Hoppa till huvudinnehåll

Männen och metoo – en diskussion som blivit på hälft

Muotokuva rikostutkija Kari Sorjosesta (Ville Virtanen). Sarjan toisen tuotantokauden kuva.
Skådespelaren Ville Virtanen vill att diskussionen om #metoo fortsätter. Muotokuva rikostutkija Kari Sorjosesta (Ville Virtanen). Sarjan toisen tuotantokauden kuva. Bild: Kalle Laukkanen Bordertown,Ville Virtanen

Metoo var revolutionen som störtade det manliga geniet från tronen. Men det var bara den inledande repliken på en lång dialog som blivit på hälft. Det säger skådespelaren Ville Virtanen, som genom att själv lyfta bladet från munnen, nu vill involvera männen för att föra diskussionen vidare. Samma sak försökte också Pontus Högström göra i Svenskfinland med kampanjen #allasansvar. – Nu är tiden mogen, säger Högström tre år senare.

Varför har det varit så tyst bland männen kring metoo, i synnerhet här i Finland?

Det undrar en av Finlands mest kända skådespelare, Ville Virtanen, som uttalade sig både i en podd och i en artikel i Helsingin Sanomat under veckoslutet. Svenska Yle träffar honom i Helsingfors där han befinner sig för att spela in filmen Sorjonen.

– Diskussionen hann knappt börja. Först var det kvinnorna som hade ordet. De öppnade diskussionen och berättade vad de har upplevt och känt under the male gaze, den manliga blicken. Men männen har inte svarat på kvinnornas replik, säger Virtanen som efterlyser en dialog, och fortsätter:

– Vad är den gamla patriarkala strukturen som ifrågasattes och vad borde den nya vara? Den diskussionen har inte ens inletts.

Metoo-rörelsen som fick sin start för tre år sedan, var åtminstone i början, främst kvinnornas upprop, men hade en stor betydelse också för männen och för Virtanen själv. Han säger att den mansbild som länge dominerade har varit lika ångestfylld för många män.

– Det där att man inte får vara känslig, att man måste vara beredd på att få på käften, att män bara är sådana. Jag passar inte in i den bilden, jag går sönder i en sådan atmosfär. Jag är hellre ensam än en del av den strukturen.

En svartklädd man sitter på en stol.
Svenska Yle träffar Ville Virtanen i Helsingfors där han befinner sig för att spela in filmen Sorjonen. En svartklädd man sitter på en stol. Bild: Jenny Jägerhorn Ville Virtanen

Det manliga geniet, bara i Sverige?

Virtanen som numera är bosatt i Sverige jämför med diskussionen i vårt västra grannland, där “det manliga geniet”, och den så kallade “ kulturmannen”, arketypen som besitter makten inom kulturbranschen, varit centrala begrepp i diskussionen om metoo.

Här i Finland har han inte råkat på begreppet miesnero. Men ändå har vi långa anor av den typen också här, vilket Virtanen också själv har erfarenhet av.

– För mig har det varit en process som har pågått i över 30 år, och som började i Teaterhögskolan under Jouko Turkkas öga, han var ett manligt geni. Tidigare fanns bara ett sätt att berätta historier, en manlig huvudkaraktär och allt skedde under en manlig blick.

På frågan om varför han nu väljer att ta bladet från munnen och ifrågasätta det manliga geniet, svarar han att ingen tidigare har frågat.

Traditionen med manliga genier och patriarkala strukturer är djupt rotad i det västerländska samhället. Kan man på riktigt komma ifrån den traditionen?

– Man har redan kommit ifrån den, via den revolution som metoo innebar. Men problemet existerar fortfarande, det är därför diskussionen måste fortsätta.

Men frågan är hur?

Var och en borde tänka på: Hur har metoo påverkat mig? Vad tycker jag att jag har fått och har jag förlorat något?― Ville Virtanen

Ytterligheter stoppar dialogen

Enligt Virtanen var metoo-uppropet en första högljudd replik, som gjorde oss medvetna om hur patriarkala strukturer genomsyrar våra samhällen.

Men dialogen uteblev, upplever Virtanen.

– Det finns två motpoler, de som menar att sexuella trakasserier inte existerar, och i andra ändan “poliserna” på sociala medier som dikterar hur man borde tänka och med vilka ord. Sanningen finns där nånstans mittemellan.

– Genom en dialog kan man komma närmare varandra, men när dialogen är polariserad är det ingen dialog utan en maktkamp.

Maktmissbruk och de patriarkala strukturerna påverkar oss alla, oavsett kön, påpekar Virtanen.

– Metoo handlar om maktstrukturer och kön, men framför allt hur är det att vara människa och bli medveten, ta ansvar, ta ställning till och ha en vision, inte en åsikt. Var och en borde tänka på: Hur har metoo påverkat mig? Vad tycker jag att jag har fått och har jag förlorat något?

Vi ska strax återkomma till hur Virtanen själv besvarar dessa frågor, men först ska vi träffa en annan man som har funderat i liknande banor.

