Hoppa till huvudinnehåll

Personer med utländsk bakgrund behöver information på eget språk - stadens informationsspridning har inte varit tillräcklig

Narges Morouzi dricker kaffe
Både Farhia Osman och Narges Norouzi pratar flytande finska idag - men det gör inte alla deras vänner. Narges Morouzi dricker kaffe Bild: Iiris Mattsson mångkulturalism,narges norouzi

Helsingfors coronasiffror visar att det speciellt är en grupp som får ta den största smällen av stadens coronasmittor. Nästan en tredjedel av smittofallen finns nämligen bland de helsingforsare som har invandrarbakgrund. Det finns flera orsaker bakom, tror invandrare själva.

I östra Helsingfors är coronasituationen en av de värsta i Finland just nu. Stadsdelen Östra centrum är också en av Helsingfors mest mångkulturella stadsdelar.

Farhia Osman har kommit till ett kafé i köpcentret Itis för att hjälpa sin bror med skoluppgifter. Han har ändå inte synts till ännu.

Jag tar tillfället i akt och frågar henne varför hon tror att coronaviruset sprids i områden där det bor många med utländsk bakgrund. Det visar sig att orsakerna är flera.

- Ofta är det många barn i familjerna och de kan alla bo tillsammans i en liten etta. Och om en blir smittad så blir de alla, för att de bor så trångt. Så är det med oss somalier i alla fall - för att familjerna är så stora, säger Osman.

Enligt Camilla Nordberg som är akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi är det viktigt att ta fram orsakerna bakom smittspridningen bland befolkningsgrupper med invandrarbakgrund. Förutom kortsiktiga ekonomiska och hälsomässiga följder kan det finnas värre långsiktiga följder.

- På längre sikt finns en risk för stigmatisering av just de här befolkningsgrupperna när vi nu via medier vet att det har varit en större smittspridning. Också för att inte stämpla - att det inte blir ett kulturproblem eller etniskt problem, säger Nordberg.

- Det är viktigt att vi förstår att det handlar om strukturella problem i samhället som gör att de här människorna har varit mera utsatta nu i den här situationen.

Narges Morouzi dricker kaffe
Farges Norouzi har inte sett mycket av sin familj i år. Narges Morouzi dricker kaffe Bild: Iiris Mattsson mångkulturalism

Särskilt många coronafall i mångkulturella områden

Farhia Osman och Narges Norouzi gick på samma mångkulturella klass för tio år sedan. De har inte sett varandra sedan dess. De råkade träffas av en slump på ett café i köpcentret Itis i Östra centrum, där jag hittar dem båda.

Men det är inte så konstigt - eftersom en fjärdedel av Helsingforsregionens invandrare har bosatt sig här.

- Vi är också mycket nära i min familj och tycker om att vara tillsammans. Men det här året har vi inte sett av varandra så mycket och har tagit det försiktigt och burit munskydd. Fast det känns svårt så måste man hålla distans, säger Norouzi.

Animation över smittspridningen i Helsingfors 2.9-25.11.2020
Animationen visar tvåveckorsincidensen i Helsingfors 2.9-25.11.2020 Animation över smittspridningen i Helsingfors 2.9-25.11.2020 Bild: Linus Lång/datakälla Helsingfors stad

Men förklarar det här varför stadsbor med invandrarbakgrund har extra mycket coronasmitta?

Farhias modersmål är somaliska och Narges modersmål är persiska - men båda talar flytande finska i dag. Det gör ändå inte alla deras vänner.

Språket är en av orsakerna till att coronaviruset har spridit sig bland befolkningsgrupper med utländsk bakgrund, säger Camilla Nordberg. Dessutom tenderar strukturell utsatthet och ojämlikhet som annars finns i samhällen att förstärkas under kriser - som till exempel pandemier.

- Det har betytt att när det gäller människor med annat modersmål än finska och svenska så har vi sett en ökad risk att bli smittad av det här viruset. Det här då det gäller svårigheter att ordna situationer, vardagslivet och få tillgång till socialt stöd, säger hon.

“Privilegium som endast gäller vissa delar av befolkningen”

Andra orsaker utöver trångboddhet och språk är att man ofta jobbar inom branscher där det är svårare att utföra distansarbete. Tekniska förutsättningar som krävs kanske också saknas.

- Men sen finns det ju också när man tänker på att lindra konsekvenserna både av nedstängningen av samhället och av att man blir sjuk så där finns det ju också utmaningar, som till exempel att mycket av det sociala arbetet har flyttats från ansikte mot ansikte -kontakt till mera beroende av distanslösningar, säger Nordberg.

Enligt Nordberg handlar det på lång sikt om helt grundläggande ojämlikheter i samhället som är kopplat till både etnicitet och samhällsklass.

