Hoppa till huvudinnehåll

Politiker skäms och invånare tycker det är "joutavaheite" att tala svenska då man kan finska – allt färre frågar efter service på svenska

Kokkolan teatterilta torikatua alaspäin
Det finns ljusglimtar men det är allvarligt om servicen haltar när det gäller hälsa, liv och död, säger forskare om språkklimatet. Arkivbild. Kokkolan teatterilta torikatua alaspäin Bild: Raila Paavola / Yle Karleby

Resultaten i årets Språkbarometer tyder på att relationen mellan språkgrupperna upplevs som sämre än tidigare. I både Vasa, Karleby och Kaskö säger mindre än hälften av de svenskspråkiga som deltog i undersökningen att relationerna är goda eller mycket goda. Och i Karleby har betyget för servicen hos såväl polisen som nödcentralen och vården gått ner sedan senaste Språkbarometer år 2016.

Yle Österbotten har tittat närmare på situationen för de svenskspråkiga i Karleby. Och visst hittas också ljusglimtar, som till exempel att skällsorden har blivit färre och att de två högsta tjänstemännena i Karleby kan tala grundsprååtji (Karlebydialekt, reds anm) sinsemellan.

- Jo vi förstår nog vad de säger, men så behöver man inte alltid förstå allt heller, säger Tapio Pajunpää (C) som är viceordförande i stadsfullmäktige i Karleby.

Enligt Pajunpää talas det mycket svenska i stadshuset och han ger beröm åt stadsdirektör Stina Mattila och förvaltningschef Ben Weizmann just för att de använder svenska sinsemellan på möten även om de nog talar finska då de riktar sig till andra, finskspråkiga, i gruppen.

I fullmäktigesalen är det kanske lite annorlunda. Enligt Pajunpää är det mest SFP-ledamöterna som använder svenska där. Själv är han från Lochteå och vill inte intervjuas på svenska, men säger samtidigt att "osaan vaikka hurumycket sanoja ruotsiksi" för det finns i hans dialekt.

Kallis sa bara två ord på svenska

Bjarne Kallis (Saml) är också en av viceordförandena i fullmäktige och han säger att han skäms lite för hur det blev på senaste fullmäktigemötet i staden.

- De flesta av oss svenskspråkiga använder svenskan för lite och jag själv alldeles för lite. Jag antar det var någon som ringde och sa att jag inte talar någon svenska, säger Kallis när Yle Österbotten ringer och vill fråga hur det är med språkklimatet och en eventuell förfinskning i Karleby.

Men ingen hade ringt och sagt något om det, utan det var bara ett sammanträffande.

- Jag hade riktigt illa att vara då jag klev ner ur talarstolen och konstaterade att arma dagar, det enda jag sa på svenska var "värderade ordförande". Jag hade för avsikt att prata svenska men då talet blev så långt och så tänkte jag att nå, det intresserar dem ändå inte.

Är det verkligen så man tänker?

- Nja, nä, nog hör det till att man ska prata svenska, säger Kallis.

Politiker Bjarne Kallis
Bjarne Kallis (Saml) enda ord på svenska var "värderade ordförande" senast han stod i talarstolen i fullmäktigesalen i Karleby. Politiker Bjarne Kallis Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,Bjarne Kallis

Samtidigt säger Kallis att inställningen till svenska språket och svenskspråkiga har blivit mycket bättre de senaste åren. Fullmäktigekollegan Stefan Anderson (SFP) är av samma åsikt.

- För 30 år sedan kunde man höra kommentarer om att vad tillför tvåspråkigheten för oss. Men nuförtiden är alla ense om att tvåspråkigheten är en rikedom. Att vi sedan är en ganska liten minoritet, 13-14 procent, betyder också att vi inte utgör ett hot mot någon och då kan man vara generös (mot oss reds anm), säger Anderson.

Språkbarometern 2020 visar också att förekomsten av fördomar och trakasserier har minskat sedan förra Språkbarometern.

"Byri på svensk" i Jakobstad men inte i Karleby

På stan i Karleby säger så gott som alla som Yle Österbotten träffar att de börjar på finska - till exempel i butiker, på sjukhuset och hos polisen. Oavsett om de är infödda Karlebybor eller inte.

Nina Pasanen-Junkala är född i Jakobstad men bor i Karleby där hon också jobbar med kundbetjäning. I sitt jobb börjar hon oftast på båda språken när en kund kommer in.

- Vi har jättemånga svenskspråkiga kunder. Men då jag själv går till butiken börjar jag tyvärr på finska. Fast i Jakobstad börjar jag på svenska.

Men skulle det inte vara bra att börja på svenska i Karleby så de som vill betjäna på svenska får göra det?

