Hoppa till huvudinnehåll

Estoniadokumentären fick journalistpris men kritiseras för att ge liv åt gamla konspirationsteorier

M7S Estonia ligger vid en kaj i Tallinn.
I september i år var det 26 år sedan M/S Estonia förliste. M7S Estonia ligger vid en kaj i Tallinn. M/S Estonia,Estoniakatastrofen

"Fyndet som ändrar allt", har dokumentärmakarna döpt sin filmserie om Estonia. Men kritikerna kallar den "ett bländverk som bara ger liv åt sedan länge avfärdade skrönor".

Den nya dokumentärserien hos Dplay fick mycket uppmärksamhet redan när den gavs ut inför katastrofens årsdag, men i Sverige har diskussionen om den tagit ytterligare fart efter två färska händelser: Först fick dokumentärmakarna Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande. Sen publicerade det granskande magasinet Filter ett över 20 sidor långt reportage där dokumentärseriens påståenden och fynd kategoriskt avfärdas.

Pärmens underrubrik skräder inte orden. "Så lurades tre regeringar och miljontals svenskar att ta en konspirationsteori på allvar", lyder den. Mattias Göransson har skrivit det kritiserande reportaget och är också Filters chefredaktör.

– På ett sätt är det inte överraskande att dokumentären fick ett sådant genomslag. Samtidigt borde nyhetsmedierna ha lärt sig för länge sen att avkoda den här typen av framställningar, säger han till Svenska Yle.

Göransson förklarar att nyhetsmedierna borde ha varit mer kritiska angående vilka vittnesmål och uppgifter som lyftes fram i dokumentären jämfört med alla andra uppgifter och vittnesmål som finns.

– Jag tycker det är ganska upprörande hur nyhetsmedia i Sverige behandlade det här, faktiskt.

Det är ganska upprörande hur nyhetsmedia i Sverige behandlade det här
Pärmen på magasinet Filter, med en animation av hålet i Estonias skrov och texten "På djupt vatten".
Att dokumentärserien fick journalistpris var ju lägligt för försäljningen av magasinet Filters senaste nummer där dokumentären granskas, medger chefredaktören. Pärmen på magasinet Filter, med en animation av hålet i Estonias skrov och texten "På djupt vatten". Estoniakatastrofen

Mattias Göranssons långa genomgång i Filter riktar skarp kritik både mot den journalistiska arbetsmetoden i dokumentären och mot de påståenden som lyfts fram i den. Reportaget finns sammanfattat i sex punkter om det Filter anser vara de mest dubiösa påståendena.

Dokumentärmakarna har slagit ifrån sig kritiken i flera svenska medier.

– Det är ett allvarligt påstående mot en dokumentär som gjorts med vanliga, solida journalistiska metoder, säger dokumentärens producent Fritjof Jacobsen till Aftonbladet.

– Det viktigaste fyndet i vår dokumentär är att det existerar en hittills okänd ganska stor skada på Estonias skrov. Det är ingen skröna, det är ett bevis. Sedan är vi ju helt öppna med att vi inte vet om hålet uppstått före, under, eller efter förlisningen, fortsätter Jacobsen.

Det viktigaste fyndet är en hittills okänd skada på Estonias skrov. Det är ingen skröna, det är ett bevis

Mattias Göransson påpekar att en stor del av konspirationsteorierna kring förlisningen går ut på att det måste finnas någon form av hål under vattenlinjen, efter en explosion eller kollision av något slag.

– De lägger fram de flesta teorierna under de första fyra timmarna av dokumentären. Sedan går de ner, och du ser på deras filmer hela botten på båten. De ser ju, och filmar, att det inte finns något hål under vattenlinjen. Däremot hittar de ett hål över vattenlinjen. Och så den här knasiga idén om att ett hål över vattenlinjen ska ha gjorts av en ubåt, alltså vadå, har den hoppat dit eller?

Och så den här knasiga idén om att ett hål över vattenlinjen ska ha gjorts av en ubåt, alltså vadå, har den hoppat dit eller?

Magasinet Filter är inte ensamt om att kritisera dokumentären och att den dessutom fått pris. I en debattartikel för tidningen Journalisten skriver Jonathan Lindström, Estoniaanhörig som förlorade båda sina föräldrar i katastrofen, att dokumentären sprider desinformation, och att de anhöriga som kommer till tals i den inte representerar de anhöriga i stort.

Också Lindström förvånas över hur stora delar av den svenska journalistkåren okritiskt hyllat dokumentären som han säger "har grävt upp redan vederlagda konspirationsteorier, utnyttjat anhöriga som har fastnat i den sortens tankar och kryddat med fristående konspiratörers vilsna påståenden".

Dokumentären har grävt upp redan vederlagda konspirationsteorier och utnyttjat anhöriga som har fastnat i den sortens tankar

Dokumentärens regissör Henrik Evertsson svarar i en debattartikel i samma tidning:

– Eftersom vi inte presenterar någon slutgiltig hypotes om vad som orsakade skadan som vi visar fram, är påståendet om att vi håller något dolt för att främja en given hypotes inte korrekt.

