Hoppa till huvudinnehåll

FN-rapport: Kvinnornas löner lider mest under pandemin

Två kvinnor klipper av vindruvsklasar från vinrankor på en sluttning vid en flod.
Kvinnliga polska gästarbetare skördar vindruvor vid floden Mosel i Tyskland. Kvinnornas löner har drabbats hårdare än männens under pandemin. Två kvinnor klipper av vindruvsklasar från vinrankor på en sluttning vid en flod. Bild: Imago images/Rainer Unkel/All Over Press vinodling,vinranka,skördearbete,skörd,Tyskland,Polen,polacker,gästarbetare,Mosel,Mosel,Graach an der Mosel

Coronapandemin slår hårdast mot kvinnorna även då det gäller allmän löneutveckling, visar en ny rapport från FN-organet Internationella arbetsorganisationen ILO.

Olika undersökningar har tidigare visat att kvinnor utför allt mer arbete utan lön under pandemin.

Enligt en ILO-rapport på onsdagen har lönerna överlag minskat under pandemin av olika orsaker, men i proportion har dock kvinnornas löner minskat mer än männens.

Också de lägre avlönade har lidit värre av löneavbräck än personer i högre ställning.

Enligt ILO:s uppskattningar i 28 europeiska länder hade den lägst avlönade halvan av arbetsstyrkan förlorat över 17 procent av sina löneinkomster.

Överlag för alla arbetstagare var lönebortfallet 6,5 procent.

Vi måste ta itu med en del obekväma frågor― Guy Ryder, ILO:s generaldirektör

ILO:s uppskattningar gäller för andra kvartalet i år och utan de temporära lönesubventioner som sattes in i flera länder.

Subventionerna täckte visserligen 40 procent av löneförlusterna, men ILO pekar på strukturella problem i hur lönebortfall drabbar olika grupper.

– Om vi ska skapa en bättre framtid bör vi också ta itu med en del obekväma frågor om varför jobb med högt socialt värde som vårdare och lärare mycket ofta har låg lön, säger ILO:s generaldirektör Guy Ryder.

Rapporten pekar också på att alla arbetsgivare inte följt kraven på minimilön i de länder där en sådan finns.

Cirka 15 procent av arbetarna i världen överlag får inte ens lagstadgad minimilön, enligt ILO:s uppskattningar. Även här är det kvinnorna som är mest utsatta, uppger ILO.

Omkring 90 procent av ILO:s medlemsländer tillämpar minimilön – dock inte Finland, där de lägsta tillåtna lönerna fastställs i kollektivavtalen.

Köpkraften ökar klart snabbare i Baltikum än i Finland

ILO-rapporten granskar också lönetrenderna i världen de fyra åren innan pandemin slog till.

Reallönerna ökade mest i det forna Östeuropa och i Asien.

Exempelvis ökade reallönerna 2019 med 4,8 procent i Estland, 4,1 procent i Lettland och 6,3 procent i Litauen jämfört med året innan.

I Finland var motsvarande reallöneökning endast 0,6 procent och 0,4 procent i Sverige.

Du kan studera hela ILO-rapporten här.