Hoppa till huvudinnehåll

"Han spionerade på mig via smart-tv:n och installerade en kamera i brandvarnaren" - digital förföljelse mer regel än undantag i våldsamma nära relationer

Person tittar genom ett nyckelhål
Digital våld sker idag med hjälp av teknologin. Det kan handla om oönskade och upprepade kontaktförsök på telefon och sociala medier, men även i form av exempelvis hemligt installerade kameror i hemmet och så vidare. Person tittar genom ett nyckelhål övervakning,underrättelsetjänster,spionage

Oönskade och upprepade sms och telefonsamtal. Spårnings-gps i barnets mjukisdjur. En tv som plötsligt slår på. Musik som börjar spela högt mitt i natten. En märklig känsla av att ditt ex vet var du varit och vad du gjort trots att hen inte borde känna till det. Digital olaga förföljelse och digitalt våld är brott där enbart fantasin sätter gränser.

Enligt en EU-undersökning har ungefär var fjärde finländsk kvinna blivit utsatt för förföljelse. Hur många av dem som utsatts för just digitalt våld i form av digital olaga förföljelse, visar inte rapporten.

Stödcentret Varjo hjälper de som utsätts för olika slag av olaga förföljelse av en nuvarande eller ex-partner.

Kring tvåhundra personer söker hjälp hos Varjo årligen, och så gott som samtliga utsätts i någon form av digitalt våld.

Det berättar Jonna Brandt som är verksamhetsledare på Varjo. Hon påpekar att det inte går att dra några större slutsatser av detta eftersom det inte finns någon tillgänglig statistik över hur stort fenomenet med digitalt våld egentligen är.

Brandt är expert inom våld i nära relationer och ser det digitala våldet som en form av det.

Orsakar ångest hos den som blir utsatt

Digitalt våld, alternativt digital olaga förföljelse eller digital stalking, orsakar ofta stor ångest och rädsla hos offret, säger Brandt.

– Det du fysiskt lyckats lämna bakom dig dyker upp i en annan variant i ditt nya liv i form av teknologin.

Det vanligaste exemplet på digitalt våld är upprepade och hotfulla meddelanden och telefonsamtal.

– Vi talar om väldigt stora mängder, upp till flera hundra telefonsamtal per dygn är inte ovanligt.

Ungefär lika vanligt är att privat information, eller information överlag, används mot offret i syfte att utpressa eller hota.

– Under parrelationen har man gjort saker eller berättat saker i förtroende vilket efter relationen kan användas som maktmedel, säger Brandt.

Nuori henkilö tutkii puhelinta.
Den vanligaste formen av digitalt våld är upprepade och hotfulla meddelanden och telefonsamtal, det kan vara upp till flera hundra telefonsamtal per dygn. Ungefär lika vanligt är att privat information, eller information överlag, används mot offret i hot- och utpressningssyfte. Nuori henkilö tutkii puhelinta. Bild: Henrietta Hassinen / Yle ungdomar,Snapchat,sociala medier,Some,smarttelefoner,Facebook,Mobiltelefoner och -apparater,WhatsApp,Instagram,gymnasister,yngre tonåringar,ungdomsarbete,ungdomskultur,alternativ och kompletterande kommunikation,kommunikation,gymnasiet,yrkesläroanstalter,ungdomsarbetslöshet,trakasseri,mobbning,skolmobbning,nätmobbning,tonåringar,tonåring

Skype-kamera som övervakar dig då du sover

Brandt säger att det som skiljer digitalt våld mot annan form av våld i nära relationer är att det digitala våldet kan pågå under en väldigt lång tid.

– Vi har till och med haft kvinnor som utsatts i tjugo år. Den här formen av våld upphör ju nödvändigtvis inte fast du lyckas ta dig ur relationen.

En av de kvinnor som fått hjälp av Varjo, fick uppleva digitalt våld både under och efter relationen.

Så här berättade hon för dem på Varjo hur det hela började:

– Först ville han bara kontrollera min telefon. Sedan kolla igenom min Facebook för att se om jag hade några manliga kompisar där och vilka de var.

