Hoppa till huvudinnehåll

Detta har ni frågat om coronagrafiken - Svenska Yles mest lästa innehåll någonsin

Collage som visar olika varianter av visualiseringar av coronasiffror i Finland, Norden och världen.
Artiklarna som handlar om coronapandemin står för 60 procent av all läsning på sajten sedan början av mars i år, säger Svenska Yles publikanalytiker Lotta Holm. Collage som visar olika varianter av visualiseringar av coronasiffror i Finland, Norden och världen. coronavirus,statistik (vetenskaper),data,visualisering av data

Svenska Yles artikel med automatiskt uppdaterande data över coronaepidemins framfart i Finland och resten av världen har besökts över 1,2 miljoner gånger. Det är mer än något annat webbinnehåll på svenska.yle.fi någonsin.

Artikeln med statistik över coronaläget i Finland och världen har hittills lästs 1,2 miljoner gånger. Artikeln har åtta gånger mer läsning än den näst mest lästa artikeln, som handlar om presidentvalet i USA.

- Ser vi på topp tio mest lästa artiklar på svenska.yle.fi de senaste tre åren handlar fem av dem om coronapandemin. Artiklarna som handlar om coronapandemin står för 60 procent av all läsning på sajten sedan början av mars i år, säger Svenska Yles publikanalytiker Lotta Holm.

Som jämförelse kan nämnas att presidentvalet i USA, som fått mycket uppmärksamhet det senaste året, under samma period stått för 2 procent av all läsning.

Coronagrafiken lever hela tiden

Sedan artikeln publicerades i mars 2020 har över 200 större och mindre uppdateringar gjorts. Varje förändring och varje graf är resultatet av ett journalistiskt ställningstagande gjort av Svenska Yles tre datajournalister, vi som står bakom coronagrafiken.

Vi för en ständig dialog kring vad för siffror vi ska visa och hur. Målet är att publiken ska få så relevant information som möjligt.

Ett exempel är när antalet smittofall ökade i höstas. Då lade vi till de bekräftade fallen i förhållande till gjorda test så att man skulle se kontexten. Eftersom de dagsvisa siffrorna kan variera mycket visar grafiken också medeltalet under de senaste sju dagarna.

Svenska Yles datajournalister Petter West, Malin Ekholm och Linus Lång
Svenska Yles datajournalister Petter West, Malin Ekholm och Linus Lång är teamet som ansvarar för coronagrafiken. Fotot är taget hösten 2019. Svenska Yles datajournalister Petter West, Malin Ekholm och Linus Lång personer,Svenska Yle Data

I dagsläget kommer datan som artikeln bygger på dels från Institutet för hälsa och välfärd (THL) och dels från ECDC, European Center for Disease Control. De är båda trovärdiga källor som samlar in sin data på ett välmodererat sätt.

- Vi insåg tidigt att det inte kommer att vara praktiskt hållbart att uppdatera siffrorna manuellt varje dag. Istället har vi automatiserat allt så långt som möjligt med hjälp av script, säger Petter West, webbutvecklare på Svenska Yle.

Systemet är beroende av att datan finns på en stabil plattform och att strukturen inte ändras. På våren hände det flera gånger att vi snabbt fick rycka in då THL gjorde förändringar som de inte meddelat om på förhand. De senaste månaderna har ändå allt för det mesta fungerat som det ska.

Två skärmdumpar av en Finlandskarta. Den ena visar cirklar med siffror inuti, den andra visar graderade fält.
På våren när antalet fall ännu var lågt, visade vi det totala antalet fall per sjukvårdsdistrikt. När den första vågen mattades av blev det mera relevant att fokusera på nya fall. Två skärmdumpar av en Finlandskarta. Den ena visar cirklar med siffror inuti, den andra visar graderade fält. coronavirus,visualisering av data

I ständig kontakt med publiken

Ett viktigt led i arbetet med covid-19-statistiken har varit publikkontakten. I dagsläget finns närmare 150 publicerade kommentarer och svar. Det är glädjande att se hur noggrant ni följer med artikeln, så fort något inte stämmer kan vi räkna med att någon tar kontakt.

