Hoppa till huvudinnehåll

Sara Danius knytblus blev en feministisk symbol – ny bok studerar hennes relation till mode

Sara Danius i Nobelklänningen från år 2018.
Sara Danius väckte ofta uppmärksamhet med sina klänningar på Nobelfesterna. På bilden syns hon i en ikonisk Nobelklänning av Per Engsheden från år 2018. Sara Danius i Nobelklänningen från år 2018. Bild: CARL BENGTSSON Sara Danius

Sara Danius var en älskad och folklig akademiker som blev känd för en bredare allmänhet under sin tid som ständig sekreterare för Svenska Akademien. Men Danius är också känd för sitt stora intresse för mode och haute couture.

– Danius är inte egentligen i första hand känd som kanske en stilikon, utan hon var ju en litteraturforskare. Men det som utmärkte henne bland andra litteraturvetare var att det som hon ofta studerade när hon tittade på litteraturen var modets roll i litteraturen, berättar Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Warkander har tillsammans med universitetslektorn Marie Ledendal studerat Danius relation till exklusiva kläder i en ny bok, Danius och modet. Tidigare i höst utgavs Sara Danius essäsamling Sidenkatedralen och andra texter postumt, efter Danius bortgång i fjol.

Warkander anmärker att Danius även tillämpade det hon lärde sig ur sin forskning i sättet hon själv klädde sig.

– Hennes stil var informerad av hennes forskning och därmed var den väldigt medveten, strategisk och slagfärdig. Hennes klädval väckte uppmärksamhet och ofta debatt också.

Pärmen på boken "Danius och modet".
I boken "Danius och modet" undersöker författarna Philip Warkander och Marie Ledendal Danius förhållande till mode Pärmen på boken "Danius och modet". Bild: Kia Svaetichin Sara Danius,böcker,Danius och modet

Sara Danius utmärks av att de kläder hon använde ofta var väldigt exklusiva. Det handlade om haute couture och skräddarsytt.

– Sara Danius är inte direkt känd för sneakers och jeans och t-tröja. Snarare handlar det om Danius relation till det mer exklusiva, det som är handtillverkat. Särskilt så är hon känd för sitt samarbete tillsammans med skräddaren Per Engsheden och de kreationer som han skapade för henne.

Kan du beskriva hennes stil med några nyckelord?

– Hon hade ett särskilt plagg som var hennes nyckelplagg och det var knytblusen. Elegant, damig och feminin stil skulle man kunna säga, säger Warkander.

Collagebild på författarna Philip Warkander och Marie Ledendal.
Författarna Philip Warkander och Marie Ledendal. Collagebild på författarna Philip Warkander och Marie Ledendal. Bild: © Tomas Falmer författare,marie ledendal

Även om Danius klädde sig i extravaganta kläder och är känd för bland annat sina extravaganta Nobelklänningar, så förde hennes modeintresse henne närmare folket.

– Det är ju något av en paradox. Det som nästan ingen annan skulle ha råd att klä sig i och dessutom att få en tid hos Per Engsheden, för han är en väldigt upptagen man. Genom att klä sig i det mest exklusiva så blev hon ju omhuldad, säger han.

Den ikoniska knytblusen

Philip Warkander berättar att knytblusen var en del av Danius folklighet, eftersom den är ett plagg som är tillgängligt för många.

Warkander berättar att knytblusen var viktig för kvinnor i yrkeslivet på 70- och 80-talen, då den professionella världen var manligt kodad. Det fanns en tydlig uniform för män: kostym, skjorta och slips. Knytblusen blev då kvinnans uniform, och möjliggjorde att hon kunde verka både professionell och kvinnlig.

– Då Danius börjar använda knytblusen hade det gått några decennier och den känns lite tantig och passé, och kopplades dessutom med inte bara 80-talet och tjänstemannayrken, utan också en högerpolitik, såsom Margaret Thatcher. Så det är något väldigt omodernt hon har på sig, men genom att hon har på sig det konsekvent gör hon det till ett plagg som nästan är lika med henne själv och som dessutom är tillgängligt för andra på ett sätt som inte Nobelklänningarna är.

Före detta ständiga sekreteraren Sara Danius.
Sara Danius knytblus blev under skandalerna i Svenska Akademien en symbol för kvinnors rättigheter. Före detta ständiga sekreteraren Sara Danius. Bild: EPA / JONAS EKSTROMER Sara Danius

Då det stormar inom och kring Svenska Akademien under våren 2018 och metoo drar över Sverige och internationellt blir knytblusen en symbol för kvinnors rättigheter.

– Knytblusen blev ett enkelt grepp att ta till när man ville ta ställning mot misogyni och sexuella trakasserier. Och då behöver man inte ens köpa en knytblus, utan det räcker med att knyta något runt halsen och sedan hashtagga exempelvis #knytblusförsara eller #backasara. Genom knytblusen skapades en koppling mellan gemene man, mannen och kvinnan på gatan och Sara Danius, berättar Warkander.

– Jag tror att knytblusen är nyckeln till hennes folklighet faktiskt, fortsätter han.

I boken ställer ni frågan om knytblusens symbolstatus förflyttar fokus från sakfrågan. Kan du utveckla det lite?

