Hoppa till huvudinnehåll

Jurister gynnas av att lära sig svenska - men det behöver inte alltid vara grammatiskt korrekt: “Om ordföljden är fel spelar inte så stor roll”

domarklubba
Ett sätt att råda bot på bristen av svenskspråkiga domare är att anpassa svenskundervisningen enligt arbetslivet. Det menar lektor Anne-Marie Kuosa som har skrivit sin doktorsavhandling inom ämnet. domarklubba domstolar,domare

Språket är juristens viktigaste redskap och det är viktigt att jurister väger sina ord noggrant, särskilt när lagar och domar skrivs. Men hur ser man till att jurister kan arbeta på de båda inhemska språken i vårt tvåspråkiga land? Och är det verkligen nödvändigt för jurister att kunna svenska? Det här har Anne-Marie Kuosa tagit fasta på i sin färska doktorsavhandling.

Efter en lång karriär som svensklärare i finskspråkiga grund- och yrkesskolor blev Anne-Maria Kuosa trött på att höra eleverna säga att de ändå inte behöver kunna svenska och ifrågasätta varför de ska behöva lära sig det. Så hon beslöt sig för att ta reda på om det verkligen är så att svenskan inte behövs i Finland.

– Jag ville ta reda på, om det verkligen är så att svenskan inte behövs i vårt land. Jag tänkte också att jag vill visa att det är ett viktigt språk, säger Kuosa som idag fungerar som lektor i svenska vid Åbo Universitets juridiska fakultet.

Och åtminstone bland de juridikstudenter som hon möter är svenskan viktig, vilket märks i deras motivation att lära sig språket.

– Det var ju ett väldigt positivt resultat att få bekräftat att finskspråkiga jurister anser att de behöver svenska i arbetslivet.

Verkligheten är nämligen den att svenskan behövs inom det finska rättsväsendet och genom att behärska de båda inhemska språken stärker man sin position på arbetsmarknaden. Något som de blivande juristerna är medvetna om.

Mindre grammatik, mera praktiska övningar

Syftet med Kuosas avhandling är att utveckla språk och svenskundervisningen för att förbereda juristerna för ett tvåspråkigt arbetsliv.

Hur ska man då göra det? Hon nämner arbetslivssimulationer som ett effektivt sätt att öva på att använda svenska i olika situationer. Hon ser också att grammatikens traditionella roll i språkundervisningen på universitetsnivå kunde ge plats för mera praktiska övningar.

– Jag hävdar att man inte alltid behöver ett språk som är hundra procent grammatiskt rätt. Det finns en viss tolerans för små grammatiska fel i arbetslivet och huvudsaken är att man kan arbeta på svenska. Saknas det en artikel eller om ordföljden är fel spelar inte så stor roll så länge det inte inte påverkar innehållet.

Porträtt på Anne-Maria Kuosa.
Anne-Maria Kuosa är lektor i svenska vid Åbo universitet. Porträtt på Anne-Maria Kuosa. Bild: Östra Finlands universitet lektor

Med andra ord behövs det mera praktiska övningar och mindre grammatik i språkundervisningen på universitetet.

Något som hon är noggrann med att påpeka att förutsätter att studenterna redan har en stadig grund att stå på från gymnasiets språkundervisning.

– För de studenter som har lärt sig grammatiken redan i gymnasiet spelar inte grammatikundervisningen längre så stor roll när de är på universitetsnivå.

Konsekvenserna av mindre grammatik

Det är sannolikt många studenter som jublar över att man kan sätta mindre fokus på grammatikundervisningen.

Vid Österbottens tingsrätt ställer sig lagman Daniel Allén tveksam till att börja göra avkall på grammatiken, då han anser att språket är juristens viktigaste verktyg i arbetslivet. Särskilt i domaryrket är det extra viktigt att väga sina ord.

– Vårt redskap är språket. Om läkaren håller i kniven så håller vi i pennan.

Daniel Allén sitter på sin stol på sitt kontor bakom ett stort skrivbord. På hyllorna bakom honom finns många mappar.
Daniel Allén är lagman vid Österbottens tingsrätt och säger att det behövs flera jurister som kan arbeta på de båda inhemska språken, men tummar ogärna på grammatikens betydelse för jurister. Daniel Allén sitter på sin stol på sitt kontor bakom ett stort skrivbord. På hyllorna bakom honom finns många mappar. Bild: Yle / Axel Brink österbottens tingsrätt

Allén pratar utgående från tingsrättens perspektiv och påpekar att det är skillnad mellan att jobba inom det offentliga domstolsväsendet och privata juristfirmor. Kuosa var också inne på att språkkraven för jurister är mångfasetterade och det har stor betydelse var och hur man jobbar.

– Det beror på hurdant mål det är. Om det är en invecklad civilrättslig tvist är det nästan omöjligt, medan det eventuellt kunde gå med ett enkelt brottmål där det finns färdiga åtal och mallar som man kan klippa och klistra in, berättar Allén.

Att det ställs höga krav på svenskakunskaperna vid Österbottens tingsrätt gör att många av domarna inte kan handlägga de mål som handläggs på svenska.

– Vår tingsrätt är de facto tvåspråkig vilket gör att det är jättesvårt att få vår verksamhet att fungera effektivt, om vi inte har domare som klarar av att sitta mål på båda språken.

Allén kallar det för en snedvridning mellan de domare som behärskar svenska och de som inte gör det.

– Det är så att en svenskspråkig domare också kan finska, medan en finskspråkig domare sällan kan tillräckligt bra svenska.

– Tvåspråkiga jurister har nog ett större marknadsvärde, konstaterar han.