Hoppa till huvudinnehåll

Coronaordens ABC – 72 ord från accelerationsfas till överdödlighet

Vi har listat ord som har aktualiserats i år i samband med coronapandemin. De är antingen helt nya, nya i allmänspråket eller används helt enkelt oftare än förr – i samband med att man talar om coronaviruset eller covid-19.

A

Accelerationsfas
Den andra av tre faser i spridningen av covid-19. En fas under vilken smittspridningen tar fart. Antalet infektioner har ökat och är 10–25/100 000 invånare, andelen positiva prover är > 1 %, lokala och regionala smittkedjor förekommer tidvis, smittkällorna kan dock huvudsakligen spåras och behovet av sjukhusvård kan bemötas utan specialåtgärder.

Aerosoler
Partiklar som kommer med utandningsluften och som är mindre än cirka 100 mikrometer (alltså 100 miljondels meter eller 0,0001 meter). De kan sväva i inomhusluften i allt från tiotals sekunder till flera timmar och kan röra sig längre sträckor.

Andningsskydd
Ett munskydd av medicinsk standard som i hög utsträckning renar inandningsluften och fångar upp virus. Ofta handlar det om skydd med klassificeringen FFP1, FFP2 eller FFP3.

Ansiktsskydd
Ett paraplybegrepp för olika slags skydd – till exempel munskydd av tyg och andningsskydd som används inom vården.

Antikroppstest
Ett test som görs för att se om en person har bildat antikroppar till exempel mot coronaviruset. Det görs genom att man tar ett blodprov.

Asymtomatisk
Betyder "utan symtom". En benämning på ett tillstånd eller en sjukdom som förlöper helt tyst, utan sjukdomstecken.

B

Balkongkonsert
Evenemang där personer underhåller sina grannar med musik från balkongen.

Basnivå
Den första av tre faser i spridningen av covid-19. Låg incidens av infektioner, låg andel infektioner av inhemskt ursprung.

Beredskapsnivå
I coronasammanhang hänvisar man här ofta till hur förberett ett sjukvårdsdistrikt är för att kunna hantera ett ökat antal patienter. Distriktet kan till exempel höja beredskapsnivån när antalet smittfall har ökat över en viss nivå. Då kan man bättre säkra handlingsförmågan.

C

Covid-19
Sjukdom som orsakas av det coronavirus som upptäcktes i slutet av 2019 och som ledde till en pandemi.

Coronablinkern
Finlands officiella smittspårningsapp som larmar om man har blivit exponerad för coronaviruset.

Coronan
Kortare övergripande benämning på viruset, sjukdomen eller pandemin.

Coronatiden
Ett ord för den tidsperiod under vilken coronaviruset är vanligt förekommande. Man kan också säga "i dessa coronatider", alltså så att ordet står i pluralis.

Coronaviruset
Viruset sars-cov-2 som ledde till en pandemi år 2020 kallas i medietexter oftast för coronaviruset. Det finns ändå sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av de här virusen är vanliga och orsakar förkylning.

Covidiot
Person som ignorerar varningar om covid-19 eller en person som bunkrar.

D

Distansmöte
Att hålla möte på distans – oftast via videolänk. Något som har blivit vanligt för elever, studerande och personer i arbetslivet nu under coronatiden.

Droppsmitta
Partiklar som kommer med utandningsluften och som är större än cirka 100 mikrometer (alltså 100 miljondels meter eller 0,0001 meter). De faller oftast ner inom två meter. De kan bära med sig coronaviruset, om det handlar om en person som har covid-19.

E

Exponentiell smitta
Mängden smittade ökar oavbrutet med en konstant faktor under en viss tid. I coronavirusets fall är spridningsmatematiken den att en enskild bärare smittar drygt två personer, i en hypotetisk grupp utan färdigt smittade. Det här innebär att det inom kort finns tre smittade i gruppen, därefter sju, sedan femton, och så vidare.

Exponering
När en person utsätts för covid-19 talar vi om en exponering.

F

FFP1, FFP2, FFP3
Andningsskydd delas in i tre olika klasser (FFP1, FFP2, FFP3) enligt effektivitet, totalt inläckage och skyddsfaktor. FF står för "filtering facepiece", vilket betyder filtrerande halvmask. P står för partiklar, och siffran är skyddsklassen, där 3 är den som har den högsta skyddseffekten.

