Hoppa till huvudinnehåll

Rekordfå kommuner höjer inkomstskatten - Ekonom: "Man sticker huvudet i sanden – om två år kommer kallduschen"

Kolikoita kämmenillä.
Färre kommuner än någonsin under 2000-talet höjer kommunalskatten nästa år. Att skjuta på ekonomiska beslut blir dyrare i längden säger ekonomen Ralf Sund. Kolikoita kämmenillä. Bild: Nella Nuora / Yle Euromynt,pengar

Aldrig tidigare under 2000-talet har så få kommuner höjt skattesatsen som nu, trots coronakrisen. Ekonom Ralf Sund på Tehy säger att coronastödet gör att kommunerna skjuter fram sina ekonomiska problem.

När stödet sedan uteblir brister bubblan.

Statens coronastöd till kommunerna är större än de faktiska kostnader som pandemin orsakat kommunerna, säger Ralf Sund som är ekonom på social- och hälsovårdsfacket Tehy.

Därför verkar kommunernas ekonomi vara mera solid än den egentligen är och man undviker att ta tuffa ekonomiska beslut, som att höja inkomstskatten, säger Sund.

- Ingen älskar skatter, men det vore nödvändigt att höja skatterna när pengarna inte räcker till, fast det är politiskt svårt, säger Sund.

Ralf Sund
Ralf Sund som är ekonom på Tehy befarar att kommunerna gör oklokt i att inte höja skatterna. Om två år hinner de ekonomiska problemen i fatt. Ralf Sund Bild: yle/ Patrik Schauman Finnish Confederation of Salaried Employees,Ralf Sund

Larsmo är ensam i regionen om att höja kommunalskatten

Trots pandemin höjer bara 39 kommuner i hela landet inkomstskatten nästa år. Det är den lägsta siffran på hela 2000-talet.

Av de svensk- eller tvåspråkiga kommunerna i Österbotten är Larsmo den enda kommunen som höjer inkomstskattesatsen. Larsmo är dessutom den kommun i landet som klarade coronavåren bäst om man ser till lönenivån.

Visst har skatteinkomsterna minskat på grund av coronakrisen, men prognoserna har varit överdrivna, anser Sund. De utgifter som coronan orsakat är inte heller så stora som man befarat.

Sund säger att jämfört med förra året har utgifterna ökat med en procent medan skatteinkomsterna ökat med 4,2 procent under de nio senaste månaderna.

Det statliga stödet till kommunerna har i sin tur ökat med ungefär 20 procent.

- Det är nästan komiskt, men kommunerna har för mycket pengar just nu. Kommunerna har klarat pandemin över förväntan, säger Sund.

Senast år 2022 är det slut på extra stödpengar. Då kommer kallduschen.

Ralf Sund gick först ut med kritiken i en blogg och Kommunförbundet har också lyft ämnet i en artikel.

Owe Sjölund sitter på ett kafé med en kopp kaffe.
Owe Sjölund säger att det är mycket svårt att i euro och cent räkna ut vad coronapandemin kostar Jakobstad.. Owe Sjölund sitter på ett kafé med en kopp kaffe. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Jakobstad,sjölund

Planerad skattehöjning i Jakobstad blev inte av

I Jakobstad var det ursprungliga förslaget att höja inkomstskattesatsen med 0,50 procentenheter till 21,75 procent.

Men under diskussionen på stadsstyrelsens möte ändrade stadsdirektörens ersättare sitt förslag och skattesatsen förblir oförändrad.

Stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund (SFP) säger att beslutet beror på nya beräkningarna från Finansministeriet och Kommunförbundet tillsammans med regeringens löfte om extra stöd.

- Vi lever i osäkra tider överlag, också med tanke på social- och hälsovårdssystemet och vi ansåg därför att det inte är läge att ta ut något förskott nu. Och budgeten gick ihop utan en höjning av inkomstskatten, säger Sjölund.

Finns det risk för en kalldusch om ett år?

- Vi kan inte räkna med några extrapengar efter nästa år. Det finns en inbyggd extrainkomst i systemet just nu och den kommer inte att bestå. Det finns risk att vi står inför stora inbesparingar år 2022, säger Sjölund.

Är då coronastödet överdimensionerat jämfört med de verkliga kostnaderna som drabbat kommunerna? Owe Sjölund säger att det beror på hur man räknar.

- Vi har också en massa uteblivna inkomster från arbetarinstitutet och idrottsanläggningar. Men sen har vi också haft mindre personal i jobb. Det är mångfacetterat, och att räkna kostnaderna för coronan i euro och cent är mycket svårt, säger Sjölund.

En skulptur föreställande en fisk
Sjukvårdskostnaderna drar över budget och ännu vet man inte hur mycket pandemin kommer att kosta, säger Karita Nynäs. En skulptur föreställande en fisk Bild: Yle/Roger Källman skulptur,Larsmo,Perca Navicula

Växande sjukvårdskostnader pressar Larsmo

I Larsmo beslöt man att höja inkomstskatten, från 19,5 procent till 20 procent, till skillnad från samtliga grannar. Trots höjningen landar man ändå på ett minus nästa år.

