Hoppa till huvudinnehåll

Fem frågor inför längdskidsäsongen – coronapandemin ger huvudbry, Iivo Niskanen är segerkandidat i varje lopp, Joni Mäki kan sätta punkt för bedrövlig blåvit svit i sprint

Iivo Niskanen i ledning i masstart.
Iivo Niskanen är sannolikt Finlands ledstjärna också under den kommande längdsäsongen. Iivo Niskanen i ledning i masstart. Bild: AOP Iivo Niskanen

Världscupsäsongen i längdskidåkning står inför dörren. Yle Sportens nya skidexpert Matias Strandvall anser att Iivo Niskanen är en av två åkare som kan hota den norska dominansen på herrsidan. Han förutspår också att Kerttu Niskanen och Joni Mäki kommer att gå fina säsonger till mötes.

Här är fem av de hetaste frågorna inför den kommande skidvintern.

1. Coronapandemin sätter käppar i hjulet – kan säsongen genomföras ens ungefär som planerat?

Arrangörerna för världscuphelgen i Lillehammer kastade redan in handduken. Det är inte särdeles långsökt att gissa att det blir fler världscupvärdar som tvingas fatta samma beslut.

– Även om det inte blir fler inhiberade tävlingar så kommer landslagen att resa mer sparsamt kors och tvärs genom Europa. Det kommer att vara ett större fokus på VM än tidigare, säger Matias Strandvall.

Norges superstjärna Johannes Hösflot Kläbo har medgett att han är oroad över Covid-läget. I en intervju för norska VG medgav han att han kommer att bedöma risken helg för helg.

Kläbo är knappast den enda åkaren som resonerar så. Det kan leda till att vissa världscuptävlingar kan komma att sakna stjärnglans.

– Tour de Ski lever på tunn is för tillfället. Trenden har ju varit att det är ett stort bortfall under en Tour. Många startar men väldigt få kommer i mål. Jag tror att det är färre som startar touren i år och en ännu större andel än normalt som avbryter. Belastningen är så stor och kombinerat med många resor så är man ganska mottaglig för smittor, säger Strandvall.

2. Behåller Iivo Niskanen och Krista Pärmäkoski sina platser i världseliten?

Finland har haft två åkare som håller yttersta världsklass de senaste åren. Iivo Niskanen och Krista Pärmäkoski.

Iivo Niskanen har jobbat stenhårt för att bli lika bra på den fria skidtekniken som på den klassiska. Förra säsongen visade att han har gjort framsteg, men att han inte är riktigt där än. Matias Strandvall tror att Niskanen tar det sista steget i vinter.

– Varje gång Iivo ställer upp i en tävling så är han en av förhandsfavoriterna. Oberoende om det handlar om fri eller klassisk stil. Sprintlopp undantaget.

Iivo Niskanen åker klassisk stil
Iivo Niskanen är den finländska längdskidåkningens stora affischnamn. Iivo Niskanen åker klassisk stil Bild: EPA-EFE/KIMMO BRANDT längdskidåkning,Iivo Niskanen

Krista Pärmäkoski är tillbaka i det finländska landslaget efter att ha självmant valt att träna på egen hand förra säsongen. Då började det hela lovande med en andra plats på den klassiska milen i Ruka, men slutresultatet var sämre än på länge.

Pärmäkoski slutade nia i världscupsammandraget, vilket var hennes sämsta placering på fem år.

– Hon blir att räkna med. Jag träffade henne i Muonio nyligen och hon var själv lite bekymrad. Jag är inte oroad – hon kommer att vara den starka Krista som vi vant oss att se. Åtminstone förr eller senare under säsongen, säger Strandvall.

