Hoppa till huvudinnehåll

"Hans roll efter krigen var helt avgörande för Finland som nation" - sju frågor till Mikko Majander om J.K. Paasikivi

Juho Kusti ja Alli Paasikivi.
Juho Kusti och Alli Paasikivi. Juho Kusti ja Alli Paasikivi. Bild: Filmiseppo / Yle. Juho Kusti Paasikivi

Juho Kusti Paasikivi (Johan Gustav Hellstén) föddes för 150 år sedan till ett liv som till en början bara verkade gå utför.

När Juho Kusti var fyra år gammal dog hans mamma, tio år senare gick pappan bort.

Barndomen var ekonomiskt sett svår, familjen hade efter ekonomiska missöden närmast klättrat nedåt på den sociala stegen.

Man kan säga att Paasikivi var den av Finlands presidenter som kommit från de svåraste förhållandena, trots de många historierna om Kekkonen som föddes i en rökbastu i norra Savolax.

Konservativ högerman inlemmade yttervänstern i politiken

Mikko Majander, docent i politisk historia vid Helsingfors universitet och analytiker på tankesmedjan Magma, hur syntes Paasikivis svåra barndomsår i hans senare politiska liv?

Docent Mikko Majander har piblicerat en ny rapport för tankesmedjan magma med rubriken "Är Sverige en förebild för Finland? "
Mikko Majander. Docent Mikko Majander har piblicerat en ny rapport för tankesmedjan magma med rubriken "Är Sverige en förebild för Finland? " Bild: Magma forskare,docent,Politices doktor,tankesmedjan magma

- Jag tror det gjorde att han förstod sociala aspekter i samhället, trots att han var en konservativ högerpolitiker. Han trodde också på meritokrati, att man belönas enligt personliga förtjänster, inte social bakgrund. Han var mycket noggrann när han utsåg tjänstemän, kandidaten skulle vara rätt mängd tjänsteår och utbildning bakom sig.

Trots att han var konservativ, och knappast hyste höga tankar om demokrati, för att inte tala om socialdemokrati, så var han ju speciellt som president en pragmatiker. Han godkände yttervänstern i regeringen, han drev igenom krigsansvarighetsprocessen mot sin egen övertygelse...

- Han var kanske pragmatisk, men inte utan principer. Han avskydde krigsansvarighetsprocessen, men förstod att den var nödvändig för att bygga upp den nya utrikespolitiken mot Sovjetunionen.

- Men han förstod att sätta gränser också. Han visste att man måste upprätthålla en trovärdig demokrati för att inte västvärlden skulle börja tro att man gled in i Sovjetlägret.

Paasikivi pitää puhetta
Paasikivi pitää puhetta Bild: Yle Elävä arkisto, kuvanauha Juho Kusti Paasikivi

Är det därför han var en så enveten nordist?

- Begreppet Nordist kan innefatta olika aspekter. För Paasikivi betydde Norden kanske inte på samma sätt som för socialdemokraterna, en politisk samhällsform, folkhemmet. Hans nordism baserade sig mer på geopolitik, utrikespolitik.

- När han i sina privata dagböcker skrev att Finland inte kan gå emot Sovjetunionen, tillade han alltid som andra punkt att Finland tillhör Norden, att Sovjetryssland är för oss en främmande värld, ett främmande samhällssystem.

- Finland tillhörde alltså inte öst, men fick inte vara en full del av västvärlden, alltså var man ett nordiskt land - och därmed ändå en del av väst. Så resonerade Paasikivi.

Paasikivi: Mot riksdagens vilja kan jag inte gå

Hur stor andel hade just Paasikivi i att Finland klarade sig under farans år efter krigen?

- Jag tycker hans roll var mycket stor, i många fall helt avgörande för Finland som nation.

Ingen visste ännu 1945 vartåt det kan barka för Finland - var det skicklighet eller tur att balansera rätt?

- Han skriver i sin dagbok om ett möte med en åldrande Mannerheim: Vi kan inte vara säkra, men vi måste ha en arbetshypotes. Paasikivis arbetshypotes var att Sovjetunionen har ett säkerhetsintresse i Finland som vi måste acceptera och inte gå emot.

- Men utöver det finns inrikespolitiken och vårt samhällssystem. Det måste vi själv bestämma om. Inte visste han eller någon annan om det skulle lyckas, men det hjälpte att ha starka samhällsinstitutioner att luta sig mot. Han kunde använda riksdagen som ett skydd mot trycket från östgrannen. "Mot riksdagens vilja kan jag icke agera", sa han till ryssarna.

På så sätt kunde han alltså förhala sovjetiska krav. Men i dagböckerna ger han också uttryck för oro, rädsla, "tämä on hirmuista". Han var inte utan känslosvall.

- Han ventilerar sina känslor i dagböckerna, jo. När de publicerades blev man förvånad över vad han skrev om Sovjet. Utåt höll han masken, det man tänker privat säger man inte.

- Han kunde förstås ge utlopp för känslorna, skrika och gräla på politiker som besökte honom. Men det betydde inte att han inte kunde kontrollera sig sedan när det behövdes, under nästa besök.

Kari Suomalaisen pilapiirros presidentinvaalien ehdokkaista 1956.
Paasikivi lämnar över det nya året till bl.a. presidentkandidaterna Kekkonen och K.A. Fagerholm. Teckning av Kari Suomalainen. Kari Suomalaisen pilapiirros presidentinvaalien ehdokkaista 1956. Bild: Kari Suomalaisen perikunta Urho Kekkonen,Juho Kusti Paasikivi,Kari Suomalainen,karikatyrer

Har Paasikivi några drag som dagens politiker kunde ta efter?

- Det är viktigt att kunna fundera på stora saker, Finlands läge på kartan och internationell politik. Vi tänkte kanske att när vi gick in i EU så var det en slutpunkt för historien. Paasikivi skulle inte ha tänkt så. Han skulle ha fortsatt fundera på maktbalansen i världen. Inte sysslat med små politiska strider i dagspolitiken.

Artikeln redigerad 9:48: förtydligande i stycket om Paasikivis inställning till nordismen