Kommunstyrelsens ordförande Karita Nynäs (SFP) säger att det främst är social- och hälsovården som kostar allt mera.

- Vården har redan dragit 800 000 euro över budget och då har vi inte ännu fått fakturor för årets tre sista månader, säger Nynäs.

Coronastödet har inte fått ekonomin att gå på plus?

- Vi vet inte ännu vad pandemin för med sig. Om redan ett par personer behöver intensivvård så åker budgeten i botten. Vi måste se till våra invånare så att vi har råd att ta hand om dem om flera blir sjuka, säger Nynäs.

SFP-gruppen var inte enig om en höjning, men för Nynäs del var saken avgjord redan i våras när hon fick bokslutet för 2019 i sin hand. Det visade på ett underskott på 1,3 miljoner euro.

Två personer som håller i shoppingkassar under Black Friday.
Finländarna har sällan varit så sparsamma som de är nu säger Ralf Sund. Två personer som håller i shoppingkassar under Black Friday. Bild: EPA/ Erik S. Lesser shopping,konsumtion,Black Friday,Shoppingcenter,shoppingturism

Svårare än någonsin att blicka framåt

Just nu är det svårt att stimulera ekonomin eftersom rädda människor håller hårdare i pengarna, säger Ralf Sund.

- Att sänka skatterna skulle inte ge den nytta som det vanligtvis ger, vi skulle inte handla mera i det här läget. Därför är det svårt att få fart på tillväxten, säger Sund.

Det har sällan varit så här dimmigt att titta framåt på den ekonomiska utvecklingen, säger Sund.

Det samma gäller också kommunerna. Därför skulle han gärna ha sett att kommunerna levt som vanligt under pandemin och exempelvis höjt skatterna.

- På så sätt hade kommunerna kunnat bygga upp en liten reserv för att klara sig när stöden tar slut och fram till det nya normala efter pandemin, säger Sund.

Owe Sjölund säger att man inte ska höja skatterna om det är fråga om ett ettårigt ekonomiskt problem man vill lösa.

- Skattehöjningarna blir ofta bestående. Därför ansåg vi att den bästa lösningen är att klara oss ett år framåt och se vilka utmaningar vi står inför då, säger Sjölund.

Få höjer skatterna inför ett val

Få politiker vill höja skatten och alldeles speciellt ogärna gör man det när kommunalvalet närmar sig.

- Det ser man i historien, man gör inte skatteförhöjningar strax innan valet. Men jag tror att 2021 på hösten då är läget ett annat, då blir det betydligt fler höjningar i skatterna, säger Sund.

Owe Sjölund säger att han inte anser att kommunalvalet är skälet till att man inte höjde inkomstskatten i Jakobstad.

- Man försöker göra upp en realistiskt budget som är i balans. Inte gör man heller en budget som visar ett stort överskott. Det här beslutet är en följd av många faktorer, och det är klart att coronastödet är en av dem, säger Sjölund.

Larsmo är ändå en kommun med en ung, växande befolkning och arbetslöshetssiffror som är de lägsta i landet. Hur kommer det sig att just Larsmo då höjer skatten?

- Jag hoppas att vi är eftertänksamma och ser på ekonomin i ett längre perspektiv. Vi vill trygga tillvaron för invånarna och se till att de får den service de är vana vid, säger Nynäs.

Equity, Larsmo
Larsmo går mot strömmen och höjer inkomstskatten nästa år. Equity, Larsmo Bild: Nathalie Lindvall larsmo

Högre skatter ger färre röster

Sund säger att största delen av finländarna värderar den service som kommunerna erbjuder, trots att man inte älskar skatter.

Därför är invånarna ofta beredda att betala lite mera skatt för att bevara kvaliteten och utbudet av service så som vård och utbildning.

- Men i de politiska partierna räknar man ändå med att höjda skatter betyder färre röster i valet. De här rösterna vill man inte ge bort till andra och ge dem chansen att kritisera de partier som höjt skatten.

Men om man skjuter fram svåra beslut blir konsekvenserna större med tiden. En bra skattepolitik borde vara jämn och långsiktigt, säger Sund.

Skatten blir inget slagträ i valdebatten i Larsmo

Karita Nynäs säger att den höjda inkomstskattesatsen i Larsmo inte riskerar att bli ett slagträ i valdebatten eftersom alla partier enades om en höjning.

- Sen måste man också komma ihåg att Larsmo sänkte skatten för fem år sen, man kan höja och även sänka skatten. Beslutet är bara bindande för nästa år, säger Nynäs.

Karita Nynäs säger att man ofta lyfter fram kommunalskatten som ett argument när man pratar om inflyttning. Kommunerna är rädda att skrämma bort inflyttare om man höjer skatten.

- Jag tror ändå att servicen är det viktigaste. Bra vård, småbarnspedagogik och skolor. Det har vi och det värdesätter invånarna, säger Nynäs.

Läs också