Hoppa till huvudinnehåll

Lillajul har firats i flera hundra år: “För barnen är festen väldigt viktig”

Ingvor Jåfs från Vörå har fått se hur lillajulstraditionerna ändrat genom tiderna.
Ingvor Jåfs från Vörå har fått se hur lillajulstraditionerna ändrat genom tiderna. Foto: Isabella Lindell Ingvor Jåfs från Vörå har fått se hur lillajulstraditionerna ändrat genom tiderna. Bild: Isabella Lindell Vörå,ingvor jåfs

Lillajulsfirandet varierar på olika håll i Svenskfinland. Tre österbottningar berättar om hur lillajulsfirandet förändrats genom tiderna.

Den 28 november är det lillajul igen, en högtid som firas som en försmak av julen.

Ingvor Jåfs från Vörå har fått fira lillajul i tre generationer. Först som barn, sedan med sina egna barn, och nu med sina barnbarn.

– För barnen är det väldigt viktigt med lillajul, för då vet man att den stora julen kommer efter det. Det är ju en väntans tid förstås.

I Jåfs familj finns det en lillajulstradition som inte har förändrats trots tidens gång.

– Som familj har vi alltid tillagat lillajulsmat. Vi kokar fortfarande lutfisk, potatis, vitsås och allt som hör till. Till efterrätt äter vi risgrynsgröt.

På en lillajulskväll kunde det komma 8–10 barn som kastade in julkort genom dörren, ropade “God jul!” och slängde fast dörren

När Jåfs egna barn var små, brukade julkortsinkastning vara en del av hennes lillajulsfirande.

– På en lillajulskväll kunde det komma 8–10 barn som kastade in julkort genom dörren, ropade “God jul!” och slängde fast dörren. Vi vuxna stod där ute vid husknuten och försökte ta fast dem för att dela ut godis. Och det var det där godiset som de ville ha.

Inom Jåfs familj har julkortsinkastningen försvunnit. Men traditionen påträffas ännu i olika former på andra håll i Svenskfinland.

Nya och gamla traditioner fogas samman

Julieth Engman-Bertlin från Böle i Korsholm är nybliven mamma. När man skapar familj fogas traditioner från olika hushåll samman.

– Det finns många fina gamla traditioner, men ibland hänger de med utan att man tänker på vad de betyder. Det behövs en blandning mellan det gamla och det nya, för det kan vara fint att skapa helt egna traditioner som gör en till en familj.

Julieth Engman-Bertlin från Böle i Korsholm tänker fira lillajul med sin familj.
Julieth Engman-Bertlin från Böle i Korsholm tänker fira lillajul med sin familj. Julieth Engman-Bertlin från Böle i Korsholm tänker fira lillajul med sin familj. Bild: Riikka Aarnos Korsholm,Julieth Engman-Bertlin

Engman-Berlin har märkt att många föräldrar är stressade i dagens läge. Hon tycker inte att stressen ska gå ut över familjetraditioner.

– Barnen uppskattar mest att hitta på saker med familjen, och att föräldrar faktiskt tar sig tid till att vara med dem.

Barnen uppskattar mest att hitta på saker med familjen, och att föräldrar faktiskt tar sig tid till att vara med dem

Traditioner som glögg, risgrynsgröt, pepparkakor och chokladkalendrar är fortfarande viktiga för Julieth Engman-Bertlin. Dessutom vill hon ha kvar åtminstone en av de traditioner som hon fick vara med om som barn: att hugga en lillajulsgran med sin farmor.

– Jag har alltid haft en nära relation till farmor, så jag önskar också att min son skulle se att julen är en tid då man tillbringar extra mycket tid med familjen och med mor- och farföräldrar.

Lillajul har firats flera hundra år

Dagens lillajul infaller dagen före första advent. Men ännu på 1800-talet var lillajul en liten förfest som ordnades ett par dagar före julafton.

Susanne Lagus, som jobbar som forskare på Stundars museum i Korsholm, berättar:

– Lillajul var ett startskott på det långa julfirandet som pågick till Knutdagen. Det var inte enbart julaftonen som var i fokus, det är en senare företeelse.

Den finlandssvenska lillajulen, ska inte blandas ihop med det finska konceptet pikkujoulut.

– De kom samtidigt men fick lite annorlunda utformning. När finskspråkiga pratar om pikkujoulut avser man alla möjliga fester före julaftonen. På finlandssvenskt håll associeras lillajul med kvällen före första advent.

Susanne Lagus berättar att lillajulsfirandet ändrat form genom tiderna.
Susanne Lagus berättar att lillajulsfirandet ändrat form genom tiderna. Susanne Lagus berättar att lillajulsfirandet ändrat form genom tiderna. Bild: Riikka Aarnos Korsholm,Stundars museum,susanne lagus

Den kommersialiserade högtiden

Susanne Lagus poängterar att bland annat kommersiella krafter håller lillajulstraditionen vid liv. Även Ingvor Jåfs har märkt en förändring i de yngre generationernas förhållningssätt till festligheter.

– Mina barnbarn bara väntar att tomten kommer och kastar in någonting. Det är kanske lite materiellt idag, man ser det på önskelistorna. Så var det inte förr, säger Jåfs.

Artikeln är skriven av Isabella Lindell och Riikka Aarnos.
Texten är en del av ett övningsarbete i journalistik som medieettor vid Åbo Akademi i Vasa utfört vid Yle Österbotten.

Läs också