Pontus Högström på ett café i Munksnäs.
Pontus Högström startade för tre år sedan kampanjen #allasansvar på sociala medier för att bryta tystnaden han upplevde från männens håll. Pontus Högström på ett café i Munksnäs. Bild: Yle / Eva Lamppu sexuella trakasserier,#allasansvar
Det känns som att man lite stjäl hashtagen metoo genom en sorts appropriering, där man tar till sig kvinnornas rörelse, och stjäl deras show. Metoo har nog varit en kvinnosak i högsta grad.― Pontus Högström

Appropriering på kvinnornas upprop

Pontus Högström upplevde redan för tre år sedan i samband med #dammenbrister, Svenskfinlands motsvarighet till metoo, en tryckande tystnad från männens håll.

Därför startade han kampanjen #allasansvar på sociala medier för att bryta tystnaden.

– Jag upplevde då att männen var ganska osynliga i diskussionen och lyste lite med sin frånvaro vilket kändes ganska beklämmande. Framförallt kändes det som att det skulle vara viktigt för männen att förstå vad det hela handlar om.

Högström säger att Ville Virtanen nu öppnar upp det faktum att metoo också handlar om männen.

– Det är ett strukturellt och institutionellt maktmissbruk som gäller oss allihopa.

För Högström själv blev metoo en ögonöppnare och han förstod att det inte enbart handlade om männens beteende mot kvinnor utan om andra typer av maktmissbruk.

– Det är viktigt att debatten breddas för det ökar förståelsen hos framför allt män och de som, kanske utan att veta om det, utövar ett maktmissbruk. Det blir tydligare om man inte bara talar om en stor, mäktig man och en liten ynklig kvinna, utan att maktmissbruk faktiskt sker hela tiden i det professionella livet.

– Det tror jag nu håller på ske.

Tystnaden från männens håll tror Högström delvis har varit förknippad med skam, men också med en rädsla för att klampa in på kvinnornas revir.

– Det känns som att man lite stjäl hashtagen metoo genom en sorts appropriering, där man tar till sig kvinnornas rörelse, och stjäl deras show. Metoo har nog varit en kvinnosak i högsta grad.

Sorjonen on uusi kotimainen rikossarja.
Ville Virtanen är en av Finlands mest kända skådespelare, och känd bland annat från serien Sorjonen som nu ska bli film. Sorjonen on uusi kotimainen rikossarja.
– Nu vågar jag öppna min mun om jag känner att något går fel till på arbetsplatsen, om jag får dålig regi kan jag säga nej tack, jag skulle hellre göra på det här sättet. Tidigare hade jag fått sparken för sådant.― Ville Virtanen

Virtanen: Skådespelarna har fått mod och makt

Vi återgår till Ville Virtanen och hans frågor om hur metoo påverkat honom själv. Han upplever att metoo gjort honom mycket modigare.

– Nu vågar jag öppna min mun om jag känner att något går fel till på arbetsplatsen, om jag får dålig regi kan jag säga nej tack, jag skulle hellre göra på det här sättet. Tidigare hade jag fått sparken för sådant.

Eftersom han är den som står framför kameran vill han också själv ha makt över situationen.

– Jag vill inte ha någon annans blick där mellan kameran och oss som skådespelar. Jag vill vara avslappnad, jag vill leka som ett barn, känna mig alldeles fri. Därifrån kommer konsten.

Men det handlar inte bara om att stå upp för sina åsikter, utan också om att våga visa och tala om sina känslor, vilket svenskarna är vanare vid, enligt Virtanen.

– I Finland är det jättesvårt att ha en annan åsikt och ändå vara vänner. Jag tror det här härstammar från den konsensuspolitik som rådde fram till 90-talet, med hotet från Sovjet som kommer och tar över om vi har olika åsikter.

Trots att vi nu har en kvinnodominerad regering tycker Virtanen att inte heller den varit så benägen att fortsätta diskussionen.

– Inom politiken finns säkert en rädsla för att stigmatiseras om man tar ställning. Saker och ting går inte framåt om inte tar ställning.

Nej till samarbete med Louhimies

Virtanens egen revolt består i att han meddelat att han vägrar spela i filmen Omerta efter beskedet att Aku Louhimies tar över som regissör efter Antti J. Jokinen.

– Louhimies är så starkt kopplad till metoo här i Finland. Jag har bara sagt att han använder sig av svart pedagogik mot skådespelarna, ett verktyg som inbegriper psykiskt hot, och som har varit det manliga geniets käraste verktyg. Metoo visade att den tiden är över. Vi vill inte jobba under en sådan stämning. Därför kände jag mig tvungen att tacka nej.

Ohjaaja Aku Louhimies.
Aku Louhimies är en av Finlands mest kända regissörer. Ohjaaja Aku Louhimies. Bild: Yle/Anne Hämäläinen Aku Louhimies,Yle Arkivet

Virtanen har fått mycket respons efter intervjun i HS, både positiv och negativ. Kritikerna har skrivit att de ska skicka kjoltyg åt Virtanen, vilket han väljer att ta som en komplimang.

– Jag är jättetacksam, jag tar gärna kjoltyget, nu när jag fått möjlighet att vara som jag är, en känslig man.

Virtanen gör en jämförelse med träd – det fortsätter att växa och får frukt, men de träd som är hårda, de dör.

– Det fortsätter att växa och får frukt, men de träd som är hårda, de dör. Samma gäller hårda människor, när de är gamla kör tiden förbi dem, de blir ensamma och bittra. Jag vill inte hamna där.

Allt knyter an till dialogen.

– Att man är intresserad av vad som händer här och runt omkring en själv, och vad andra människor känner.

Läs också