Hoppa till huvudinnehåll

Så formas vårdreformen för Västnylands del med Elisabeth Kajander i nyckelroll

Elisabeth Kajander ute i trädgården.
Det är inget litet jobb att som Elisabeth Kajander vara med och utstaka framtiden för vården i Västnyland. Skämtsamt säger hon att fyrtornet på gården förhoppningsvis kan belysa hennes väg. Elisabeth Kajander ute i trädgården. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,elisabeth kajander

Det är full fart med planeringen av den förestående vårdrefomen - men vilka följder får den för västnylänningarnas del?

Fler digitala och mobila vårdtjänster och ett nytt sätt att organisera vården - det kommer vårdreformen med säkerhet att innebära.

Många frågor är ännu öppna men eftersom tiden är knapp (områdesval ska hållas år 2022) gäller det nu att lägga i en högre växel.

En central person i formandet av framtidens social- och hälsovård i Västnyland är Karisbon Elisabeth Kajander.

Från och med början av december blir hon tjänstledig från jobbet som grundtrygghetsdirektör i Hangö och tillträder som projektchef för det projekt som planerar hur vården i Västra Nylands välfärdsområde organiseras.

Det här är Västra Nylands välfärdsområde

Västra Nylands välfärdsområde är ett av de sammanlagt 21 välfärdsområden som den förestående vårdreformen delar in landet i. Därutöver ansvarar Helsingfors stad för sin egen social- och hälsovård.

Välfärdsområdena kallades tidigare för landskap.

Till Västra Nylands välfärdsområde hör tio kommuner: Esbo, Hangö, Ingå, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg och Sjundeå, samt vård- och omsorgssamkommunen Karviainen som består av Högfors och Vichtis.

Västra Nylands välfärdsområde ansvarar för att organisera social- och hälsovården på området samt att utveckla den svenskspråkiga vården i hela landet. Utvecklingsverksamheten gäller främst administrativa frågor och innebär inte att svenskspråkiga patienter från andra håll i landet transporteras till Västnyland för vård.

När vårdreformen träder i kraft är det välfärdsområdena, inte de enskilda kommunerna som erbjuder social- och hälsovården.

Välfärdsområden får beskattningsrätt och får också köpa vårdtjänster av privata aktörer, inom vissa ramar.

I framtiden kommer social- och hälsovården att koncentreras till vissa serviceenheter där alla vårdtjänster finns att tillgå. De här enheterna kallas för sote-centraler, eller social- och hälsovårdscentraler med omfattande vård. Raseborg föreslås få en sådan central.

Vård på nära håll eller längre bort

Vad som händer med de nuvarande hälsovårdscentralerna är för tidigt att säga. Sannolikt kvarstår de flesta men eventuellt med mindre omfattande vårdtjänster.

- Min personliga åsikt är att tjänster som används ofta, som läkarmottagning, rådgivning, sociala tjänster och tjänster inom äldreomsorgen ska finnas i kommunerna, nära människorna.

Kajander betonar att invånare inte ska behöva resa långa vägar för att få den mest grundläggande vården.

Bild på Ingå hälsostation utifrån. Ett vitt och tegelrött hus.
Kajander råder beslutsfattarna i de västnyländska kommunerna att se över sina fastigheter med tanke på framtiden. Om den nuvarande fastigheten har ändamålseliga lokaler är chansen större att verksamheten i den fortsätter också i framtiden. Bild på Ingå hälsostation utifrån. Ett vitt och tegelrött hus. Bild: Yle/Minna Almark Ingå,hälsocentraler,Västnyland,ingå hälsocentral

Däremot upplever hon att tjänster man inte behöver så ofta, som specialiserade tjänster inom social- och hälsovården, kan koncentreras till vissa orter.

Fler än en, färre än tio

Det kommer inte att finnas social- och hälsovårdscenter med omfattande vård i alla kommuner, men Kajander betonar vikten av att det åtminstone finns en sådan i den västligaste delen av västra Nyland, förslagsvis i Raseborg.

Utöver dessa centraler med omfattande service ska det finnas närservice att tillgå också i de övriga kommunerna. Närservicen koordineras från social- och hälsovårdscentralerna.

Karis hälsostation
Vilken service ska Karis hälsovårdscentral erbjuda i framtiden om Ekenäs blir centrum för omfattande vård? Den frågan har i det här skedet inget svar. Karis hälsostation Bild: Yle/Minna Almark karis hälsostation

Kajander tycker det är särskilt viktigt att i det här skedet gå in för arbeta fram en modell för just Västnyland.

- Vi vet att våra utmaningar ser annorlunda ut här än i Esbo eller huvudstadsregionen. Vi har långa avstånd, tvåspråkighet och andra saker som gör att vi skiljer oss från huvudstadsregionen.

