Hoppa till huvudinnehåll

Tvåspråkigt Närpes väckte debatt för sex år sedan men "Närpes är fortfarande Närpes som det var då"

En kvinna med axellångt blont hår sitter på en bänk. Bakom henne på väggen skymtar en tavla.
Marjo Österdahl anser att statsmakten tvingade Närpes att bli tvåspråkigt. Hon tycker ändå inte att något ändrat mot det sämre i staden på grund av beslutet. En kvinna med axellångt blont hår sitter på en bänk. Bakom henne på väggen skymtar en tavla. Bild: Yle/Juho Teir Närpes,tvåspråkighet,stadsfullmäktige,stadsfullmäktigeledamöter,Svenska folkpartiet i Finland,marjo österdahl

För sex år sedan beslöt Närpes att bli en tvåspråkig kommun. Det innebar rejält med pengar i statsandelar, men orsakade också ramaskri i en av de få kvarvarande enspråkigt svenska kommunerna i Fastlandsfinland.

Beslutet att bli en officiellt tvåspråkig stad fattades i stadsfullmäktige i slutet av 2014, men på grund av besvär dröjde verkställandet av beslutet till 1 januari 2016.

Det fanns skeptiker bland både invånare och beslutsfattare.

Men hur ser man på situationen idag när man hunnit vara tvåspråkig i några år?

- Jag kan inte säga att det var fel beslut. Jag hade inget emot att Närpes blir tvåspråkigt. Det har jag inte idag heller. Men lika mycket som jag tyckte att det var viktigt för sex år sedan att kämpa för de svenska språket i Finland, så är det fortfarande idag, säger fullmäktigeledamoten Marjo Österdahl (SFP).

Österdahl var en av de åtta som i slutet av 2014 röstade emot förslaget att ansöka om att bli tvåspråkig kommun. Närpes var vid den tiden tillsammans med Larsmo och Korsnäs de sista enspråkigt svenska kommunerna i Fastlandsfinland.

- Med tanke på att det var väldigt få enspråkigt svenskspråkiga städer då för sex år sedan, så tycker jag inte att det var rätt att man hade pengar som morot och hotade med sämre statsandelar bara för att de få kommunerna skulle bli tvåspråkiga, konstaterar Österdahl.

Två miljoner euro en stark morot

Bakom beslutet låg en lagändring som gjorde att inga enspråkiga kommuner längre var berättigade till språkbaserade statsandelar.

Om Närpes skulle ha fortsatt vara enspråkigt svensk skulle staden ha gått miste om dryga 2 miljoner euro i statsandelar i året.

Så här minns dåvarande fullmäktigeordförande och nuvarande stadsdirektören Mikaela Björklund diskussionerna.

- När vi jobbade med processen så konstaterade vi att ingenting borde bli sämre för invånarna, utan tvärtom.

- Det var en snygg signal gentemot våra finskspråkiga invånare. I synnerhet i en stad med sådan flerspråkighet som vi har, så skulle det ha varit en märklig signal att säga att vi vill fortsätta vara enspråkiga.

En kvinna med axellångt brunt hår. Hon har ett munskydd på ansiktet.
Stadsdirektören Mikaela Björklund ser inte att staden skulle ha förfinskats. En kvinna med axellångt brunt hår. Hon har ett munskydd på ansiktet. Bild: Yle/Juho Teir Närpes,stadsdirektörer,tvåspråkighet,kommuner,mikaela björklund

Det fanns bland vissa Närpesbor farhågor om att Närpes förfinskas, men något sådant ser inte Björklund att skulle ha skett.

- Nej det kan jag inte säga att jag har märkt, kanske mer en större medvetenhet om vår flerspråkighet. Det är kanske det som är specifikt för Närpes.

- Egentligen ser jag ingen stor dramatik i det att vi blev tvåspråkiga, utan snarare att vi nu medvetet jobbar med att försöka erbjuda service och synliggöra flera av våra språk.

Enligt Björklund hade man till stor del skyldigheten att erbjuda betjäning och information på bägge inhemska språken redan innan beslutet att bli tvåspråkigt.

- När det gäller att ge service inom vården så har det alltid funnits kravet på att man ska kunna ge service på individens modersmål om det är något av de inhemska språken.

Österdahl: Staden har inte förfinskats

Främst har tvåspråkigheten märkts i att vägskyltarna är på två språk och inte heller Österdahl ser att Närpes skulle ha blivit mindre svenskspråkigt i och med att man blev en officiellt tvåspråkig kommun.

- Inte det minsta lilla. Närpes är fortfarande Närpes som det var då. Staden ändrar sig hela tiden, vi får nya invånare och jag tycker att så där är det, man ska utvecklas. Jag tycker man har utvecklats inom staden och inte ändrats.

Närpes stad.
Skyltningen i staden blev tvåspråkig i och med beslutet. Närpes stad. Bild: Yle/Juho Teir Närpes,Österbotten,stadshus

Österdahl påpekar ändå att det inte betyder att man ska sluta bevara svenskspråkigas rättigheter.

- Till och med här i Östebotten får man kämpa ibland för att få sin epikris på svenska eller service på svenska från myndigheters sida. Vi måste fortsätta kämpa för saken så att vi också i framtiden kan kalla Finland ett tvåspråkigt land.

Inget behov att bli enspråkigt igen

Eftersom Närpes är frivilligt tvåspråkigt, det vill säga att man inte uppfyller kriterierna på att över 8 procent eller minst 3 000 invånare talar finska, så ska en ny ansökan om tvåspråkighet lämnas in med jämna mellanrum.

Det här sker nästa gång år 2022. Men varken Österdahl eller Björklund ser något behov av att återgå till att vara en enspråkig kommun igen.

- Jag anser inte att det finns ett behov och jag tror inte det är ett realistiskt alternativ att man skulle välja det efter de här åren. Vad har vi att vinna på det efter alla dessa år? säger Österdahl.

- Det här är något som passar väldigt bra in i Närpes profil och den utveckling som har skett i Närpes under de senaste åren. Jag ser det som en väldigt naturlig sak att vi skulle fortsätta vara tvåspråkiga, konstaterar Björklund.