Hoppa till huvudinnehåll

Det kan bli allt svårare att finansiera kärnkraftsprojekt - hur ska Finland nå sitt klimatmål?

Olkiluoto 3 i juni 2014.
Olkiluoto 3 i juni 2014. Bild: TVO Olkiluoto,känreaktor

Behöver EU och Finland mer kärnkraft för att kunna nå sina klimatmål? Nej, tycker både kärnkraftsmotståndare i EU och vår egen miljöminister.

EU vill i enlighet med sina klimatmål styra investeringar till energiformer med låga utsläpp.

De största källorna för EU-medborgarens energi är nu olja, naturgas och kolkraft.

Men vart investeringarna ska styras har varit ett stridsäpple i över ett års tid.

Vind- och solenergi är alla överens om, men vatten- och kärnkraft som inte heller släpper ut mycket koldioxid verkar inte rymmas med i det som EU vill kalla hållbara energiformer.

Frankrike: Klimatmål kräver kärnkraft

EU:s klimatmål är att sänka kolutsläppen med 40 procent under perioden 1990-2030.

Det målet kan skärpas till 55 procent redan nu i december om kommissionen får som den vill.

Flera medlemsländer, med Frankrike i spetsen, ser det som nödvändigt att satsa också på kärnkraft för att nå målet.

Trots det verkar det som att kärnkraft inte kommer att inkluderas bland de "hållbara investeringsobjekten", när EU nu efter mångt och mycket ska försöka fatta beslut om saken.

Bakom den här länken till Sveriges regeringskanslis webbplats kan du läsa en kort sammanfattning av EU:s planer.

Enligt Frankrikes linje i frågan riskerar kärnkraften bli mindre attraktiv för finansiärerna och nya projekt bli ännu dyrare.

Grön riksdagsledamot: Skratteretande argument mot kärnkraft

Vihreiden kansanedustaja Atte Harjanne Eduskunnan Pikkuparlamentissä.
Vihreiden kansanedustaja Atte Harjanne Eduskunnan Pikkuparlamentissä. Bild: Toni Määttä / Yle Atte Harjanne

Det här oroar också i Finland. De grönas riksdagsledamot Atte Harjanne är ond på de länder som vill droppa kärnkraften.

- Tyskland, Österrike och Luxemburg till exempel har jättesvårt att godkänna kärnkraftens roll. Motståndarnas argument blir nästan helt skrattretande, man vill inte inse att kärnkraften är den mest betydande källan när man ska minska kolutsläppen.

Enligt Harjanne borde man endast räkna med utsläppsminskningen och hur kraftverken påverkar närmiljön när man bestämmer kriterierna för hållbar finansiering.

- Men som det nu ser ut har man svårt inom EU att göra teknologineutrala beslut.

Fortum velar i fråga om nya kärnkraftssatsningar

Också Finlands kärnkraftsprojekt kan påverkas av hållbarhetskriterierna som är menade att gälla över hela unionen.

Fortum är Finlands största energiproducent och 2018 härstammade en tredjedel av elproduktionen från kärnkraft i Finland och Sverige.

Peter Tuominen
Peter Tuominen är Fortums direktör för kärnsäkerhet. Peter Tuominen Fortum,peter tuominen

Peter Tuominen som är direktör för kärnsäkerhetsenheten på bolaget är naturligtvis också missnöjd med hur saken ser ut att ta sin vändning.

- Nu förs en diskussion om att kärnkraft och kolkraft hamnar i samma korg i den här finansieringsmodellen, och det låter ju väldigt orimligt.

Fortum äger kärnkraftverket på Hästholmen i Lovisa. I slutet av 2020-talet går koncessionen för de båda reaktorerna ut, men Fortum har möjlighet att ansöka om förlängning av koncessionen.

Om EU:s finansieringsmodell inte favoriserar kärnkraft kan det påverka Fortums beslut.

- Som det nu är så utvärderar vi lönsamhetskonsekvenserna av en fortsatt drift, men vi utvärderar också en avveckling av reaktorerna.

Lovisas kärnkraftverk står för cirka tio procent av all el som produceras i Finland.

Hur går det med Finlands klimatmål?

Här kunde man sätta punkt för artikeln, om det inte vore för Finlands egna klimatmål.

Regeringen har som känt utstakat att Finland ska vara kolneutralt år 2035. Det betyder att vi inte får släppa ut mer koldioxid än våra skogar lyckas binda.

Som det nu är binder skog och växtlighet ungefär en tredjedel av den koldioxid som släpps ut.

Det finns en hel drös av arbetsgrupper och vägkartor som stakar ut strategier för alla sektorer fram till 2035.

