Hoppa till huvudinnehåll

Kurderna riskerar ett nytt inbördeskrig sinsemellan

En kvinnlig och en manlig soldat på marsch iklädda kamouflagedräkter. Kvinnan bär ett tungt maskingevär över axeln.
Kurdiska styrkor gjorde en avgörande insats i kampen mot terrorgruppen IS i Irak och Syrien. De kvinnliga kurdiska krigarna spred skräck bland IS-krigarna, som trodde att de inte kommer till himlen om de blir dödade av en kvinna. En kvinnlig och en manlig soldat på marsch iklädda kamouflagedräkter. Kvinnan bär ett tungt maskingevär över axeln. Bild: Alamy/All Over Press Peshmerge,kurder

Spänningen stiger mellan de irakiska kurderna och styrkorna i den turkisk-kurdiska gerillarörelsen PKK, som länge sökt skydd i norra Irak mot de turkiska regeringsstyrkorna.

Kurdiska PKK har bedrivit ett gerillakrig med inslag av terrorism mot den turkiska regeringen i årtionden och använt norra Irak som tillflyktsort.

Under kampen mot terrorgruppen IS i norra Irak och Syrien gjorde det kurdiska självstyret i norra Irak och PKK gemensam sak.

Men efter IS fall har irritationen och spänningen mellan dem ökat betydligt och det har förekommit flera väpnade skärmytslingar under hösten.

Irakiska kurder: Turkisk-kurdiska PKK utgör en säkerhetsrisk

De irakiska kurderna anklagar PKK för att utnyttja civilbefolkningen, bedriva utpressning mot dem och utgöra en säkerhetsrisk i största allmänhet.

Irakiska kurder i gränsområdena mot Turkiet har kidnappats av PKK-krigare som anklagat dem för att spionera för den turkiska regeringen och avslöja PKK:s positioner.

– Om det här fortsätter kommer [Irakiska] Kurdistans peshmergastyrkor att svara med kraft, hotade den lokala kommendören Bahram Yasin efter ytterligare två kidnappningar nyligen.

Peshmerga är historiskt en allmän benämning på beväpnade kurdiska frihetskämpar, men används i dag främst om styrkorna i den autonoma regionen Irakiska Kurdistan.

Befolkningen i gränslandet vill bli av med PKK

Stora områden i norra Irak längs den turkiska gränsen har tömts på sin befolkning under hösten.

Den turkiska armén har gjort räder och använt drönare för att bekämpa PKK, men samtidigt dödat civila. PKK har drivit ut lokalinvånare för att kunna använda byarna som militära fästen.

Den upptrappade spänningen har fått många i gränsområdet att oroa sig för att historien ska upprepa sig.

För drygt 20 år sedan förekom det blodiga strider mellan PKK och irakiska kurdstyrkor under det kurdiska inbördeskriget i Irak, samtidigt som den turkiska armén förde en brutal kamp mot PKK inne i Irak.

Tusentals krigare och civila dog under den konflikten.

– Vi betraktar ett kurdiskt-kurdiskt krig som haram (ett religiöst förbud), sa den inflytelserika förra presidenten i Irakiska Kurdistan Masoud Barzani förra månaden.

– Men den här hållningen ska inte misstolkas och utnyttjas för att utmana den lagliga myndigheten i [Irakiska] Kurdistan, varnade han.

Kurdistans ledare Massud Barzai.
Det kurdiska självstyret i norra Irak domineras av klanen Barzani. Masoud Barzani var president i Irakiska Kurdistan 2005-2017 och är forfarande ledare för det starkaste partiet KDP. Hans brorson Nechirvan Barzani efterträdde honom som president. Kurdistans ledare Massud Barzai. Bild: EPA/ALI ABBAS kurdistans ledare
Ju längre de stannar, desto värre blir det för vårt folk. Vi ber dem fara tillbaka till sitt land (Turkiet) och föra sin kamp i sitt eget land, inte i vårt― Borgmästaren Aland Amir i gränsstaden Chamanke

I gränsområdena är civilbefolkningen trött på att vara inklämd mellan PKK och turkarna.

– Om PKK drar iväg härifrån kommer Turkiet inte längre att bomba oss. Ju längre de stannar, desto värre blir det för vårt folk. Vi ber dem fara tillbaka till sitt land [Turkiet] och föra sin kamp i sitt eget land, inte i vårt, säger borgmästaren Aland Amir i gränsstaden Chamanke till Al Jazeera.

Men PKK är militärt beroende av sina gömställen i de irakiska bergen och har inte ens antytt att man skulle vara redo att evakuera.

Pressen ökar emellertid, eftersom det kurdiska självstyret i norra Irak har ett ekonomiskt intresse av att samarbeta med Turkiet.

Självstyret har också ingått säkerhetsavtal riktade mot PKK med den irakiska regeringen i Bagdad.