- Jo det stämmer. Kanske det är lättare att prata finska om man inte vet om de kan. Men man borde använda svenska, jag vet det.

Kvinna med långt hår och svart jacka i stadscentrum.
Nina Pasanen-Junkala börjar på finska i Karleby och svenska i Jakobstad. Kvinna med långt hår och svart jacka i stadscentrum. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,pasanen-junkala

Mats Kankkonen tycker det är bra ställt med språket i Karleby. Någon förfinskning märker han inte av, åtminstone inte de senaste åren. Han beskriver det som "joutavaheite" att börja på svenska i alla lägen. "Joutavaheite" känner många Karlebybor säkert igen som något lite onödigt.

- Om man vet att de inte klarar svenska och man själv kan finska så ska man tala finska.

Varför?

- Det är inget problem, varken för dem eller för mig.

Men om du bara börjar på finska, hur ska någon någonsin lära sig svenska eller betjäna på finska?

- Ofta vet de att jag är svenskspråkig och då börjar de på svenska bara för att få lära sig.

Kankkonen, Kallis och Pasanen-Junkala är inga undantag, i alla fall enligt Språkbarometern. Den visar att allt färre finlandssvenskar frågar efter svensk service. Cirka fyra av tio uppger att de alltid eller oftast frågar efter svensk service.

- Trenden i Språkbarometern är att svenskspråkiga i allt lägre utsträckning begär service på svenska och det innebär att servicen inte synliggörs. Det finns förbättringar men på många håll har det skett en försämring och det har blivit svårare få service på svenska, säger ansvariga forskaren för Språkbarometern, Marina Lindell på Åbo Akademi.

Forskaren Marina Lindell
Forskare Marina Lindell säger att årets Språkbarometer visar att det har blivit svårare för svenskspråkiga i kommuner med svenska som minoritetsspråk. Forskaren Marina Lindell Bild: Yle / Jonas Mastosalo forskare,marina lindell

Språkbarometern visar också att bara en av tio som bor i en kommun med svensk minoritet tycker att servicen på svenska har blivit bättre.

- Det är en ganska generell trend i kommuner med svenska som minoritetsspråk att det har blivit mer trängt och svårare, säger Lindell.

Finsk skolhälsovård och barnvänligt mest på finska

Bakgrunden till den här artikeln är att en lyssnare i Karleby gav några exempel på saker som hen anser är tecken på att staden förfinskas allt mer.

Till exempel har svenskspråkiga högstadiet i Karleby, Donnerska skolan, haft finskspråkig skolhälsovårdare största delen av hösten. Karleby ska vara barnvänlig stad enligt modell från Unicef men några hemsidor på svenska finns inte, uppdateringar på sociala medier går på finska och koordinatorn talar finska.

Språkbarometern säger inte direkt något om en eventuell förfinskning, men visst finns tecken på försämringar när det gäller hur Karlebysvenskarna upplever servicen på sitt modersmål.

I Karleby ligger betyget kring 7 (på en skala 4-10). Enligt Marina Lindell är det ganska dåligt vitsord med tanke på vilken service det gäller:

- Det är ganska beklagansvärt att sådana här viktiga tjänster som nödcentral och polis får så här förhållandevis låga siffror.

- Man kan tänka sig att det är lite skillnad att åker man buss och får svensk service - det är också viktigt, men det är ännu viktigare i tjänster där det gäller hälsa, rättssäkerhet och liv och död ibland. Att man faktiskt då får servicen på det egna modersmålet.

Det är ganska beklagansvärt att sådana här viktiga tjänster som nödcentral och polis får så här förhållandevis låga siffror― Marina Lindell

Skälla som bandhund hjälper inte

Fullmäktigeordförande Tiina Isotalus (SDP) i Karleby säger att hon tar kritiken mot servicen på allvar och ska föra den vidare.

Själv upplever hon ändå att tvåspråkigheten i staden både lever och mår bra och i hennes närhet finns både svensk- och finskspråkiga som glatt talar det de kan och blandar friskt.

Men hon säger att det kanske är läge att diskutera svenskan och språkklimatet mer och mer ingående.

- Karleby ska vara en bra hemstad för alla oavsett språk, men i synnerhet svenska språket är viktigt för oss. Det är en så stor del av Karlebys historia, själ och mentalitet, säger Isotalus.

Tiina Isotalus
Tiina Isotalus (SDP) tror det börjar vara dags att diskutera svenskan och språklimatet i Karleby mer ingående. Tiina Isotalus Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,isotalus

Stefan Anderson (SFP) reagerade också genast när Yle Österbotten berättade för honom om att det mesta är finskt gällande barnvänliga Karleby. Anderson tog reda på bakgrunden till det och han fick löfte om att information på svenska är på kommande.

