Hoppa till huvudinnehåll

Är Finland igen på väg in i tio magra år? EK: Läget ser nu bättre ut än efter finanskrisen

Rekkojen perävaunuja Hangon satamassa.
Finland har tills vidare klarat coronapandemin relativt bra både när det gäller hälsan och ekonomin. Rekkojen perävaunuja Hangon satamassa. Bild: Petteri Bülow / Yle hamnar,frakttrafik,Hangö hamn,Trailer för tunga motorfordon,långtradartrafik,godstrafik,last,export,import

Pressen att lägga planerade lönehöjningar på is på grund av coronakrisen ökar. För en vecka sedan förde Näringslivets delegation EVA fram att företagens beskattning borde lindras för att Finland inte ska bli efter då ekonomin igen tar fart efter krisen. Men läget i Finland ser ut att vara bättre än i många andra länder.

Det som skrämmer många arbetsgivare är att Finland klarade sig så dåligt efter senaste ekonomiska kris.

Då finanskrisen slog till år 2008 sjönk den finländska ekonomin ner i en tioårig stiltje. Medan andra länder drog ifrån stampade Finland på stället och våra företag förlorade marknadsandelar på en växande marknad.

- Investeringarna har varit låga ända sedan finanskrisen. Emellanåt har de varit så låga att de inte ens har täckt ersättningsinvesteringarna. Då har maskineriet föråldrats snabbare än vi har investerat i det. Till slut kom ett par lite bättre år, men sedan kom pandemin. Vi har släpat efter sedan finanskrisen, säger Henrik Palmén som är lektor i finansiell ekonomi vid svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors.

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors.
Henrik Palmén som är lektor i finansiell ekonomi vid svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors hoppas att eventuella skattesänkningar kunde ge fart åt ekonomin så att de skulle betala sig tillbaka. Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors. Bild: Yle/ Patrik Schauman henrik palmén

Tio sådana förlorade år till skulle vara en katastrof för Finland och välfärdsstaten. Något som EVA framhåller som motiv till sina krav på skattesänkningar.

Men finansminister Matti Vanhanen (C) skrev snabbt ett blogginlägg där han bedömde planerna på skattesänkningar som orealistiska.

Skulle Finland behöva sänkt företagsskatt?

Frågan är om detta är ett stort problem för företagen i Finland. På Näringslivet i Finland välkomnar ledande ekonomen Penna Urrila en debatt om skatterna, men ser att läget i Finland nu inte kan jämföras med läget efter finanskrisen.

- Under finanskrisen och åren därefter drabbades Finland extra hårt av många strukturella utmaningar. Pappersindustrin och ICT-sektorn (läs Nokia) gick igenom stora strukturomvandlingar. Vi hade tappat konkurrenskraften och ryska ekonomin stagnerade vilket också orsakade förluster för finländska företag. Allt det gjorde de åren extra besvärliga för Finland.

- Om man däremot tänker på coronapandemin i dagens läge har den åtminstone inte tills vidare drabbat Finland särskilt hårt. Vi har klarat relativt oss bra både när det gäller hälsan och ekonomin. Vi har kunnat hålla ekonomin öppnare än de flesta andra. På kort och medellång sikt ser jag inte så stora specifika risker för Finland.

Henrik Palmén förstår att Näringslivets delegation ville lyfta fram skattesänkningarna, men de är inte saliggörande.

- En lägre skatt är förstås bättre än en högre skatt. Men det har också talats mycket om våra styva arbetsmarknader och svårigheter att anställa utländska experter. Det finns många orsaker till bristen på investeringar.

Näringslivets delegation påstår heller inte att skatterna skulle vara det enda, eller ens det huvudsakliga, problemet som Finländska företag kämpar med.

Henrik Palmén ser att skattesänkningarna endast kunde vara en av många åtgärder som kunde locka investeringar och arbetsplatser till Finland.