Årtionden av grymheter har inte lett någonstans

  • Kurdistans arbetarparti PKK grundades ursprungligen 1978 för att främja kurdiska rättigheter då Turkiet förtryckte kurderna.
  • Turkiet förnekade kurdernas existens – de kallades "bergsturkar" – och förbjöd användandet av både kurdiska språk, namnformer och traditionell kurdisk klädsel.
  • Senare gick PKK emellertid in för väpnat uppror och betraktas i dag som en terroristorganisation av Turkiet, EU och USA, men inte av FN och exempelvis Ryssland.
  • Konflikten mellan Turkiet och PKK har krävt tiotusentals dödsoffer och bägge sidor har gjort sig skyldiga till svåra grymheter mot civilbefolkningen. Ingendera sidan har fått övertaget.
  • PKK beräknas ha omkring 5 000 krigare i norra Irak, där de söker skydd undan de turkiska regeringsstyrkorna, tränar och samlar krafter mellan striderna.
  • PKK har också närvaro i Syrien och är där lierat med det kurdiska Demokratiska unionspartiet PYD och dess väpnade gren YPG.
En man i ett demonstrationståg håller upp en gul fana med ett porträtt på PKK-grundaren Abdullah Öcalan.
En PKK-anhängare i Stuttgart i Tyskland håller upp en fana med en bild på PKK:s grundare och långvariga ledare Abdullah Öcalan. Öcalan har suttit fängslad i Turkiet sedan 1999, då den turkiska säkerhetstjänsten grep honom i Nairobi med hjälp av amerikanska CIA och israeliska Mossad. En man i ett demonstrationståg håller upp en gul fana med ett porträtt på PKK-grundaren Abdullah Öcalan. Bild: Wolfram Kastl/dpa/Alamy Live News/AOP Turkiet,kurder,Kurdistans arbetarparti,Abdullah Öcalan

Alla drömmer inte om ett eget land

Kurderna i Mellanöstern har sällan varit eniga sinsemellan om hur den långvariga drömmen om en egen stat ska förverkligas – eller om den ska förverkligas överhuvudtaget.

En del kurdiska grupper förespråkar ett självständigt Storkurdistan, medan andra vill ha kulturell och språklig autonomi inom de länder de lever i nu.

Dessutom finns det grupper som är tillfreds med att leva parallellt med majoritetsbefolkningen utan formell autonomi.

Förutom den interna oenigheten är en annan orsak till att ett nationsbygge aldrig framskridit att kurderna bor i och är beroende av länder som häftigt motsätter sig alla tankar på en kurdisk stat.

Dessutom finns det motstånd i omvärlden. Länder som Spanien och Ryssland motsätter sig ett självständigt Kurdistan i rädsla för att det ska inspirera separatister därhemma.

Snabbfakta: Kurderna och Kurdistan

Kurdistans randiga röd-vit-gröna flagga med en gul sol i mitten.
Kurdistans flagga skapades 1946 under ett kortlivat försök att skapa en kurdisk stat och fick sin nuvarande utformning 1992. Kurdistans randiga röd-vit-gröna flagga med en gul sol i mitten. Bild: Bumble Dee/Alamy/All Over Press Kurdistan,kurder,flaggor

Kurderna bor främst i ett område som sträcker sig över delar av Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Området brukar kallas Kurdistan, men det har ingen officiell status och områdets gränser är omstridda.

En karta som visar var de kurdiska bosättningsområdena finns i gränslandet mellan Turkiet, Syrien, Irak, Iran och Armenien.
En karta som visar var de kurdiska bosättningsområdena finns i gränslandet mellan Turkiet, Syrien, Irak, Iran och Armenien. Bild: Yle/Derrick Frilund kartor,Kurdistan

Det uppskattas finnas 35-40 miljoner människor som definierar sig som kurder och talar kurdiska. Kurderna kallas världens största folk utan eget land.

Kurderna utgör de största minoriteterna i Turkiet, Irak och Syrien – uppskattningsvis 20 procent i Turkiet och Irak och 10 procent i Syrien. I Iran är kurderna den tredje största folkgruppen efter perser och azerbajdzjaner. Siffrorna är dock osäkra i alla dessa länder.

Kurderna har genom historien förföljts i så gott som alla sina hemländer. Det brutalaste förtrycket ägde rum i Irak under diktatorn Saddam Hussein och hans föregångare på presidentposten Ahmad Hasan al-Bakr. Både Turkiet och Iran har slagit ned på kurdiska nationalistiska yttringar med hård hand.

Hundratals likadana gravstenar står i raka led på ett fält.
Gravmonument till minne av de tusentals kurder som dödades då Saddam Husseins irakiska regim bombade den kurddominerade staden Halabja med kemiska vapen den 16 mars 1988. Hundratals likadana gravstenar står i raka led på ett fält. Bild: Georg Kristiansen/Alamy/All Over Press Irak,kurder,Halabja,Gasattacken i Halabja

Kurdiska språket har ingen standardform, utan är uppdelat på flera dialekter som inte alltid går att förstå sinsemellan. De vanligaste är kurmandji och sorani. Beroende på dialekt används det latinska eller det arabiska alfabetet och modifierade versioner av dem.

Den viktigaste kurdiska högtiden under året är Newroz som sammanfaller med vårdagjämningen kring den 20 mars.

Majoriteten av kurderna är sunnimuslimer, men den religiösa diversiteten är stor. Kurder bekänner sig också till shia, alevism, yarsanism, yazidism, zoroastrism och kristendom, bland annat.

Källor: Yle, Foreign Policy, Council on Foreign Relations, Al Jazeera, Reuters, Wikipedia, Middle East Eye, New York Times, Haaretz, BBC.

Läs också