Hål i Estonias skrov på video som spelats in med hjälp av en undervattensrobot.
Dokumentärfilmarna visar upp ett hål i skrovet, men slår inte fast hur det kan ha uppstått. Hål i Estonias skrov på video som spelats in med hjälp av en undervattensrobot. Bild: EPA-EFE/DPLAY/TT / HANDOUT Estoniakatastrofen,M/S Estonia

26 år efter Estonias förlisning är olyckan alltså föremål för ännu en debatt, den här gången främst en publicistisk.

En av dem som varit med i svängarna länge är journalisten Lars Borgnäs. Han har sedan 90-talet gjort flera granskande reportage för SVT om olyckan och vad som riktigt hände. Svenska Yle får höra hans version på en virtuell träff för utrikesjournalister i Sverige.

Borgström har en central roll i den nya dokumentärserien, som till stora delar bygger på oklarheter som Borgnäs lyft upp tidigare:

– Det är en sammanställning av tidigare uppgifter, en skickligt gjord sådan, rent dramaturgiskt, säger han. Men det nya är upptäckten av hålet. Det är det som är det spektakulära, det är därför det kallas upptäckten som ändrar allt.

Det nya är upptäckten av hålet. Det är det som är det spektakulära

I magasinet Filter pekas just Lars Borgnäs, tillsammans med den tyska journalisten Jutta Rabe, ut som en av de största konspirationsteoretikerna kring förlisningen. Det säger Borgnäs att beror på att Filters chefredaktör är ovän med honom.

– Mattias Göransson är i mina ögon inte hederlig. Hans framställningar av mig är felaktiga, ofullständiga och missvisande på punkt efter punkt. Han är ovän med mig efter det att jag kritiserat såna saker som han gjort. Lite grann är han driven av hämndbegär, han verkar ju nästan fanatiskt inriktad på att misskreditera mig.

Både Göransson och Borgnäs har grävt i och rapporterat om liknande ämnen: Palmemordet och ubåtsjakterna i Sverige, till exempel.

– Han är av åsikten att jag ägnar mig för mycket åt spekulationer och det har jag inte gjort, jag har bara sagt att det måste utredas, säger Borgnäs om Göransson.

Den som säger att det inte kan vara en ubåt den får väl bevisa det

Borgnäs huvudbudskap är att det finns brister i den officiella Estoniautredningen – precis som i Palmeutredningen, menar han.

– Och när det gäller en ubåt: ingenting kan uteslutas, säger jag. Den som säger att det inte kan vara en ubåt den får väl bevisa det. Det enklaste sättet att bevisa att det inte varit ett angrepp utifrån är att åka ner och titta på färjan. Man har varit mera nere och tittat på Titanic som ligger på över 1000 meters djup än på Estonia som ligger på 80 meters djup.

För Lars Borgnäs är det viktigt att titta på allt han tycker att inte kan uteslutas. Han säger att man inte ska nöja sig med de officiella versionerna, utan titta på frågetecknen och svagheterna i dem.

Stefan Löfven står och läser namnen på offren i Estoniakatastrofen, vid minnesmärket som listar namnen på ett stort stenblock.
Stefan Löfven besökte minnesmärket under minnesceremonin i fjol, 25 år efter förlisningen. Stefan Löfven står och läser namnen på offren i Estoniakatastrofen, vid minnesmärket som listar namnen på ett stort stenblock. Bild: Stella Pictures Estoniakatastrofen,Stefan Löfven

Borgnäs är också övertygad om att den svenska socialdemokratiska regeringen i dagens Sverige skulle ha svårt att medge att något gick fel i den socialdemokratiska Ingvar Carlsson-regeringen när Estonia inte bärgades.

Det är långt kring de här teorierna som också den nya dokumentärserien spinner sin berättelse: Varför bärgades inte färjan? Fanns det något att dölja?

Att båten blev kvar, som alla andra förlista färjor i världshistorien, kan man inte ens med väldigt god vilja säga att är märkligt

Men det är precis det som Filterreportaget kritiserar: dokumentären dammar av gamla och avfärdade teorier och spekulerar kring hålet i skrovet på ett sensationellt sätt, menar Mattias Göransson.

– Det finns så mycket kring Estonia som man kan framställa som konstigt, men som inte är konstigt om man tittar på sammanhanget. Varför fattades de här besluten, hur fattades de och vid vilken tidpunkt. Visst, efteråt kan man låtsas att allt hände på en gång. Men det konstigaste var egentligen det Ingvar Carlson först sa, det vill säga att man ska bärga båten kosta vad det kosta vill. Det var ett konstigt uttalande. Men att båten blev kvar, som alla andra förlista färjor i världshistorien, kan man inte tycker jag ens med väldigt god vilja säga att är nåt märkligt.

Det är fortfarande oklart om det kommer att göras några nya utredningar kring Estonias förlisning. När dokumentärserien släpptes i september sade den estniska premiärministern att den nya informationen måste undersökas. Stefan Löfven underströk att Sverige inte ljuger om Estonia.

Senare har försvarsministeriet i Sverige lovar att haverikommissionen kommer att få tillgång till allt hemligstämplat material om eventuell frakt av militärutrustning ombord. Haverikommissionen har också nyligen undersökt bogvisiret på nytt.

Dokumentärens regissör och en annan medarbetare bakom filmserien är åtalade för brott mot gravfriden för dykningarna de gjorde ner till vraket.

Läs också