På våren fick vi många frågor om vad statistiken visade, att det var missvisande att presentera antalet smittade eftersom så få testades och eftersom olika datakällor visade olika siffror. I början av epidemin publicerade Institutet för hälsa och välfärd (THL) till exempel inte sina uppgifter som data utan som pressmeddelanden.

Det fanns också flera stora aktörer som publicerade data över läget i världen, främst Worldometer, Johns Hopkins och ECDC. De här aktörerna använde olika metoder vilket ledde till att siffrorna varierade. Allt eftersom epidemin fortgick förbättrades också tillgången på data.

Olika förslag på grafer kommer också och vi tar dem alltid i beaktande. Ganska ofta har vi redan varit på gång med att göra den efterfrågade grafen men det har också hänt att vi har lagt till data enligt era önskemål. Vi försöker konstant hitta en balans mellan att ta med all relevant data, men samtidigt inte så mycket att läsbarheten försämras.

När det kommer nya datakällor eller de befintliga källorna ändras så funderar vi noggrant på hur vi bäst kan visualisera dem och hur vi undviker de vanligaste fallgroparna. Tyvärr betyder det att vi inte alltid har all den senaste informationen med i grafiken, men i gengäld är den så korrekt och tydlig som möjlig.

Eftersom få orkar läsa igenom 150 frågor och svar förekommer samma frågor ofta på nytt. Här har vi sammanställt några av de vanligaste kommentarerna och svaren.

Vanliga frågor om coronagrafiken

Varför visas en negativ siffra för ett land?

Ibland gör ländernas folkhälsomyndigheter retroaktiva korrigeringar av sina siffror. Det här kan bero på att sättet som coronafall räknas ändras, eller att det förekommit dubblerade uppgifter. Då de korrigeras kan det tillfälligt leda till negativa siffror.

Varför syns inte de senaste fallen i min kommun i grafiken fastän medierna har rapporterat om dem?

Uppgifterna om coronafall i Finland kommer från Institutet för hälsa och välfärd, som en gång om dagen publicerar siffrorna från det nationella registret över smittsamma sjukdomar. Enskilda sjukvårdsdistrikt kan rapportera nya fall direkt till medierna, men i regel dyker de upp i grafiken senast följande dag klockan 12, när THL uppdaterar sina siffror.

Varför stämmer "Bekräftade fall dag för dag" inte överens med andra uppgifter i media?

I grafen visas bekräftade fall enligt provtagningsdatum. I regel tar det 2-4 dagar att analysera provresultaten, och först efter det förs de bekräftade fallen in i registret över smittsamma sjukdomar och rapporteras till medierna. Men eftersom analystiden varierar - ibland kan den vara upp till en vecka på grund av rusning till provtagningen - så stämmer inte siffrorna på nya rapporterade fall nödvändigtvis överens med den riktiga utvecklingen av antalet fall.

Varför uppges olika siffror för Finland i de olika graferna?

I grafiken används två olika datakällor. För den grafik som bara gäller siffror används data från Institutet för hälsa och välfärd, eftersom den är den mest detaljerade. I grafiken som handlar om Norden och världen används data från Our World in Data / Johns Hopkins University. Deras data sammanställs i lite annan takt än institutet för hälsa och välfärds data och uppdateras med cirka en dags fördröjning.

Varför stämmer inte era siffror med Worldometer?

Worldometer använder en metodik som går ut på att olika icke-officiella aktörer rapporterar in data från olika källor i världens alla hörn. Det är oklart vem som ligger bakom webbplatsen och ifall de uppgifter som kommer in verifieras. För siffror över läget i världen använder vi oss av data från webbplatsen Our World in Data som förmedlar verifierade uppgifter från Johns Hopkins University.

Läs mera:

Här kan du följa med aktuell coronastatistik från Finland, Norden och världen – vaccinationer, smittspridning och dödsfall

Våra interaktiva grafer följer med spridningen av covid-19 och uppdateras kontinuerligt. Se vaccinationstakten på olika håll i landet, antalet smittade och hur många som vårdas på sjukhus.