Krista Pärmäkoski efter ett lopp.
Krista Pärmäkoski har haft små bekymmer i upptakten till längdsäsongen. Krista Pärmäkoski efter ett lopp. Bild: imago images/Bildbyran/ All Over Press Krista Pärmäkoski

I Iivo Niskanens och Krista Pärmäkoskis kölvatten har Finland pålitliga och rutinerade världscupåkare som Perttu Hyvärinen, Ristomatti Hakola, Kerttu Niskanen, Anne Kyllönen och Laura Mononen. Strandvall tror att framför allt en av dem kommer att gå en stark säsong till mötes.

– Vi ska förvänta oss mycket av Kerttu Niskanen. Jag såg också henne i Muonio för en dryg vecka sen och hon verkade vara i mycket bra form. Hon såg stark ut och verkade till och med ha utvecklats tekniskt. Min magkänsla säger att hon blir att räkna med.

Allt yngre åkare har tagit för sig i världscupen de senaste åren. Kläbo, Aleksandr Bolsjunov, Frida Karlsson och Ebba Andersson har tagit klivet in i världseliten i ung ålder.

Finländsk längdskidåkning har inte lyckats vaska fram en snarlik supertalang. Utvecklingskurvan för åkare som Johanna Matintalo, Anita Korva, Eveliina Piippo och Joni Mäki har snarare stampat stället.

– Joni Mäki har stigit fram i höst. Han gav oss en stormvarning i finska cupen i Vuokatti. Han dominerade fullständigt. Ingen hade skuggan av en chans mot honom. Jag hoppas att hans form håller i sig, säger Strandvall.

– Av de yngre landslagsdamerna så verkar Korva och Piippo söka sig själva. Matintalo är ett frågetecken för mig men min fingertoppskänsla säger att det är hon som kan utmana Anne Kyllönen och Laura Mononen i kampen om platserna till det finländska stafettlaget i VM.

Johanna Matintalo, Ruka 2018.
Får Johanna Matintalo sitt internationella genombrott i vinter? Johanna Matintalo, Ruka 2018. Bild: Yle / Tomi Hänninen Johanna Matintalo

3. Sätter Finland punkt för sin ökenvandring i sprint?

Att säga att Finland tappat terräng i sprintskidåkning är en underdrift. Senast en finländare varit på pallen i en världscupsprint var den 8 mars 2017 då Krista Pärmäkoski var tvåa i Drammen.

Man får gräva ännu djupare i historieböckerna för att hitta en finländsk man på prispallen. Toni Ketelä var trea i Otepää den 17 januari 2015.

Och minns ni hur många finländare som nådde ett finalpass i sprint under förra världscupvintern. Rätt svar: noll.

– I finländsk skidkultur värdesätter man inte sprintskidåkning lika högt som distanslopp. Många juniorer vill inte åka sprint – de säger att de vill bli distansåkare. De tror att man har ett högre värde då man åker distans på toppnivå som Iivo Niskanen.

– Jag tycker att vi i Finland borde se sprintskidåkningen som en inkörsport mot distanslopp.

Joni Mäki
Joni Mäki har visat framfötterna i finska cupen. Joni Mäki Bild: Lehtikuva längdskidåkning,Joni Mäki

Matias Strandvall tror att Joni Mäki är den åkare som vänder på Finlands sprinttrend i vinter.

– Jag hoppas och tror att han kommer att vara på prispallen. Han utmanas i Finland av Verneri Suhonen och Lauri Vuorinen.

– Jag tror att vi också kan få ett lyft på damsidan. Attityden har förändrats. Vi har Anni Alakoski, Jasmin Kähärä, Jasmi Joensuu och Katri Lylynperä som gått ut med att de satsar främst på sprint. Deras satsning kanske inte för dem till prispallen i världscupen men tar de sig till semifinal skulle det vara ett stort framsteg.

4. Finland nära att kamma noll i Seefeld – blir det mer medaljskrammel i VM i Oberstdorf?

Iivo Niskanen räddade Finlands ära i VM i Seefeld 2019. Niskanens brons på 15 kilometer klassiskt innebar att Finland inte blev på noll medaljer för första gången någonsin i ett VM.