- En etnifierad arbetsmarknad där många som nu har smittats jobbar i branscher där det inte är möjligt att göra distansarbete och där man till exempel är beroende av att använda kollektivtrafik i stället för att kunna röra sig med bil - som också är ett privilegium som endast gäller vissa delar av befolkningen.

Finlands mest mångkulturella stad

En femtedel talar ett främmande språk. Andelen utgör ungefär 40 000 personer. År 2019 var 17 procent av befolkningen födda utomlands.

Prognosen är att andelen personer som talar ett främmande språk år 2035 skulle ha växt till 35 procent.

Vanda är Finlands mest mångkulturella stad. Där verkar också mångkulturalitet och coronaspridning gå hand i hand.

Enligt Hannele Lautiola, chef för mångkulturfrågor i Vanda stad, är en orsak att stadens informationsspridning inte varit tillräcklig.

- Vi börjar säkert ganska traditionellt på nätet och Vanda stads hemsida, men nu har det blivit klart att det inte räcker.

Man har nu börjat åtgärda problemet på olika sätt.

Vanda stadsdirektör Ritva Viljanen träffade nyligen representanter för olika invandrarorganisationer och religiösa grupper för att prata om hur man kunde tackla kommunikationsproblemet tillsammans.

- De här grupperna var jätteivriga att hjälpa till och lovade att de skulle dela ut till exempel munskydd. De ville de också delta i kommunikationsstrategin. Vi förstod att vi måste göra mera, säger Lautiola.

Det nya är alltså att informationen går från olika invandrarorganisationer till befolkningsgruppen - och därifrån vidare till familjerna.

Man måste nå ungdomarna - på eget språk

Det som också är nytt i Vanda är att det i samband med modersmålsstudier i skolan, som är för alla barn som pratar något annat språk som modersmål än finska och svenska, nu också ordnas coronainfo.

- Jag ska läsa upp här. “Våra lärare för det egna modersmålet har den här veckan spelat in coronainfo-videor på nio olika språk. Videorna är riktade till vårdnadshavarna och vi berättar där hur viktigt det är att komma till dagis eller skolan bara om man är helt frisk och att det är viktigt att använda ansiktsmasker. Det här är ett nytt sätt att försöka nå familjerna”, läser Lautiola upp.

Jag fastnar själv vid att informationen ges till vårdnadshavarna - kan det vara så att informationen inte når de unga?

- Det är sant och det är just det vi måste försöka jobba med, sådana organisationer som jobbar med unga. Vi måste hela tiden följa med och följa olika grupper, säger Lautiola.

Når de inte informationen, måste informationen nå dem

Farhia Osman tycker att de som inte kan finska eller svenska borde få information på eget språk - eftersom coronaviruset är en allvarlig sak.

- På våren kom det bra med information om viruset på olika språk, men informationen har inte uppdaterats, säger hon.

Både Osman och Norouzi talar flytande finska, men har vänner och familj i Finland som inte gör det. Båda får sin information från finskspråkiga medier.

Narges Norouzi dricker kaffe
Narges Norouzi och Farhia Osman tror att coronaviruset sprids lätt i stora familjer Narges Norouzi dricker kaffe Bild: Iiris Mattsson mångkulturalism,narges norouzi

- Jag har svårt att prata för andra, men själv läser jag finska nyheter och via dem förmedlat information till familj och vänner. Men jag har hört av andra med utländsk bakgrund har informationen inte nått alla, säger Norouzi.

Men Norouzi har en idé. Enligt henne borde informationen skickas hem på posten på olika språk - så att också de som inte vet var de ska söka skulle nås av informationen.

- Alla kan inte läsa nyheter från till exempel telefonen, så det bästa skulle kanske vara att samma information som de finska familjerna får hem borde vi också få hem på posten - på vårt eget språk. Det skulle de kunna läsa som inte vet hur den ska söka från annat håll.

Det här kräver förstås resurser.

- Det krävs det ju helt konkret också pengar och resurser - att samhället faktiskt är beredd att satsa extra resurser som det ju ändå krävs om man till exempel ska informera på andra språk än svenska eller finska, säger Camilla Nordberg.

Det positiva enligt Nordberg är ändå att vi lärt oss något.

- Nu finns det exempel på hur man har blivit bättre på att samarbeta med olika organisationer och tredje sektorn. Att dra nytta av att myndigheterna har blivit bättre på att samarbeta till exempel med olika invandrarorganisationer.

- Vi är ju de facto ett väldigt mångspråkigt land i dag - alla människor pratar inte finska eller svenska på sådan nivå att de kan ta till sig den här informationen.

Läs också