De som ser på energisektorn menar att ungefär två tredjedelar av utsläppen ska bort.

Samtidigt ökar efterfrågan på el, bl.a. för att regeringen uppmuntrar storindustrin att köpa el på marknaden istället för att producera den med egna (ofta nedsmutsande) kraftverk.

I energiindustrins egna scenario betyder det här att kärnkraftens andel av elmarknaden fördubblas från 2017 till 2035.

Där är man också starkt kritisk till EU:s hållbara investeringsmodell så som den nu ser ut att bli.

Miljöministern inte orolig: Teknologin utvecklas nog tillräckligt snabbt

Miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) i närbild i en studiomiljö. Hon är i närbild och ler snett mot kameran i en färggrann skjorta. Studioväggen är blå.
Miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) i närbild i en studiomiljö. Hon är i närbild och ler snett mot kameran i en färggrann skjorta. Studioväggen är blå. Bild: Tiina Jutila / Yle Krista Mikkonen

Miljöminister Krista Mikkonen (grön) är ändå inte orolig för att kärnkraften tappar i anseende hos placerare och investerare.

- Andra förnyelsebara källor har blivit mycket förmånligare och teknologin utvecklas snabbare än väntat. Kärnkraften ger inte samma ekonomiska lösningar som man tänkte förut och det tar länge att bygga kraftverken. Det är mycket effektivare med ny förnyelsebar teknologi.

Menar du alltså att traditionell kärnkraft inte har en roll i klimatmålen mer?

- Jo, vi har mycket snabbare och säkrare alternativ. De där stora kärnkraftverken är inte ekonomiskt lönsamma och de för med sig risker.

Men hur går det ihop om efterfrågan på el kan växa med 25 procent, samtidigt som energisektorns utsläpp ska ner till en tredjedel inom 15 år och man inte satsar mer på kärnkraft?

- Vi har ju redan befintliga kärnkraftverk som ger el till marknaden och vi vill inte köra ner dem. När deras naturliga livslängd sedan tar slut har vi redan fått andra energialternativ att ersätta dem med.

Och om Fortum inte ber om fortsatt koncession för Lovisa och Fennovoima-bygget drar ännu mer ut på tiden, hur ser det då ut år 2035?

- Nu ser vi ju att kärnkraftsaktörerna själva har övervägt lönsamheten och märkt att det inte är en så bra investering. Den här risken har alltid funnits. Men nu satsar vi ju på annan teknologi, havsvindkraft är intressant, solkraften har också sin roll under en del av året och för uppvärmning har vi många utsläppsfria alternativ.

Men finns det uträkningar som skulle visa på att vi klarar klimatmålet utan Lovisas och Fennovoimas kärnkraftsenergi?

- Vi har nog räknat med att de kärnkraftverk som finns fungerar hela sin livstid ut. Sen få ny teknologi se till att ändra på strukturerna på elmarknaden.

Kan staten gå in och rädda Fennovoima om projektet inte ser ut att bli av?

- Jag tycker att kärnkraften ska fungera kommersiellt. Jag har svårt att se att staten skulle stöda den.

Kan man ta risken att klimatmålet inte nås för att kärnkraften eventuellt inte är tillräckligt kommersiellt intressant och staten inte går in för att rädda den?

- Jag tror nog att teknologin utvecklas så snabbt att vi får de nya utsläppsfria lösningarna så att vi når klimatmålet oberoende av kärnkraften.

Finns det inte en diskrepans mellan det att klimatmålet 2035 är kategoriskt ställt, och att du nu säger att sättet man når dit bygger på förhoppningar om att teknologin utvecklas tillräckligt snabbt?

- Nu ska vi komma ihåg att alla sektorer ska ta till åtgärder och dessutom ska vi utvidga kolsänkorna. Dessutom spelar energieffektivitet och den cirkulära ekonomin en stor roll också.

De Gröna kräver att regeringen utlyser ett "klimatnödläge". Hur syns nödläget i din egen politik?

- Jag tänker mej att nödläget betyder att alla ska dra sitt strå till stacken, inte bara staten och kommunerna. Också företagen, samfunden och enskilda människor ska tänka över sin egen verksamhet.

- Vi ska agera ännu mer målmedvetet och ambitiöst för att lösa klimatkrisen och det behövs förstås också konkreta åtgärder och planer att följa.

Innebär inte nödläge någonting lite mer än att människor uppmanas agera mer ambitiöst?

-Nödläge betyder att alla ska fundera på sitt eget agerande, man kan inte lämna det till bara några sektorer. Det är övergripande.

Läs också