Det här är framtidens social- och hälsocentral

Vid framtidens social- och hälsocentral, "sote-central" får klienten alla social- och hälsovårdstjänster han eller hon behöver på ett och samma ställe.

Avsikten är att vid dessa centraler samla närtjänster inom primärvården, munhälsovården, det sociala arbetet och hemvården, tjänster på basnivå inom mental- och missbrukarvården, tjänster för öppen rehabilitering, förebyggandet av folksjukdomar samt rådgivningstjänster och andra förebyggande tjänster.

Målen är att:

  • förskjuta tyngdpunkten i verksamheten från tunga tjänster till förebyggande och föregripande arbete 
  • förbättra tjänsternas kvalitet och effektivitet 
  • säkerställa att tjänsterna är sektorsövergripande och interoperatibla 
  • dämpa kostnadsökningen 

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

Svenskt centrum i Raseborg

På Elisabeth Kajanders bord kommer också att ligga utvecklandet av den svenska servicen, inte bara inom Västra Nylands välfärdsområde utan i hela landet. Det här kan komma att betyda att Raseborgs sjukhus blir ett centrum för den svenskspråkiga vården.

- Det kan betyda att den svenskspråkiga vården administreras från Raseborgs sjukhus i framtiden, säger Kajander.

Hon lyfter gärna fram Raseborgs sjukhus som en förebild när det gäller vård på två språk, särskilt svenska, och tror att sjukhuset därför kommer att få en särskild betydelse just för utvecklandet av den svenskspråkiga vården i landet.

Att rent konkret flytta patienter från andra håll för vård i Raseborg tror hon ändå inte det kommer att blir frågan om.

- Det har ju inte visat sig vara lyckat att flytta patienter hit och dit. De flesta vill bli omskötta i sin hemkommun.

Blir vi överkörda av Esbo?

Vad betyder då vårdreformen för den enskilda kommuninvånaren i Västnyland?

- Det har jag funderat mycket på men det är väldigt svårt att säga i det här skedet.

Det har i offentligheten påpekats att Helsingforsområdet och västra Nyland hör till förlorarna när det gäller ekonomin i vårdreformen. I relation till folkmängd och andra faktorer har Västnyland haft relativt goda resurser att sköta vården hittills. I framtiden gäller förminskade resurser som ska fördelas inom det nya välfärdsområdet.

Finns det då en risk att stora Esbo kör över de små kommunerna i Västnyland?

- Det är förståeligt att det finns en sådan oro. Därför är det viktigt att också vi i vår landsända är aktivt med i utvecklingsarbetet.

Digital och mobil framtid

Vårdreformen kommer alltså att innebära att hela vårdstrukturen förändras. Just nu pågår ett utvecklingsarbete där det funderas över hur vården borde vara organiserad för att fungera smidigt och kostnadseffektivt.

- Här i våra små kommuner har vi sällan haft möjlighet att stanna upp och fundera: Gör vi det vi ska göra? Ger det det resultat vi vill ha?

lääkäri selittää sydämen toimintaa
Vårdreformen ger möjlighet att omorganisera vården på ett fiffigare sätt, anser Elisabeth Kajander. lääkäri selittää sydämen toimintaa Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning

Kajander ser utvecklingsarbetet som en möjlighet att stanna upp och fundera grundligt på hur man når bästa möjliga resultat med de resurser man har.

- Där har vi mycket att vinna, säger Kajander.

Mobil och digital framtid

Vårdreformen för med sig nya tänkesätt och de digitala och mobila tjänsterna är starkt på frammarsch.

Ett digitalt läkarbesök kan innebära att läkare och klient befinner sig hundratals kilometer ifrån varandra men kan diskutera genom en videoförbindelse.

Ett stetoskop på en mobiltelefon.
Ett stetoskop på en mobiltelefon. Bild: Mostphotos Stetoskop,telefoner,Mobiltelefoner och -apparater,mobiltelefoner,läkare,hälsovård,sjukvård,telefonläkare

En mobil vårdtjänst är däremot nästan det motsatta eftersom vårdtjänsten då är rörlig och kan komma till den plats där vården behövs.

- Digitala tjänster kommer definitivt att utvecklas mer inom det här projektet. Redan nu har vi till exempel i Hangö prövat detta i liten skala och det har varit omtyckt, särskilt nu i coronatider, säger Kajander.

Samtidigt påpekar hon att de digitala tjänsterna ska fungera som stödfunktioner. De kommer aldrig att ersätta de mänskliga kontakterna.

- Alltid behöver vi också människan och händerna. Och framför allt hjärtat förstås.

Läs också