskjutsar.

- Vörå kommun fungerar enligt principen att skolskjuts beviljas endast till och från barnets fasta adress. Såhär gör vi med alla skilsmässofamiljer, säger Kytömäki.

Vörå kommun följer alltså lagens minimikrav i en fråga som har problematiserats alltmer under de senaste åren.

Nämligen vilka problem som uppstår då finländska barn kan ha endast en fast adress trots att växelvist boende har blivit allt vanligare efter skilsmässor.

I familjen Kapanens fall har det hela ändå gått olyckligt till i praktiken anser Kytömäki. Det visar sig att det är kommunens handikappservice som bekostat skolskjutsen de veckor som Roni bor hos sin mamma.

- Här har skett någon form av fel. Överallt i kommunen går man nu igenom kostnader och ser var man kan spara. Då det här felet hittades så beslöt man att dra in skjutsen från mamman.

Vilka råd kan du ge familjen just nu?

- Kanske man kan ansöka om stöd från den sociala sidan eftersom resan är så dyr?

Kan vara fråga om felbedömning

Robin Harms är specialsakkunnig i diskrimineringsärenden vid diskrimineringsombudsmannens byrå.

Man med tröja och kragskjorta som tittar in i kameran.
Robin Harms är specialsakkunnig vid diskrimineringsombudsmannens byrå. Han påpekar att Vörå inte endast har en skyldighet att följa grundskolelagens paragrafer om skoltransport utan också göra de rimliga anpassningar som diskrimineringslagen kräver. Man med tröja och kragskjorta som tittar in i kameran. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn diskrimineringsombudsmän,robin harms

- Första problemet verkar vara det att man behandlar alla elever lika. Och även om det som utgångspunkt låter jättebra, så i och med att det i det här fallet handlar om en elev med funktionsvariation så utgår lagen från att särbehandling inte bara är tillåten utan också i vissa fall nödvändig, säger Harms.

Skolskjutsar regleras enligt grundskolelagen, men också enligt diskrimineringslagen, påpekar Harms.

- Och där har vi när det gäller personer med funktionsvariation uttryckligen en skyldighet att göra så kallade rimliga anpassningar. Utan att kunna ta ställning till det här enskilda ärendet så undrar man om en sådan bedömning alls har gjorts.

Högsta förvaltningsdomstolen har så sent som i år avgjort ett fall som också gällde en elev med funktionsnedsättning, berättar Harms.

I det fallet handlade det inte om att eleven bodde på två adresser utan om att hen hade bytt till en annan skola än sin närskola, varpå kommunen inte längre ville betala för skolskjutsen.

- Men domstolen konstaterade här att barnet hade rätt till skolskjuts på grund av sin funktionsvariation också till den här sekundära skolan.

Enligt Harms är det inte alls omöjligt att slutresultatet skulle vara detsamma också för fallet i Vörå, men påpekar samtidigt att det är för tidigt att ta ställning före han känner till alla detaljer.

Vid diskrimineringsombudsmannens byrå tar man regelbundet emot anmälningar om fall som rör just rätten till skolskjuts för personer med funktionsvariationer.

- Vi behandlar ganska ofta frågor som handlar om just skyldigheten att göra en individuell bedömning och att göra rimliga anpassningar istället för att schablonmässigt använda samma regler som för alla andra.

Harms pekar också på risken för att kommunen gör sig skyldig till indirekt diskriminering när man tillämpar samma regler för alla.

- Det handlar om fall där samma regel för alla leder till olika slutresultat. Om en person på grund av en diskrimineringsgrund, i det här fallet då en funktionsvariation, hamnar i en sämre ställning så går det att bedöma som indirekt diskriminering.

Bollas runt av bildningssektorn

Henna Kapanen har under veckan som gått ringt tiotals telefonsamtal för att försöka ta reda på vad hon kan göra härnäst.

Det visar sig att hon borde ha kunnat utläsa vad som komma skulle ur ett brev som anlände med posten förra veckan.

