Hoppa till huvudinnehåll

Stig fick jobb efter arbetsprövning: "Det är lätt hänt att arbetsgivare tror att man inte kan något" – projekt ska hålla arbetslösa Vasabor kvar i samhället

En man iklädd svart t-skjorta och glasögon tittar rakt in i kameran.
Efter att Stig Lång var på arbetsprövning inom TEO-projektet fick han en visstidsanställning med lönesubventionering. Det är viktigt att man får en möjlighet att komma och visa vad man kan, säger han. En man iklädd svart t-skjorta och glasögon tittar rakt in i kameran. Bild: Yle/Sofi Nordmyr man,lång

Nu ska arbetslösa Vasabor i arbetsför ålder få en meningsfull sysselsättning och ökade digitala kunskaper. Målet med projektet TEO är att de arbetslösa ska tas med mer i samhället, att de ska känna sig delaktiga och att deras livshantering stärks.

Projektet TEO, som står för arbetsförmåga och livskraft från delaktighet, startades i Vasa i maj.

- Man har pratat i så många år om låg tröskel, men vi kan säga att det här är noll tröskel, säger Nina Waxlax som är projektchef för TEO.

Waxlax har tidigare jobbat med liknande projekt. När det senaste projektet höll på att ta slut insåg hon och hennes kollegor att de måste hitta på något nytt så att de arbetslösa de arbetade med inte skulle lämnas vind för våg.

Vardagsrum i centrum av Vasa

En rent konkret sak som öppnats inom ramen för TEO-projektet är Vasa stads Delaktighetsvardagsrum.

Två trappor upp på Handelsesplanaden 4, intill Hanken i centrum av Vasa, finns Delaktighetsvardagsrummet. Hit får alla arbetslösa Vasabor i arbetsför ålder komma.

En gammal dubbeldörr på ett stenhus. Dörrens fönster pryds av olika affischer och en julkrans.
Vasa stads Delaktighetsvardagsrum finns i centrum av staden. En gammal dubbeldörr på ett stenhus. Dörrens fönster pryds av olika affischer och en julkrans. Bild: Yle/Sofi Nordmyr dörrar,teoprojektet

Det kan räcka med att dricka en kopp kaffe och läsa dagens tidningar eller så kan du få planera aktiviteter tillsammans med Elli-Maija Masanen som jobbar med projektet. Projektet TEO går nämligen långt ut på att klienterna själva får vara med och bestämma vad de ska göra.

Elli-Maija Masanen berättar att hon för någon dag sedan bakade med några klienter under ledning av marthorna.

Stig fick jobb med översättning

När Yle Österbotten besöker Delaktighetsvardagsrummet en solig förmiddag i början av december är det rätt tomt. Många väljer att stanna hemma på grund av det rådande coronaläget.

En som är på plats är Stig Lång. Han jobbar med översättning inom TEO-projektet. Via en arbetsprövning i november fick han en visstidsanställning med lönesubventionering.

Stig Lång har hunnit arbeta med både översättning och med mer praktiska saker som i butik och lager under sitt arbetsliv.

- Det är väldigt viktigt med sådana här tjänster. Före jag var här på arbetsprövning gick jag en kurs på TE-byrån (Arbets- och näringsbyrån), och via den var jag en vecka på prov här och det kostade ingenting för staden att ha mig här, säger Lång.

Stig Lång berättar att han sedan juni 2019 haft arbetsmarknadsstöd.

- Om man har varit lite drygt ett år på det är det lätt hänt att arbetsgivare tror att man inte mera kan något eller att man har glömt allt. Därför är det viktigt att man får en möjlighet att komma och visa vad man kan, utan att det så att säga innebär någon risk för arbetsgivaren.

Tre människor står och tittar in i kameran, bakom dem en väggmålning av ett träd med hjärtan i grenarna.
När Yle Österbotten besökte Delaktighetsvardagsrummet fanns Elli-Maija Masanen, Jaana Vilponen och Stig Lång på plats. Tre människor står och tittar in i kameran, bakom dem en väggmålning av ett träd med hjärtan i grenarna. människor,jaana vilppunen

Ger alternativ till att sitta hemma och stirra in i väggen

Delaktighetsvardagsrummet har varit öppet sedan i maj. Handledaren Elli-Maija Masanen som studerar och ska bli socionom, berättar att besökarna ofta är glada att de har ett ställe att gå till där de inte behöver skämmas.

- Det betyder att vi har lyckats, när de tycker att det är trevligt och lätt att komma hit.

Kvinna med mörkblont långt hår och svart kofta och beige t-skjorta står i en trappa och tittar in i kameran. Hon är i 20-årsåldern.
Många väljer att stanna hemma på grund av coronapandemin, men det kommer ändå någon varje dag, berättar Elli-Maija Masanen. Kvinna med mörkblont långt hår och svart kofta och beige t-skjorta står i en trappa och tittar in i kameran. Hon är i 20-årsåldern. Bild: Yle/Sofi Nordmyr kvinna,masanen

Jaana Vilponen håller med Masanen. Vilponen går en kurs i projektarbete på Arbets- och näringsbyrån och är just nu på praktik i Delaktighetsvardagsrummet.

De senaste åren har hon studerat och gått olika kurser. Hon skulle gärna fortsätta arbeta med projekt, men hon kan tänka sig lite vad som helst.