Samtidigt bör det påpekas att Finlands medaljsaldo ofta varit blygsamt under 2010-talet. Också i Val di Fiemme 2013 och Falun 2015 var den blåvita medaljskörden en enda bronspeng.

I vinter arrangeras VM i tyska Oberstdorf och Matias Strandvall har en stark tro på att antalet medaljer blir större än så. Men han är mån om att påminna om realiteterna.

– Jag tror att det blir fler än en medalj i Oberstdorf. Ett exakt antal vill jag inte komma med. Det viktigaste är att Finland är med och krigar på bred front. Skulle Iivo Niskanen ta två medaljer medan de övriga inte ens är nära medalj ska vi vara missnöjda.

– Medaljerna sitter otroligt hårt åt. Är man med och fajtas om dem är det godkänt.

Iivo Niskanen på prispallen i Seefeld 2019.
Iivo Niskanen tog ett brons i Seefeld. Iivo Niskanen på prispallen i Seefeld 2019. Bild: AOP Iivo Niskanen

Finlands herrar har inte rosat marknaden i stafett i de senaste VM-tävlingarna. Enda medaljen på 2000-talet var ett brons i Liberec 2009.

– Om Joni Mäki är så bra i vinter som han verkar vara så har Finland den fjärde länken. En stark ankaråkare dessutom. Jag räknar med att Iivo Niskanen, Perttu Hyvärinen och Ristomatti Hakola är givna. Om Mäki får ett genombrott så kan vi förvänta oss en medalj.

Finlands damer har tagit stafettmedaljer regelbundet även om det bara blev en sjätte plats i Seefeld 2019.

– Damerna är alltid att räkna med. Jag ser ingen orsak att tvivla på dem den här vintern.

Mitalistit
Finlands damer var tvåa i OS-stafetten i Sotji. Mitalistit Bild: Tomi Hänninen Olympiska vinterspelen i Sotji 2014,Längdskidåkning vid olympiska vinterspelen 2014,längdskidåkning,Skidtävlingar,längdskidåkning damer,Kerttu Niskanen,Aino-Kaisa Saarinen,Anne Kyllönen,Krista Pärmäkoski,silver,silvermedalj,olympiska medaljer

5. Norges dominans har varit nästan total de senaste åren – blir det ett trendbrott i år?

En påminnelse om hur medaljerna fördelades i VM 2019: Norge vann 13 av de totalt 22 gulden som stod på spel och 25 av de totalt 48 medaljerna.

Enligt Strandvall är det inte mycket som talar för att norrmännens dominans skulle brytas säsongen 2020/21.

– På herrsidan finns det bara två som klarar av att utmana. En finländare och en ryss. Niskanen och Aleksandr Bolsjunov. I sprint så är det kanske någon fransman eller en italienare som utmanar Kläbo.

– Det är oroväckande att det är åkare från väldigt få nationer som är med i kampen om topplaceringar. I skidskytte kan det vara åkare från tio olika nationer i topp tio.

En regelförändring som kan ha stor betydelse i kampen om tätplaceringarna i världscupsammandraget är att stafettresultaten kommer att räknas in i årets världscuptotal. Många norska åkare har kritiserat regelförändringen, till exempel fjolårets totaltvåa Johannes Hösflot Kläbo.

– Tänk om det kommer en ny Dario Cologna som inte har ett stafettlag, säger han.

Matias Strandvall påminner om att internationella skidförbundet också måste tänka på publiken.

– Det är rättvist mot publiken. Under förra säsongen så var det många toppåkare som inte ställde upp i stafetterna eftersom programmet är tufft. Regelförändringen innebär att de som kämpar om tätplatserna i världscuptotalen kommer att ställa upp och det är en bra grej.

Världscupsäsongen i längdskidåkningen inleds på fredag i Ruka. Christian Vuojärvi och Matias Strandvall kommenterar på svenska.

Läs också