I brevet meddelar handikappservicen att beslutsansvaret för Ronis skolskjuts läggs på bildningssektorn de vardagar han inte deltar i handikappservicens eftermiddagsverksamhet.

- Men hur skulle jag förstå att den texten innebär att vi blir helt utan skolskjuts fyra dagar i veckan, de veckor då Roni är hos mig? Om inte taxichauffören hade sagt till min exman att han fått e-post där det står att han inte längre får hämta Roni från min adress hade jag inte ens fått reda på det här då i fredags, säger Kapanen.

Nu har hon vänt sig till bildningssektorn och begärt att få ett beslut om skolskjuts från dem.

- Jag har bollats runt mellan flera olika personer. Ingen kan säga någonting utan hänvisar bara vidare. Men som jag förstår det verkar man inte tycka att det är någon idé med ett separat beslut. Det är skolskjuts bara från barnets fasta adress som gäller.

Yle Österbotten har upprepade gånger bett Vörås bildningsdirektör Helena Emaus om en intervju, men inte beviljats någon sådan.

Dålig lösning för hela familjen om Roni bor på bara en adress

För Henna Kapanen och hennes exman finns förstås en naturlig lösning på problemet. Roni kan flytta till sin pappa på heltid. Det här vore ändå något av en katastrof för hela familjen säger Kapanen.

Roni är en elvaåring som tycker om sin familj, gärna kramas och får många goda idéer. Men han får också många dåliga idéer och kräver ständig uppsikt.

Tre barn står utomhus tätt tillsammans och tittar på en mobilskärm.
Roni och hans syskon Reko och Rosmariini samlas alltid hemma efter skoldagen. Reko och Rosmariini har betydligt kortare skolväg eftersom de kan gå i sin egen närskola, Pettersbacka skola. Tre barn står utomhus tätt tillsammans och tittar på en mobilskärm. Bild: Yle/Anna Wikman barn (familjemedlemmar),syskon,Vörå,Österbotten,landsbygd,Skärmtid,mobiltelefoner

Funktionsvariationen gör att han uppskattas befinna sig på en femårings nivå. Läxläsningen tar många timmar i anspråk varje dag, då Roni snabbt blir trött.

Hans utbrott av ilska och frustration är många och familjen åker sällan någonstans man inte absolut måste, då det för Roni är ett så stort projekt att klä på sig och komma iväg.

- Man kan helt enkelt säga att Ronis funktionsvariation påverkar vårt liv otroligt mycket. För oss föräldrar har skilsmässan inneburit en stor lättnad, eftersom man då får vila varannan vecka från ansvaret för Roni. Ronis pappa skulle inte orka med att Roni bor där på heltid. Och samtidigt vore det jättesorgligt för min och Ronis relation, säger Kapanen.

Pojke och hans mamma sitter tillsammans. Pojken roar sig med leksakstraktor.
Henna Kapanen vill att Roni bor varannan vecka hos henne. Det växelvisa boendet stöder hela familjens ork och välmående, tycker både hon och hennes exman. Hon efterlyser en förnyelse av lagstiftningen, så att man bättre tar hänsyn till att växelvis boende är vardag för allt fler barn. Pojke och hans mamma sitter tillsammans. Pojken roar sig med leksakstraktor. Bild: Yle/Anna Wikman barnfamiljer,Vörå,Österbotten,leksaker,familjeliv,barn (familjemedlemmar),mödrar,Henna Kapanen

I många familjer med frånskilda föräldrar efterlyser man en förbättring av barnens position vid växelvis boende. Kapanen vet att hon inte är ensam. Men hon känner sig extra utsatt i och med Ronis specialbehov.

- Vissa kommuner kommer emot och gör mer än vad lagen kräver. De betalar för skolskjutsen till och från båda adresserna. Men nu känns det som om pengarna avgör. Det här är inte att agera i enlighet med barnets bästa.

Läs också