- Det är bra att människor som är arbetslösa har en plats som de kan besöka, så att de har något att göra under dagarna och inte bara sitter hemma och stirrar in i väggen, säger Vilponen.

En kvinna med brunt axellångt hår och röd v-ringad blus tittar rakt in i kameran.
Jaana Vilponen är just nu på praktik i Delaktighetsvardagsrummet, hon skulle gärna fortsätta med någon typ av projektarbete. En kvinna med brunt axellångt hår och röd v-ringad blus tittar rakt in i kameran. Bild: Yle/Sofi Nordmyr kvinna,vilppunen

Stig Lång betonar vikten av att inte stanna hemma och vara passiv.

- Det är bra att det finns sådant här så att man stegvis kan komma tillbaka ut i arbetslivet igen. Om man inte klarar av det behöver man inte prestera på max genast från början, utan man kan bygga på gradvis, säger Lång.

Många har en lång väg tillbaka

TEO-projektet innehåller mycket mer än bara Delaktighetsvardagsrummet. Man kan säga att projektet har tre stora kakbitar. De är delaktighet och välmående, digitala kunskaper och en handlingsmodell för nätverkssamarbete.

- Genom det, med små steg, tar de sig närmare arbetslivet, säger projektchef Nina Waxlax.

För vissa kan det betyda en kort väg för att ta sig tillbaka till arbetslivet och känna sig delaktiga igen. Men enligt Nina Waxlax innebär det för väldigt många att man har en lång stig framför sig, som i värsta fall kan ta flera år.

Waxlax berättar att det tar flera månader bara att få deras klienter att lita på dem som arbetar med projektet. Det kan handla om att de inte vågar berätta om vad det är som har gått fel i livet men också att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna söka de stöd de har rätt till.

- Det som vi försöker för att få alla aktiverade är att de själva ska säga vad de vill. Det ska inte bara vara så att vi säger att nu ska vi göra det här nästa vecka, utan vi frågar vad de vill. Och om det är så att de vill något ska de också vara med och ta del av planeringen och förverkligandet, säger Waxlax.

- Och också det att vad kostar det här. Att de börjar förstå att det inte är som att komma till ett färdigt bord. Man måste också själv göra något.

Projektchef Nina Waxlax på Vasa stad
Nina Waxlax har arbetat med liknande projekt tidigare och ville se till att det blev någon typ av fortsättning så att de arbetslösa hade någonstans att gå. Projektchef Nina Waxlax på Vasa stad Bild: Yle/Malin Hulkki Österbotten,Vasa,waxlax

Det är frivilligt och gratis att vara med, det betyder att man inte alltid måste vara med om man inte vill.

Ska försöka få alla att använda samma modell

Den andra delen i projektet är digitalisering.

- Digitala kunskaper är något som många inte har. Hur ska de här människorna hållas i samhället om de inte själva kan vara med och fylla i sina ansökningar, säger Waxlax.

Efter årsskiftet kommer man att hålla den första digikursen inom projektet.

Det är ett stort steg att få det att lyckas i den här trakten― Nina Waxlax

Den tredje och den sista stora kakbiten i projektet är att utveckla ett nätverkssamarbete för att smidigare kunna erbjuda service åt Vasabor. Frågan enligt Waxlax är: hur utvecklar man ett sådant nätverk som innehåller många instanser?

- Vi har alla organisationer, myndigheter, tredje sektorn, och de behövs alla. Hur ska man leda ett sådant nätverk? Det är en bra fråga som vi ska jobba med.

De ska nu ta fram en handlingsmodell till olika serviceplatser.

- Det är ett stort steg att få det att lyckas i den här trakten, säger Waxlax.

Många satsar på delaktighet och välmående just nu

TEO är inte det enda projektet som pågår med målet att aktivera Vasabor och göra dem mer delaktiga. Som Yle Österbotten kunde berätta för ett par dagar sedan har Vasa stad med stadsdelen Korsnäståget kommit med i statens förortsprogram med målet att förebygga segregation och öka invånarnas välmående och delaktighet och främja områdets livskraft.

Nina Waxlax på projektet TEO är glad att det är många projekt på gång just nu som lite tangerar samma ämnen. Hon säger att projekten bildar en bra helhet och att de får en styrka utav det.

TEO-projektet riktar sig olikt förortsprogrammet till alla Vasabor som är utanför arbetslivet och i arbetsför ålder.

Hur har ert projekt mottagits sedan ni startade i maj?

- De som jag känner från tidigare projekt har varit väldigt nöjda att det kommit någon fortsättning, att det inte bara tog slut och inte fanns någonstans de kunde gå sedan.

Coronapandemin har ställt till det för projektet. Nina Waxlax berättar att de ändå försöker hålla kontakt per telefon.

- Vi ringer och kollar hur de har det och hur läget är. Många var besvikna då våra aktiviteter i oktober och också i november begränsades. Halloween, till exempel, blir till nästa års halloween, om vi inte vill ha halloween i mars, säger Waxlax.

TEO-projektet finansieras av Europeiska socialfonden och görs som ett samarbete mellan Vasa stad, Röda korsets loppis och Vamia.

Artikeln uppdaterad 8.12.2020 kl 12.51 med förtydligande att de arbetslösa i projektet TEO inte alla gånger har tillräckliga kunskaper för att söka de stöd de har rätt till. Tidigare stod det felaktigt att de inte alla gånger litar på FPA.

Läs också