Då det var som värst for pojkvännen ut på bar medan Skype-kameran var på så att han hela tiden kunde se att hon låg hemma och sov, uppger hon för Varjo.

Efter att kvinnan lyckades ta sig ur relationen, fortsatte det digitala våldet på andra sätt.

– Allt han lägger upp på Facebook har någon slags betydelse ämnat för mig. Han tar också foton från min Facebookprofil och lägger upp dem i sitt flöde. Han lägger upp våldsamma videon där han säger att han först ska förlåta mig, sedan döda mig.

Vi talar om väldigt stora mängder, upp till flera hundra telefonsamtal per dygn är inte ovanligt― Jonna Brandt, verksamhetsledare på Varjo

En annan kvinna som delat sin berättelse för personalen på Varjo, hade hemlig adress på grund av ex-mannens våldsamhet, men kände sig allt annat än trygg längre kring teknologin i sitt eget hem.

– Jag upptäckte att han spionerade på mig via min smart-tv. Han styr också barnens mobiltelefoner med hjälp av ett konto och dit har han installerat allt möjligt. Jag hittade till och med en manick i brandvarnaren.

Det var en kamera, berättade polisen för henne.

Spårningsteknik allt vanligare

Brandt säger att allt fler också berättar om att förövaren följer efter dem med hjälp av att olika appar som hen skaffat sig tillgång till.

Man infiltrerar offrets sociala medier, e-post, meddelanden och så vidare. Förövaren kan då följa var offret rör sig, med vem och vad de talar om.

– Traditionella spårningsapparater så som gps-spårning som sätts på bilen förekommer också, liksom att man gömmer spionvaror i barnens saker.

Det här är ett välkänt faktum även för datasäkerhetsexpert Linus Nyman som är forskningschef på den ideella organisationen disobeyoutreach. De jobbar frivilligt med att hjälpa utsatta grupper då det gäller digital säkerhet.

– Personligen kallar jag det för digifanskap för det är vad det är fråga om, säger han.

Nyman konstaterar att det ofta talas om cyber- och informationssäkerhet så där i allmänhet, men många vet inte hur man skyddar sig då hackern är ens egen partner.

linus nyman
Datasäkerhetsexpert Linus Nyman jobbar med att hjälpa utsatta med digital säkerhet. Han har även utformat en guide för hur man bäst skyddar sig från digitalt våld. linus nyman Bild: Privat/Yle datasäkerhet,informationssäkerhetspolicy,digitalisering,digital kompetens

Olaga förföljelse är ett brott även på nätet

Olaga förföljelse definierades som en särskild brottstyp år 2014.

Ungefär sjuhundra fall av olaga förföljelse kommer årligen till polisens kännedom, men man vet inte hur stor del det digitala våldet här utgör.

Digital olaga förföljelse är en del av det digitala våldet.

Utöver det kan det även förekomma brott mot kommunikationsfrid, då någon i syfte att störa skickar meddelanden eller ringer till någon annan upprepade gånger.

- Det digitala våldet är ofta en del av våld i nära relationer. Man vill försvåra livet för ex-partnern och då man inte gör det fysiskt så kan man göra det digitalt dygnet runt om man så vill, säger kriminalinspektör Jari Koski vid polisinrättningen i Helsingfors.

Hela fyra av fem offer känner förövaren. Nästan nio av tio av förövarna är män och de är vanligtvis i åldern 30-40 år. De kommer från alla socioekonomiska grupper.

Linus Nyman säger att man kan veta i princip allt om en annan människas liv om man har tillgång till hens e-post, konversationer, sociala medier, Google och Icloud som samlar en massa data, foton, platsdata, Youtube-videon, kontonummer och så vidare.

– Utöver det har vi alla smartprodukter i hemmet och vi har märkt att det blir vanligare att man också hackar dem.

Exempelvis kanske tv:n plötsligt byter kanal, värmen i bostaden slås på och av, musik börjar spela högt mitt i natten och så vidare.

– Allt som kan kontrolleras via nätet kan även en annan människa kontrollera, och det gör de också, säger Nyman.

