Hoppa till huvudinnehåll

Presidenten går men problemen kvarstår – fyra år av Donald Trump har skadat relationerna mellan Tyskland och USA

Donald Trump och Angela Merkel vid ingången till Vita huset 17.3.2017
Så här såg det ut när Donald Trump och Angela Merkel träffades i Vita huset i mars 2017. Donald Trump och Angela Merkel vid ingången till Vita huset 17.3.2017 Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Donald Trump,Angela Merkel

För USA:s sittande president Donald Trump och hans America first-politik har Tyskland varit en av de viktigaste måltavlorna. Att det nu är Joe Biden som tar över i Vita huset får många i Berlin att dra en suck av lättnad. Problemen som överskuggar relationerna mellan Tyskland och USA förvinner ändå inte nödvändigtvis i och med presidentbytet.

För relationerna mellan Tyskland och USA har Donald Trumps fyra år på presidentposten varit något av ett lågvattenmärke.

Där Trump lätt har hittat smickrande ord för världens auktoritära länder och deras ledare, har hans relation till Tyskland och förbundskansler Angela Merkel ända från början präglats av kritik och konfliktsökande.

Förbundskansler Merkel har varit en av de personer som president Donald Trump har gillat att offentligt ogilla. Merkel har å sin sida, i motsats till många andra ledare, aldrig ens gått in för att försöka smickra den amerikanske presidenten.

När Merkel i början av november gratulerade Joe Biden till valsegern är det därför i en tid då många tyskar inte längre har värst mycket tilltro till USA som allierad.

I opinionsundersökningarna har andelen tyskar som ser USA som en pålitlig partner sjunkit drastiskt.

Situationen normaliseras

Med Joe Biden som president kan man tala om något av en återgång till det normala, åtminstone ytligt sett.

– Talar vi om den allmänna stämningen så kommer förstås ett visst lugn igen att återvända. Trump kallade ju EU för en fiende och med Merkel och andra kvinnliga politiker kom han ju överhuvudtaget inte till rätta, säger professor Stephan Bierling från universitetet i Regensburg.

– Samtidigt ser vi igen mer kompetens på viktiga poster i USA. Till en del handlar det om personer som man här i Tyskland känner från president Barack Obamas administration, fortsätter Bierling.

Stephan Bierling, professor vid universitetet i Regensburg i Tyskland
Ett visst lugn kommer att återvända igen, säger professor Stephan Bierling. Stephan Bierling, professor vid universitetet i Regensburg i Tyskland Bild: Universität Regensburg internationell politik,professor,professorer,Stephan Bierling,Tyskland,statsvetare

Statsvetaren Bierling är expert på internationell politik och de transatlantiska relationerna. Han är dessutom aktuell med en nyligen utkommen bok om president Donald Trumps fyra år i Vita huset.

– I klimatfrågan och gällande till exempel kärnvapenavtalet med Iran kommer Bidens USA säkert att komma européerna till mötes.

”Germany first”

Att Trump snart är borta betyder ändå inte att relationerna mellan Tyskland och USA nu plötsligt är helt problemfria.

Enligt Bierling har det slarvats med de transatlantiska relationerna på båda sidor av Atlanten. Och det redan långt före Trump tog över.

– I synnerhet i Tyskland har man kört en Germany first-politik, redan långt innan Trump gjorde sitt America first till det centrala i sitt program, säger Bierling.

Och han ger tre exempel:

  • För det första har man det av USA kritiserade stora överskottet i bytesbalansen. Ett faktum som Tyskland inte nämnvärt har försökt ändra på.
  • För det andra har man Tysklands ovilja att förbinda sig till försvarsalliansen Natos mål att sätta två procent av bruttonationalprodukten på försvaret.
  • För det det tredje har man gasledningsprojektet Nord Stream 2, där Tyskland har kört över alla sina allierade för att hålla uppe goda politiska och ekonomiska relationer till Vladimir Putins Ryssland.
Rysslands president Vladimir Putin skakar hand med Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Tyskland har månat om relationen till Ryssland i samband med Nord Stream 2 projektet. Här träffas Vladimir Putin och Angela Merkel år 2017. Rysslands president Vladimir Putin skakar hand med Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Bild: EPA/Wolfgang Kumm Angela Merkel,Vladimir Putin,Tyskland,Ryssland

– Om definitionen för en ”first-politik” är att sätta egna smala ekonomiska och politiska intressen framom multilateralism och gemensamt handlande, då har Tyskland i alla de här tre fallen bedrivit en Germany first-politik, säger Bierling.

Med Trump kunde man lätt avfärda kritiken

Enligt Stephan Bierling kan man till och med säga att Donald Trump har varit en bra president ur tysk synvinkel.

– På ett sätt var och är Trump en angenäm president för Tyskland. Berättigad kritik från USA kunde tillbakavisas bara på grund av att kritiken presenterades av en vulgär Trump, som så vi så inte väckte någon sympati i Europa.

Med Joe Biden blir det svårare att kringgå kritiken och hans presidentskap behöver inte bli så angenämt som man i Tyskland nu intalar sig att det ska bli.

– Också Biden ställer amerikansk ekonomi och inrikespolitik först, så kraven på Tyskland kommer inte att förändras, säger Bierling.

Och vad gäller till exempel Nord Stream 2 så är Joe Biden och demokraterna på exakt samma linje som den nu sittande republikanske presidenten. Projektet måste stoppas.

– Nord Stream 2 var redan från början en idiotisk idé. Tyskland har satt sig i en situation där det inte längre finns några goda lösningar. Man måste därför sätta stopp för den här skräcken, trots att priset för det politiska misstaget kommer att bli högt, säger Bierling.

– På en retorisk nivå kommer vi att se en normalisering och avspänning, men de krav USA ställer kommer inte att ändra.

Försvaret centralt också utan påtryckning från USA

I Tyskland har man under de senaste åren gång på gång talat om att man måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Och det samma gäller för Europa som helhet.

Det här var något som förbundskansler Merkel igen lyfte fram då hon riktade sin gratulation till Joe Biden.

I bakgrunden finns bland annat president Trumps beslut att dra bort omkring en tredjedel av de i Tyskland stationerade amerikanska soldaterna, ett beslut som under Biden kan komma att revideras.

Även om de omkring 12 000 soldaterna skulle stanna kvar, ser statsvetaren Stephan Bierling att den amerikanska närvaron ytterligare kommer att minska, så som den har gjort ända sedan slutet av det kalla kriget.

– Det är helt riktigt att européerna måste axla ett större ansvar för sitt eget försvar. Det handlar inte om att vara USA till lags eller om att böja sig för Trump, utan det borde ligga helt i vårt eget intresse med tanke på hur instabilt vårt europeiska grannskap har blivit, säger Bierling.

– Det spelar alltså ingen roll om vi vill betala mer för vårt försvar eller inte. Det här är något vi måste göra. Inte för att amerikanerna kräver det utan för att garantera vår egen säkerhet och politiska suveränitet.

Lyssna på serien USA och Trump - mot valet 2020