Flockimmunitet
När andelen av en befolkning som är immun – till exempel mot coronaviruset – är tillräckligt stor för att spridningen ska bli kraftigt begränsad.

Försiktighetsprincipen
Att bristen på säkerställd kunskap inte får användas som skäl för att skjuta upp eller låta bli att ta till kostnadseffektiva skyddsåtgärder till exempel i samband med hälsokriser.

G

Genetik
Vetenskap som omfattar studiet av arvsmassans uppbyggnad och funktion.

H

Handsprit
Desinfektionsmedel som minskar risken för spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer från en persons händer till en annan.

Hemester
Att stanna hemma på semestern, eller att semestra i näromgivningen eller inrikes. Ordet fanns också med i Språkrådets nyordslista 2009.

Hobbyepidemiolog
Självutnämnd coronaexpert.

Hälsolitteracitet
En individs eller grupps förmåga att använda information om hälsa för att fatta beslut och utföra handlingar som rör hälsan.

I

Immunitet
Egenskapen att inte vara mottaglig för infektion av en viss infektionssjukdom. Man insjuknar alltså inte, utan har ett skydd.

Incidens
Ett inom epidemiologin använt mått på sjukdomsförekomst i en befolkning inom en viss tid. Till exempel hur många fall per 100 000 invånare det har förekommit under de senaste 14 dagarna.

Infodemi
Coronavirusets framfart över världen har inte bara orsakat en masspridning av en sjukdom utan också en masspridning av rykten och felaktig information. WHO har kallat den här ”ryktesepidemin” för en infodemi.

Inkubationstid
Perioden från smittotillfället till dess att en person uppvisar symptom.

Intensivvård
Intensivvård är en egen specialitet inom den medicinska vetenskapen och innebär vård och ständig övervakning av svårt sjuka patienter.

J

Jourläkare
Kallas också för jourhavande läkare. Läkare som är i beredskap för att kunna hjälpa till inom en viss tid. De kan befinna sig till exempel på sjukhuset, men också annanstans.

K

Klustersmitta
En fläckvis spridning kallas för klustersmitta. Coronaviruset sprids inte lika jämnt som till exempel influensavirus brukar göra, utan det är så att en enskild person i vissa fall kan sprida smittan till många andra personer.

Karantän
En begränsad rörelsefrihet som någon annan eller vi själva sätter oss i. Används i allmänspråket också i bredare betydelse än vad man gör inom medicinen; man kan syfta på frivillig karantän, som man till exempel försätter sig i efter en utlandsresa, till skillnad från obligatorisk karantän som en smittskyddsläkare kan besluta om.

L

Luftvägssymptom
Tecken i luftvägarna (delar av andningssystemet) som tyder på att en person är sjuk. Luftvägssymptom kan till exempel vara hosta, halsont eller snuva.

M

Munskydd
Är ofta gjorda av tyg. Men begreppet omfattar också fiberskydd (som inte är gjorda genom vävning eller stickning) och sådana skydd som är av medicinsk standard (de kallas även för mun- och nässkydd, eller kirurgiska skydd).

N

Nasofarynxprov
Prov från nässvalget. Tas i samband med ett coronatest.

O

Oxygenbehandling
Behandling med syre.

P

Pandemi
En epidemi som sprids i stora delar av världen.

Patient zero
Den första patienten man har bekräftat av en viss epidemi, inom en viss grupp människor.

Postcorona
Tiden efter coronapandemin.

Proteinbaserat vaccin
Ett vaccin som färdigt innehåller protein från det aktuella viruset. Injiceras i kroppen och leder till att kroppen skapar antikroppar och minnesceller. Är en vaccintyp som har förekommit en längre tid, till skillnad från RNA-vacciner som är en ny vaccintyp. Kombineras ofta med en adjuvans (ett förstärkande ämne) som ökar vår förmåga att bilda antikroppar.

Q

Quarantini
En alkoholdryck man dricker när man är i karantän eller självisolering.

R

R-tal
Förkortning för reproduktionstal. R-talet är ett mått på hur snabbt en smitta sprider sig. Ju högre R-tal, desto högre smittspridning.

Reagens
Ämnen som krävs för att kunna utföra coronatester.

Rekommendationer
Vad man rekommenderas göra, men inte måste göra. Myndigheter kan komma med rekommendationer.