Linus tipsar om hur du skyddar dig digitalt

Det kan låta övermäktigt för många att behöva bli digitala experter för att kunna skydda sig från den här typen av relationsvåld.

Men man kan göra mycket för att förbättra sin egna datasäkerhet, säger datasäkerhetsexpert Linus Nyman.

För att inte utsätta sig själv för fara bör man först fråga sig om man bor tillsammans med någon som man misstänker skulle bete sig våldsamt om man förbättrade sin egen datasäkerhet.

Om man utan hot om repressalier kan förbättra sin egen datasäkerhet finns det en mängd säkerhetsprogram att ta till.

– De mest centrala är att skydda sina onlinekonton, man bör därför ha ett starkt lösenord och en tvåstegsverifiering, säger Nyman.

Om man flyttat ifrån ett gemensamt hem bör man byta lösenord på de olika tekniska manicker som är kopplade till nätet man har hemma.

Nyman förstår att det är mycket att hålla reda på, och han och hans kollega har därför samlat det väsentliga i en så kallad digiguide i samarbete med Varjo.

Nyman påminner också om att olaga förföljelse är ett brott, och att man därför också kan ringa polisen.

En hel marknad av spionprodukter

Dessutom finns det alltså spårningsprodukter, traditionella spionvaror så som kameror, mikrofoner och gps-sändare som spårar dig fysiskt och skickar vidare informationen till din förföljare.

Utöver det erbjuder marknaden regelrätta spionprogram, på engelska stalkerware, avsett för datorer och telefoner.

I den forskningsgrupp Nyman är med i har man tittat närmare på just stalkerware.

– De är rent ut sagt hemska. Du kan tjuvlyssna på annan persons samtal, läsa deras textmeddelanden, se på foton, ta foton med deras telefon, du kan ringa upp dig själv från den telefonen så att du kan höra vad som sägs i rummet.

De här är olagliga, men företagen bakom garderar sig med att någonstans skriva ut att man alltid bör be om lov för att installera program hos annan person.

Hälften av de som kom till skyddshemmen var utsatta för digitalt våld― Datasäkerhetsexpert Linus Nyman

Tekniken utvecklas i en rasande takt och lagstiftningen hinner därför inte med.

– Dessutom är det de slarviga som åker fast, de flesta klarar sig utan att avslöjas, vilket innebär att det finns ett stort mörkertal, säger Nyman.

Både Nyman och Brandt säger att det ofta kan vara mycket utmanande att försöka bevisa att det i exempelvis din telefon finns ett program som något annan installerat för att förfölja dig - de är ju designade för att inte upptäckas.

Gps-spårare i mjukisdjuret

Men även om det rent statistiskt inte finns några nationella uppgifter om omfattningen av digitalt våld, så har har man testat förekomsten i mindre sammanhang.

Institutet för hälsa och välfärd THL som ansvarar för skyddshemmen i Finland, har i ett försök att kartlägga det digitala våldet låtit klienter vid skyddshemmen svara på frågor om förekomsten av digitalt våld.

– Hälften av de som kom till skyddshemmen var utsatta för digitalt våld. Då kan man ju fråga sig hur illa ställt det är i resten av landet, säger Nyman som var med och utformade enkäten.

Nyman som även samarbetar med de sociala myndigheterna, nämner som exempel en kvinna som hade hemlig adress eftersom hennes ex-man var våldsam och hade kontaktförbud.

Hon upptäckte att det mjukisdjur mannen skickat till barnet i present hade en gps-spårare inuti sig.

– Men i många fall är det väldigt svårt att luska ut vad det är som pågår och många går därför omkring med en ständig känsla av paranoia.

Ens förföljare vet kanske sådant hen inte borde känna till, men man vet inte säkert hur det kan vara så och man kan inte heller bevisa det.

- Våra liv blir mer och mer digitala, så tyvärr måste vi alla börja fundera mera på datasäkerheten och man kan alltid söka hjälp hos oss eller exempelvis Nollinjen om man känner sig osäker, säger Nyman.