Hoppa till huvudinnehåll

Attityden förändras med den nya generationen jordbrukare - "Massor har hänt de senaste tio åren"

Thomas Lindroth framför en stor åker.
Thomas Lindroth vill fortsätta utveckla samarbetet med andra aktörer som är intresserade av miljö- och jordbruksfrågor. Thomas Lindroth framför en stor åker. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Thomas Lindroth

I dag står jordbruket förmodligen inför de största kraven på omställning någonsin. Men många ser möjligheter i de utmaningar man står inför, och i år tog Thomas Lindroth steget ut att bli jordbrukare på heltid.

I höst tog han även över ordförandeskapet i SLC Åbolands styrelse. Det viktigaste för honom är att fortsätta diskutera sin bransch med alla som har ett intresse av de frågor som berör jordbruket.

- Under de senaste åren har vi mer än tidigare varit i kontakt med olika intresseorganisationer. Det tror jag vi ska försöka fortsätta med för det är viktigt att förstå varandra och sprida den kunskap vi har, säger Thomas Lindroth.

Håkan Backs kor i Rimal i Korsholm.
Både mjölk- och köttkonsumtionen förväntas minska fram till år 2035 vilket innebär anpassning och omställningar för jordbruket. Håkan Backs kor i Rimal i Korsholm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen kor,korsholm

Hela SLC Åbolands styrelse är rätt så ung, endast en av medlemmarna är över 50 år. Lindroth tror att det är en styrka eftersom en av utmaningarna inom jordbruket är att locka nya personer in i branschen.

- Att vi har så många unga med i styrelsen säger att vi har ett gott förtroende för framtiden. Flera gårdar i regionen utvecklas starkt, vilket är positivt, eftersom det ger intrycket att det faktiskt finns något att hämta i det här jobbet, säger Lindroth.

50 procent större skördar på tjugo år

Jord- och skogsbruket spelar en stor roll i kampen mot klimatförändringen, tack vare potentialen att binda kol i marken. Men Lindroth skulle hoppas på mer förståelse för branschen då klimat- och miljöfrågor diskuteras.

- Jord- och skogsbruket har enligt mig den viktigaste rollen i klimat- och miljöfrågan. Nu är det konsumenterna, förbrukarna, som syns och hörs mest intensivt. Visserligen är jordbrukarna också med, men ibland känns det som att man inte vill höra vad vi har gjort utan man lägger bara på mer istället, säger Lindroth.

Många har investerat i en ladugård med lån i miljonklassen och det är inget man betalar bort med ett kontorsarbete.― Lindroth

På deras gård har skördarna ökat från fyra till sex ton per hektar. Det innebär en ökning med 50 procent på 20 år. Samtidigt har man minskat förbrukningen av både konstgödsel- och bekämpningsmedel på gården.

- Vi utvecklas och gör sådana här förändringar i jordbruket. Det talas till exempel mycket om kolbildning och vi försöker också bli bättre på att bevara och öka mullhalten i markerna vilket har effekter både för miljön och lönsamheten, säger han.

Attityden till förändringar förändras

Jordbruket förändras ständigt. För bara en generation sedan, i mitten av 1900-talet, såg det väldigt annorlunda ut på gårdarna. Först då började konstgödsel bli populärt och jordbruket blev allt mindre beroende av djuren. Då såg utmaningarna väldigt annorlunda ut.

I dag kämpar många bönder med lönsamheten, Östersjön är drabbat av övergödning, den biologiska mångfalden har drabbats både globalt och nationellt, och många länder kämpar med utarmade jordar.

- Bönderna har alltid gjort sitt bästa enligt den forskning som funnits tillgänglig. Precis som övriga samhället har jordbruksbranschen blivit mer medveten om miljön och hur komplex den är. Vi gör förändringar och massor har redan hänt under de senaste tio åren, men omställningarna tar tid - inte ett år eller två, utan det kanske dröjer 25 år innan vi ser resultat, säger Lindroth.

Thomas Lindroth invid ett fårstängsel i höstigt, grått väder.
Om somrarna sköter betande får om Lindroths marker och upprätthåller naturbeteshagarna. Thomas Lindroth invid ett fårstängsel i höstigt, grått väder. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Thomas Lindroth

Jordbruksbranschen i Finland räknar nu med att både kött- och mjölkkonsumtionen kommer att minska de närmaste 15 åren.

Enligt Naturresursinsitutet minskar konsumtionen av rött kött med 20 procent och mjölkprodukter med mellan 10 och 15 procent fram till år 2035.

- Jordbruket kan anpassa sig till den här förändringen. Men många bönder har investerat i till exempel en ladugård med lån i miljonklassen, det är inget man betalar bort med ett kontorsarbete. Det går därför inte bara att stänga ner över en natt, säger Lindroth.

Om köttkonsumtionen minskar i Finland, så minskar även behovet av foderproduktion. Av Finlands odlingsmark används cirka 70 procent till foderproduktion. Ju längre norrut odlingsmarken ligger, desto svårare är det att odla annat än gräs och vall till nötboskap. Lindroth frågar sig vad man ska göra med alla mark som används till foder om köttproduktionen slutar.

- Ska vi beskoga markerna? Då försvinner våra öppna landskap. Ska vi odla mera spannmål som har vi redan har en överproduktion av? Om vi byter ut produktionen på det här viset så förstör vi mera för oss själva än vi gör för tillfället, säger Lindroth.

Läs också