Hoppa till huvudinnehåll

Finland leder konferens som ska avgöra stöd till Afghanistan – demokrati och jämställdhet villkor för fortsatt bistånd

De så kallade givarländerna som stöder Afghanistan håller en konferens på måndag och tisdag där de ska fatta beslut om fortsatt bistånd. För första gången kommer det att finnas villkor för biståndet.

Det är ett sjuttiotal länder och tiotals organisationer som deltar i en virtuell konferens koordinerad från Förenta Nationernas kontor i Genève.

Diskussionerna och talen kommer att sändas direkt i afghansk tv och streamas på nätet för att så många afghaner som möjligt ska kunna höra vilka åsikter givarländerna har, uppger man på Utrikesministeriet.

Värdar för konferensen är FN och Afghanistans regering, medan Finland har ansvaret för arrangemangen och de politiska förhandlingarna om nivån på biståndet och om en slutdeklaration.

– Finland har jobbat med Afghanistan i 20 år. Vi känner landet ganska bra, framhåller ambassadör Janne Taalas som är specialsändebud för konferensen och huvudansvarig för den.

Första gången som biståndet villkoras

Givarkonferenserna har ordnats vart fjärde år sedan de fundamentalistiska talibanerna störtades från makten 2001.

Över hälften av Afghanistans statsbudget utgörs av utländskt bistånd och givarländerna försöker den här gången få en starkare hållhake på regeringen i ett land som lider av omfattande korruption.

För första gången kommer det fortsatta biståndet att göras villkorligt. Afghanistan tvingas förbinda sig till demokrati och jämställdhet mellan könen, annars kan biståndet utebli.

– Det är viktigt för oss att stöda ett demokratiskt Afghanistan, ett Afghanistan med rättigheter för kvinnor, ett Afghanistan där flickorna kan gå i skola och så vidare, säger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna).

Villkor som strider mot talibanernas tänkande

Talibanerna utökar kontinuerligt sitt inflytande i Afghanistan och fredsförhandlingarna mellan talibanerna oh den afghanska regeringen i Doha stampar på stället.

Talibanerna är inte med på givarkonferensen i Genève, men det är möjligt att de sitter med i en framtida regering i Kabul.

Principerna om demokrati och jämställdhet strider helt mot talibanernas nuvarande filosofi, men både ambassadör Taalas och utrikesminister Haavisto antyder att de kan tänkas böja sig.

– Vi hoppas att också talibanerna kommer att följa de här principerna, säger Taalas.

– Om talibanerna vill komma till makten måste det vara via någon sorts kompromiss med Afghanistans nuvarande regering och man ger en mycket stark signal från givarländerna att det finns villkor och att de här villkoren måste respekteras, säger Haavisto.

Diplomatkällor anser det vara mycket osannolikt att det afghanska samhället skulle kunna hålla ihop de närmaste åren utan utländsk hjälp.

Ett kaotiskt Afghanistan med grogrund för terrorismexport och en massiv flyktingvåg kan vara verklighet om landet inte får stöd. Det är därför i många länders helt själviska intresse att ge bistånd.

– Då jag nyligen talade med Afghanistans president Ashraf Ghani bedömde han att att det kan bli 10 miljoner människor som lämnar Afghanistan ifall ett inbördeskrig bryter ut. Vi måste tänka på det här, säger specialsändebudet Janne Taalas.

Oklart vad USA tänker göra

USA är det största givarlandet och eftersom läget i Washington är förvirrat är det oklart hur landet kommer att förhålla sig till fortsatt bistånd. Utrikesminister Haavisto är ändå hoppfull.

– Jag har varit i kontakt med utrikesminister Pompeo och jag tror att de fortfarande anser att Afghanistan är viktigt för dem, inte bara ekonomiskt utan också säkerhetspolitiskt. Man är ganska bekymrad över de nya terroristattackerna i Afghanistan och speciellt den roll terrorgruppen IS tagit i Afghanistan, säger utrikesministern.

Bland UM-tjänstemän med kännedom om Afghanistan är man tills vidare försiktig med att bedöma vad den förestående amerikanska truppreträtten från Afghanistan innebär.

Trumpadministrationen har lovat minska den amerikanska styrkan från 4 500 till 2 500 man senast i mitten av januari.

På UM framhåller man att det inte är känt vilka truppförband som ska dras tillbaka. Huvudsaken är att amerikanerna håller kvar sina stridsflyg och helikoptrar, eftersom de är helt avgörande militärt.