Hoppa till huvudinnehåll

Den andra nedstängningen kan bli dödsstöten - svårt för redan krisande cirkus att överleva i Italien

Bröderna Mario och Pino D´Amico och Pinos son Derek. I bakgrunden elefanterna Babi och Kama.
Bröderna Mario och Pino D´Amico och Pinos son Derek. I bakgrunden elefanterna Babi och Kama. Bröderna Mario och Pino D´Amico och Pinos son Derek. I bakgrunden elefanterna Babi och Kama. Bild: Christin Sandberg. cirkus,Italien

På en lerig gräsplan utanför stadskärnan går två elefanter omkring. De tillhör båda bröderna D’Amicos Universal Circus, som sedan mitten av oktober har strandat i utkanten av den tidigare blomstrande industristaden Fabriano i centrala Italien.

– Efter två föreställningar här i staden kom de nya regeringsdirektiven som stoppade alla kulturevenemang, inklusive vår cirkus. Det här på grund av coronan, säger cirkusdirektören Pino D’Amico.

I över hundra år och i flera generationer har familjen D’Amico bjudit på cirkusföreställningar runtom i Italien. Och det har sällan varit en spikrak sträcka framåt.

Den här andra nedstängningen är förödande

– Men nu är det katastrof. Aldrig tidigare har vi behövt tigga om hjälp, utan tjänat tillräckligt med pengar för att upprätthålla vår verksamhet och skaffa mat på bordet. Den här andra nedstängningen är förödande, säger Pino D’Amico.

Från februari till maj var det stopp för all icke samhällsbärande verksamhet i Italien. När cirkusföreställningarna sedan kunde återupptas, var det mycket som skulle ställas om för att de skulle kunna följa de nya reglerna.

Det resulterade bland annat i föreställningar under öppen himmel. Men det blev alltså inte långvarigt.

Derek D´Amico tar hand om djuren, här en lama.
Derek D´Amico tar hand om djuren, här en lama. Derek D´Amico tar hand om djuren, här en lama. Bild: Christin Sandberg. cirkus,Italien,lama

Pino D’Amico visar mig bort till djuren. Två elefanter, två kameler, några lamadjur och gäss.

De trampar runt i den sumpiga marken. Derek D’Amico, Pinos son, ger djuren mat.

I ett litet cirkustält finns hö till djuren, ditkört av lantbrukarorganisationen Coldiretti. Dagen innan har katolska kyrkans hjälporganisationer Caritas varit på plats och distribuerat mat.

Cirkus - ett liv på vägarna

Cirkusfamiljen, som har satt upp sina husbilar på en liten asfaltsbit intill gräsplanen, består av åtta familjer, totalt runt 40 personer. Av dem är flera barn i olika åldrar.

Det är ett liv med stora uppoffringar, drivet av en passion för cirkusen. Du föds in i den och lever med den i blodet.

I vanliga fall är cirkusen på vägarna året runt. Vintern brukar vara högsäsong. Oftast stannar de runt tio dagar på varje plats.

Sandra Vassallo sköter försäljningen av förfriskningar i samband med cirkusföreställningarna.
Sandra Vassallo sköter försäljningen av förfriskningar i samband med föreställningarna. Sandra Vassallo sköter försäljningen av förfriskningar i samband med cirkusföreställningarna. Bild: Christin Sandberg. cirkus,Italien

– Det är ett liv med stora uppoffringar, drivet av en passion för cirkusen. Du föds in i den och lever med den i blodet, säger Vassallo, som arbetar med försäljning av snacks i samband med föreställningarna, och tillägger:

– Det är svårt att tänka sig ett vanligt liv.

– Det enda vi äger är det här, säger hon och pekar mot husbilarna. Att vara ute på vägarna innebär stora risker. Skulle något hända förlorar vi allt vi äger i ett slag.

Cirkusartisternas påtvingade vila

Sharon Orfei, trapetsartist och en av cirkusens stora stjärnor, kommer förbi med sin dotter i famnen. Orfei är född in i cirkusfamiljen. Hon började träna när hon var fem år, och under vanliga förutsättningar tränar hon en eller ett par timmar per dag och gör en eller två föreställningar per kväll.