- Kanske får vi en investeringsrusch när pandemin tar slut. Investeringarna släpar efter i alla länder, och i Finland är läget värre än på andra håll på grund av det borttappade årtiondet. Jag tror att vi nu gör klokt i att planera för hur vi kunde vara med i täten i den internationella tävlingen. Speciellt om vi får snabb förändring mot fossilfria lösningar. Man kunde tro att ett stabilt och välutbildat samhälle som Finland har goda chanser att konkurrera i det spelet.

En sänkt skatt kan bli aktuell i framtiden

Finland sänkte sin samfundsskatt år 2014 från 26 procent till 20 procent. Då var den nya skattesatsen klart lägre än i konkurrentländerna.

Sedan dess har övriga länder sänkt sina skatter. I dagens läge beskattar många konkurrentländer sina företag ungefär lika hårt som Finland.

Penna Urrila påpekar att det finns en lång trend av småningom fallande samfundsskatteprocenter i Europa och hela världen.

- Över lag är den internationella beskattningen i förändring och läget är turbulent. Det finns stora projekt när det gäller hela skattesystemets struktur och där måste vi vara alerta och följa med de förändringar våra konkurrentländer gör, och se till att Finland kan hållas konkurrenskraftigt. Vi borde inte tappa investeringar och växande företag på grund av någon skattestruktur. Vi borde snarare vända investeringsströmmen mot Finland.

En kostymklädd man i glasögon ser in i kameran.
Penna Urrila som är ledande ekonom på Finlands näringsliv EK ser inga större risker för Finland på grund av coronakrisen, men tycker de är större på längre sikt. En kostymklädd man i glasögon ser in i kameran. Bild: yle/ Patrik Schauman Penna Urrila,Finlands näringsliv

Penna Urrila ser ändå inte någon orsak till en snabbjustering av skatterna på grund av coronakrisen.

- Det är sällan bra att fatta skattebeslut i panik och jag ser ingen grund för någon panik i dagens läge. Men man ska vara mycket alert och komma ihåg att Finland har ganska många nackdelar i konkurrensen, men skatterna ligger i våra egna händer och vi kan själva till stor del fatta beslut om deras struktur och nivåer.

Långsam återhämtning efter krisen

På kortare sikt ser coronakrisen alltså inte ut att kräva skattesänkningar. Man ska ändå inte vänta sig en snabb uppgång när ekonomin öppnas upp efter krisen.

Penna Urrila betonar att många företag som är avgörande för Finland släpar lite efter konjunkturerna i företag i andra länder.

- Nästa år blir uppgången troligen svagare i Finland än i många andra länder på grund av att vi inte har fallit så djupt och att vi har en viss eftercyklisk struktur.

Det är ändå inte så farligt eftersom vi inte måste klättra upp ur en lika djup grop som många andra länder.

- De länder som är beroende av turism och där man var tvungen att stänga ekonomin helt och hållet tog ett ganska kraftigt slag under våren, och de har en lång väg att gå tills de har återhämtat sig till sina tidigare nivåer, säger Penna Urrila.

På längre sikt kommer Finland ändå att tvingas kämpa med de problem som många lyfte fram innan coronakrisen slog till.

- Vi har en åldrande befolkning, vi har strukturella problem i de offentliga finanserna med ett underskott som vi inte verkar bli av med och en statsskuld som ökar. På ett eller annat sätt måste vi kunna lösa också de problemen. De blir mycket svåra under de kommande åren, säger Penna Urrila.

Också coronakrisens skugga kommer enligt Urrila att märkas länge i Finlands ekonomi.

- Det är ännu svårt att se alla effekter, men troligen förblir sysselsättningen på en lägre nivå än före krisen en längre tid. Det anstränger ytterligare de offentliga finanserna. Staten har tagit mycket mera skuld under det här svåra året. På ett eller annat sätt måste vi också kunna sköta den skulden. Räntorna är tills vidare låga, men i framtiden kan också de stiga. Det innebär en ökad risk för Finland.