Respirator
Apparat för konstgjord andning.

Restriktion
En regel som begränsar handlingsfriheten i ett samhälle.

Riskgrupp
En grupp människor som har större risk att drabbas allvarligt av en sjukdom – till exempel av covid-19.

RNA-vaccin
Kallas även för mRNA-vaccin, eller budbärar-RNA-vaccin. Den här vaccintypen har en liten del av virusets arvsmassa som kan koda proteintillverkning i kroppens celler, efter att det har injicerats i kroppen. Proteinet visas sedan upp för immunförsvaret och skapar ett specifikt immunsvar, alltså antikroppar och minnesceller.

S

Samhällsspridning
Den allvarligaste av de tre faserna i spridningen av covid-19. Innebär omfattande smittspridning bland befolkningen. 18–50/100 000 invånare, antalet fall stiger per dag med > 10 %, andelen positiva prover är > 2 %, under hälften av smittkällorna kan spåras, behovet av sjukvård och intensivvård ökar kraftigt. Samhällsspridningsfasen innebär allmän samhällssmitta och att smittan på allvar fått fotfäste i samhället.

Serologiskt prov
Det prov som visar om du har utvecklat antikroppar kallas för serologiskt prov. Man talar också om antikroppstest.

Självkarantän
Ett annat ord för frivillig karantän.

Smittkurva
Det har varit mycket tal om att "platta till kurvan" eller "platta till smittkurvan" – att få smittfallen att avta, så att sjukvårdens kapacitet räcker till.

Smittspårning
I coronasammanhang avses med smittspårning att ta reda på vilka personer en person som har testat positivt för covid-19 har träffat. Innebär alltså att kartlägga smittkedjor mellan personer, med syftet att snabbt kunna bryta kedjorna och därmed begränsa smittspridningen.

Social distansering
Innebär att man tar fysisk distans och undviker närkontakter.

Superspridare
En person som sprider coronaviruset till många personer.

T

Triage
Är en process för att sortera och prioritera patienter enligt hur brådskande vårdbehovet är. Ordet kommer från franskans ord "trier" som betyder att sortera.

U

Undersköterska
Ett ord som man i Sverige använder för en person som till exempel arbetar med praktisk omvårdnad inom sjukvården. I Finland kan en specialiserad undersköterska motsvaras av en närvårdare.

V

Vaccin
Ett preparat som framkallar ett skydd mot en viss sjukdom.

Videomiddag
Träff via videolänk där deltagarna äter middag på var sitt håll.

Virologi
Vetenskapen om virussjukdomar.

Virushämmande läkemedel
Kallas även för antivirala mediciner eller bromsmediciner. De kan bromsa ett virus duplicering (replikation), men botar inte virussjukdomar.

Visir
Även kallat skyddsvisir eller ansiktsvisir. Ett skydd mot droppsmitta och stänk från vätskor. Ofta gjort av plast. Skyddar troligen inte så effektivt mot aerosoler – de vetenskapliga bevisen för att det skulle skydda effektivt är svaga.

W

WHO
Världshälsoorganisationen (WHO) förkortas så här.

X

X-axel
Den horisontella axeln i ett rätvinkligt, plant koordinatsystem.

Y

Ytor
Coronaviruset sprids också via olika ytor, till exempel om en person har nyst på ett bord och en annan person sedan vidrör det stället.

Z

Zoonos
En infektion som kan överföras mellan djur och människa.

Å

Återsmitta
Smitta som slår till mer än en gång – till exempel en person som smittas en andra gång av coronaviruset; sådana fall har åtminstone hittills varit mycket sällsynta.

Ä

Äldreboende
Boendeform för äldre personer med särskilda behov av vård och service.

Ö

Överdödlighet
Att fler personer än normalt dör under en viss tidsperiod, ofta jämfört med medeltalet för de senaste fem åren.

Källor: Folkhälsomyndigheten i Sverige, Institutet för hälsa och välfärd, Institutet för de inhemska språken, Institutet för språk och folkminnen, Mediespråk.fi, Nationalencyklopedin, Svenska dagbladet, Svenska Yle

Vilka coronarelaterade ord har du lagt märke till att används oftare än förr, eller vilka nyord har du sett? Berätta gärna i kommentarsfältet här nedan.