– Nu har vi tvingats ta ner cirkustältet på grund av den blöta marken och har inga redskap för att kunna träna, säger hon.

Sharon Orfei är trapetskonstnär och en av Universal Cirkus stjärnor.
Sharon Orfei är en av cirkusens stjärnor. Sharon Orfei är trapetskonstnär och en av Universal Cirkus stjärnor. Bild: Christin Sandberg. cirkus,Italien

Istället tillbringar hon tid tillsammans med sin kusin, dansaren Anna-Rita Ardizzone. Ardizzone, som är gravid i sjunde månaden, har slutit upp med sin familj under karantänen. Sedan en tid tillbaka är hon tillsammans med en man från en annan tivolifamilj, och reser runt tillsammans med honom. Men även de är förhindrade att arbeta.

Pino D’Amico berättar att hans familj skickade sina barn till cirkusakademin i Verona för utbildning.

– Vi ville ge dem en gedigen cirkusutbildning att stå på, även om det innebar att de tvingades vara ifrån sina föräldrar under långa perioder.

I dag är alla tre barnen sedan länge tillbaka och en integrerad del av cirkusen. I vanliga fall har D’Amico även anställda cirkusartister men dem har han tvingats släppa.

– En av våra dansare har rest hem till England och en annan till Rumänien, berättar han.

Cirkus och djur

Den moderna cirkusen har sitt ursprung i England. Den första kända cirkusföreställningen ska ha ägt rum 1768 i London och byggde till stor del på ridkonst. Till Italien kom cirkusen inte långt därefter.

I Italien finns i dag ingen officiell siffra på det totala antalet cirkusar, men det uppskattas finnas mellan 70 och 100 stycken.

Cirkus i Italien förknippas oftast med djur och cirka 2 000 djur beräknas finnas hos landets cirkusar.

I januari diskuterade parlamentet ett förslag att förbjuda vilda djur på cirkus. I september sa den franska regeringen att den har för avsikt att förbjuda djur på cirkus.

Elefanterna Bambi och Kama äter bröd.
Elefanterna Bambi och Kama äter bröd vid tältet. Elefanterna Bambi och Kama äter bröd. Bild: Christin Sandberg. elefanter,cirkus,Italien

Universal är en cirkus med djur.

– Det förekommer hat och hot mot cirkusar med djur i Italien och reglerna har stramats åt, säger Pino D’Amico.

Han tillägger:

– För många barn erbjuder cirkusen det enda tillfället att få se djur.

Svårt för redan krisande cirkus att överleva

Det är dock inte bara coronapandemin och användningen av djur som försatt cirkusen i en svår situation.

Sandra Vassallo säger att mycket har förändrats under åren. Intresset för cirkus har minskat.

– Det är inte lika mycket folk som besöker cirkusen som förr. Kulturen har väl förändrats, säger hon.

Den kringresande cirkusen beskrivs vara i stor kris.

Det märks också på mottagandet, menar Sandra.

– Förr togs cirkusen emot mitt i stan, på torget eller en plats bland folket. Inte såhär, säger hon pekar ut mot den vattendränkta gräsplanen där djuren trampar runt.

Även Pino pekar med handen runtomkring och säger:

– Se vad sorgligt det ser ut här.

Cirkustältet, arenan för föreställningarna, ligger i ordninglagd på ett lastbilsflak.

Just nu skulle de vilja ta sig till Rom, där flera cirkusar finns samlade på en och samma plats under karantänen. Men det råder alltså reseförbud och de får inte lämna kommunen.

Allra helst skulle de så klart återigen vilja slå upp det magnifika cirkustältet och tända lamporna inför en förväntansfull publik.

– Vi vill underhålla genom att erbjuda spänning, skratt och cirkuskonster, säger Pino D’Amico.

När jag lämnar familjen D’Amico och cirkusen Universal, står barn och morföräldrar och tittar nyfiket in genom staketet på de 60-åriga elefanterna Bambi och Kama.