– Det här tror jag att egentligen är allmänt. Vi skriver ju om knytblusen och metoo i koppling till Sara Danius. Men man kan ju säga att samma sak händer med andra symboler. Och det handlar ju egentligen om väldigt komplexa skeenden som inte alltid utomstående har total inblick i, men så finns det också ett engagemang och ett intresse för att visa att man tar ställning och att man liksom bryr sig på ett vis och då använder man ju en enkel symbol, som är slagfärdig, slagkraftig och som kan uppmana till förening, säger Warkander.

Den intellektuella modeälskaren

I boken diskuterar författarna Danius dubbelhet: hur hon var både intellektuell akademiker och humanist samt någon som uppskattade exklusiva kläder, något som förknippas med ytlighet. En intressant fråga är hur hon lyckades behålla sin trovärdighet som akademiker trots modeintresset.

Warkander anser att det kanske var just Danius unika intresse för mode som hjälpte henne att behålla sin intellektuella trovärdighet.

– Danius lyckades behålla sin trovärdighet trots modeintresset, men man kan också säga att det kanske också är tack vare modeintresset. För att det som hon gjorde i sitt modeintresse var ju inte att hon klädde sig på ett tillgängligt sätt, som sagt det är inte det här med jeans och t-tröja, utan det finns en finess i sättet hon klädde sig och sättet som man talade om det. Hon vågade vara komplicerad också i sitt modeengagemang.

Sara Danius och Per Engshedens Nobelklänning på Nationalmuseum.
I boken framhävs Sara Danius förhållande till det exklusiva och hur hon trots det lyckades behålla sin intellektuella trovärdighet. Sara Danius och Per Engshedens Nobelklänning på Nationalmuseum. Bild: Anna Danielsson/Nationalmuseum Sara Danius,Nationalmuseum

Warkande berättar att eftersom Danius använde kläder på ett noga uttänkt sätt blev det svårt för henne att ha på sig något utan att det tillskrevs mening eller sågs som medveten kommunikation.

– Det som händer när man använder sig av mode som ett strategiskt kommunikationsverktyg är ju att man hela tiden löper risken att folk tror att allt som man har på sig är strategisk valt, förklarar Warkander.

– Till och med om Danius hade klätt sig i t-tröja och jeans och gått till återvinningen i det så hade folk ändå trott att här syns ett särskilt syfte eller en särskild mening bakom jeansen och på så vis tolkat det.

Är det möjligt att Sara Danius syfte med kläderna var annorlunda än de tolkningar som gjordes på dem?

– Det är en fara att man tolkar in något hos upphovspersonen och säger att "ja det här är vad Sara Danius tyckte eller kände eller vad hon hade åsikter om", men generellt sett är det ju så att det kan vi inte säga någonting om, säger Warkander.

Han poängterar att vad de studerat i boken är hur andra har tolkat Danius mode och att vi inte egentligen kan nå vad hennes syfte med att klä sig på vissa sätt varit.

– Det som vi har skrivit om är ur ett kulturvetenskapligt perspektiv hur knytblusen och Danius klänningar har fungerat som en projektionsyta eller som någonting som andra har reagerat på. Men man kan ju aldrig komma åt Sara Danius tankar och reflektioner och känslor.

Jag tror att knytblusen är nyckeln till hennes folklighet― Philip Warkander, universitetslektor i modevetenskap vid Lunds universitet

Historien är slut

Under sin livstid samarbetade Danius bland annat med modeskaparen Camilla Thulin för att göra knytblusen med feminismsymbolen. Sara Danius som symbol kan dock användas i ett kommersiellt syfte också efter hennes död.

I boken lyfter Warkander och Ledendal företaget Interflora och hur de använde Sara Danius som symbol i sin marknadsföring.

– Danius själv kan ju inte säga vad hon ansett om det ena eller det andra, så det har blivit lite fritt fram att använda eller kapitalisera på Danius som en feministisk symbol, som en forskare, som en känd kvinna, men fylla den symbolen med vad man själv vill, helt enkelt. Som att sälja blommor i det här fallet med Interflora, säger han.

Sara Danius och Per Engshedens Nobelklänningar framställda på Nationalmuseum i Sverige.
Några av Sara Danius och Per Engshedens Nobelklänningar utställda på Nationalmuseum i Sverige. Sara Danius och Per Engshedens Nobelklänningar framställda på Nationalmuseum i Sverige. Bild: Anna Danielsson/Nationalmuseum Sara Danius,Nationalmuseum

Sara Danius kläder har nu flyttats från en privat garderob till Nationalmuseet i Stockholm. Philip Warkander berättar att kläderna genom flytten går miste om kontakten med vardagen, eftersom de aldrig mer kommer bäras av någon eller vara en del av det vardagliga livet.

– De blev en symbol för de här åren, en påminnelse om en hantverksskicklighet som samarbetet mellan Sara Danius och Per Engsheden dokumenterade.

Kläderna har istället fått ett kulturhistoriskt värde och blivit en del av ett större kulturhistoriskt sammanhang och därmed blivit till en sorts reliker.

Samtidigt upplever Warkander att det finns ett vemod i förflyttningen av kläder, just för att de mister kontakten med människokroppen. Ett kapitel tar slut också för kläderna.

– Nu är bilden av Sara Danius fäst, nu är den frusen. Den kommer aldrig att kunna utmanas igen. Det är inte så att Sara Danius kommer att dyka upp i en ny klänning och ställa på ända det som vi trodde att vi visste om hur hon använde sig av mode, utan det symboliserar ju att historien nu också har avslutats. Historien om Sara Danius och modet.

Läs också