Hemsidorna på svenska försvann i någon uppdatering och nu ska de upp igen efter nyår då stadens webb förnyas.

- Det ska vara barnvänligt på två språk.

Samtidigt vill Anderson inte tolka in för mycket i att det ibland blir mest finska.

- Det är inte fråga om illvilja utan det kan hända att de finskspråkiga inte kommer att tänka på det. Sedan när man påpekar saken så korrigeras det.

Man i grå kappa intill sund.
Stefan Anderson (SFP) tror att det är bättre att fråga sakligt om man kan få det här på svenska i stället för att skälla och bli arg. Man i grå kappa intill sund. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,stefan andersson

Anderson poängterar att man ska påpeka och påminna om saker, men att man kan göra det på ett positivt sätt.

- Man behöver inte skälla som en bandhund genast det inte fungerar utan man kan fråga sakligt om man kan få det här på svenska också. Och på det sättet skulle jag säga att många portar kan öppnas.

Ser delvis bättre ut i Vasa och Kaskö

I Österbotten är de svenskspråkiga i minoritet också i Vasa (23 procent av invånarna har svenska som modersmål) och Kaskö (29 procent).

Siffrorna för Vasa och Kaskö verkar åtminstone till vissa delar vara mer positiva än i Karleby. Polisen, nödcentralen och social- och hälsovården får i de här städerna vitsord som ligger mellan 8 och 9 av de svenskspråkiga.

Till skillnad från Karleby har siffrorna dessutom på flera områden blivit bättre. I Karleby får myndigheterna på alla fyra områden sämre vitsord än för fyra år sedan.

Resultaten i alla tre österbottniska städer med svenskspråkig minoritet tyder samtidigt på att relationerna mellan språkgrupperna upplevs ha blivit sämre. År 2016 sa mer än hälften (kring 55 procent) av de svenskspråkiga som svarade i både Vasa, Kaskö och Karleby att relationen mellan språkgrupperna är mycket god eller god.

Nu har andelen sjunkit i alla tre städer.

- Det är svårt säga vad det beror på, och det är säkert olika orsaker i olika kommuner. Men det är något man ska ta på allvar och som man kan jobba med på olika sätt, säger Marina Lindell på Åbo Akademi.

Mest har andelen gått ner i Kaskö där det handlar om 20 procentenheter och i Karleby handlar det om 15 procentenheter. I de städerna är det nu knappt fyra av tio som svarar att relationerna är mycket goda eller goda.

I Vasa är det en nedgång med tio procentenheter så inte ens hälften av de som svarat tycker att relationerna är goda eller mycket goda.

- Märker man att resultaten från 2020 är sämre än resultaten från 2016 så kan det vara en vink om att något kanske borde åtgärdas, eller åtminstone att man ska lyfta det på bordet och diskutera frågan, säger Lindell.

Det är inget man kan sköta vid sidan om och ge svensk service ibland och ibland inte, man ska faktiskt erbjuda likvärdig service på finska och svenska― Marina Lindell

Se upp med slutsatserna

Att dra alltför långtgående slutsatser kommunvis utgående från Språkbarometern ska man ändå inte göra, enligt Lindell. Det beror bland annat på att antalet svarande i en del kommuner är mycket få.

- De kommunvisa resultaten ska man inte tolka för hårt utan ta dem mer som att se vilken riktnig man eventeuellt är på väg mot.

Samtidigt kan kommunerna nog ha orsak att fundera på språkklimatet och vart man är på väg utifrån resultaten i barometern.

En tvåspråkig kommun ska nämligen agera för att förbättra situationen och inte bara acceptera läget, enligt Lindell.

- En tvåspråkig stad har en laglig skyldighet att ge service på finska och svenska. Det är inget man kan sköta vid sidan om och ge svensk service ibland och ibland inte, man ska faktiskt erbjuda likvärdig service på finska och svenska.

Samtidigt säger Lindell att man inte alltid kan kräva att precis alla anställda ska kunna betjäna på båda språken.

- Men då planerar man så att man får det att fungera så det alltid finns någon som kan betjäna på svenska, säger Lindell.

Språkbarometern undersöker myndigheternas service, alltså statlig och kommunal service på orter med antingen finsk- eller svenskspråkig minoritet. Också svenskspråkiga minoriteten i Hangö, Helsingfors, Lojo, Pyttis, Borgå, Esbo, Sibbo och Lovisa har deltagit i undersökningen.

I december kommer en utförligare rapport om resultaten från Språkbarometern 2020.

Läs också