Hoppa till huvudinnehåll

En stor andel av finländarnas inkomster går till att betala hyra: “Vi borde se bostadspolitiken som en människorättsfråga och inte som en investering”

En husfasad, hälften intäkt, hälften med isoleringen framme.
Ungefär en femtedel av finländarnas inkomster i medeltal till boendekostnader, men för dem som bor på hyra går nästan en tredjedel av inkomsterna till det. En husfasad, hälften intäkt, hälften med isoleringen framme. Bild: Amanda Vikman/Yle fasad,höghus,bygge

För de finländare som bor på hyra går nästan en tredjedel av inkomsterna till boendekostnader. Det här är mer än i många andra länder i Europa, visar en färsk rapport.

I rapporten jämförs boendekostnader i Finland med nio andra länder i Europa; Nederländerna, Sverige, England, Österrike, Norge, Frankrike, Tyskland, Skottland och Danmark.

Enligt Anne Viita, verksamhetsledare vid Hyresgästerna i Finland, bekräftar rapporten hennes uppfattning om läget.

– Jag upplever att den nästan obefintliga bostadspolitiken som funnits under de senaste åren har gjort att alla olika typer av boendeformer är dyra för medelklassen. Det byggs för få bostäder till ett rimligt pris i tillväxtcentrumen, samtidigt som sysselsättningspolitiken gör att alla arbetsplatser finns där.

I hela EU betalar hushåll med låg inkomst, stadsbor och de som bor på privata marknaden mer för sitt boende än den övriga befolkningen.

Låginkomsttagare använder en större andel av sina inkomster på hyra än andra

Låginkomsttagarna är den grupp som måste använda den proportionellt sett största delen av sina inkomster till att betala hyran.

I rapporten framgår det att för 18 procent av den femtedel som tjänar allra minst går över 40 procent av inkomsterna till hyra.

Av dem är det 48,4 procent som sätter mer än 40 procent av sina inkomster på hyra. I praktiken handlar det om cirka 278 000 hushåll.

Hannu Ruonavaara, professor i sociologi och en av författarna till rapporten, säger att det här är oroväckande.

– Det här är ett problem för en liten del av befolkningen. Men boende ses ändå som en grundläggande rättighet i vårt land och om priset på det är orimligt så förverkligas inte den här rättigheten.

Viita är inne på samma linje.

– Vi borde se bostadspolitiken som en människorättsfråga och inte som en investering. För tillfället måste många söka efter bostad på samma sätt som man söker efter jobb, och det är fel utgångspunkt då det handlar om en grundrättighet.

Trots ojämlikheten så är det ändå färre personer som lider av oskäligt höga boendekostnader i Finland än i övriga Europa.

Verksamhetsledare Anne Viita
Verksamhetsledare Anne Viita vid hyresgästerna i Finland säger att det byggs för lite hyresbostäder. Verksamhetsledare Anne Viita Bild: Esa Syväkuru / Yle porträttfotografering

“Den fria marknadsekonomin har inte löst alla problem”

Ruonavaara säger att en delorsak till att hyreskostnaderna är så höga i Finland kan vara att andelen allmännyttiga bostäder minskat kraftigt under de senaste tio åren.

– För de hyreshus som byggts med hjälp av bostadslån som har statsgaranti, alltså gamla ara-lån, behöver man inte reglera hyrorna på huset efter att lånet betalats tillbaka. Därför har många hyror höjts.

Enligt Anne Viita är problemet inte de dyra hyrorna i sig, utan det att man förlitat sig på att marknaden ska lösa problemet med för få hyresbostäder.

– Då hyresmarknaden avreglerades 1995 lovade man dyrt och heligt att situationen skulle bli bättre. Man skulle fritt få komma överens om hyran och bygga mer bostäder. Men om investerarna anser att hyresnivån är för låg så investeras det mindre i nya bostäder. Det här i sin tur leder till att efterfrågan på de bostäder som redan finns blir större.

Läget överlag bra i Finland

Enligt Ruonavaara är situationen i Finland ändå överlag bra.

– Finland klarar sig bra då man tar alla hushåll i beaktande. Boendekostnaderna är låga här i jämförelse med de andra länderna.

Enligt rapporten går ungefär en femtedel av finländarnas inkomster i medeltal till boendekostnader.

Ruonavaara säger att det ändå finns skillnader mellan olika grupper.

– När det gäller boendekostnader finns det i Finland stora skillnader mellan dem som bor på hyra och dem som har bostadslån. Samma tendenser finns i alla de länder som jämförts.

Seteleitä lompakossa.
Många som bor på hyra betalar förhållandevis mer för sitt boende än de som äger sin bostad. i Seteleitä lompakossa. Bild: Tiina Jutila / Yle Skatteuppgifter,beskattning,pengar,sedlar,euro,kontanter,lön,sparande,utkomststöd,progressiv beskattning,kommunalskatt,Tulo,besparingar,Sparande

“Möjlighet till reglering borde undersökas”

Enligt Ruonavaara är den vanligaste lösningen som presenteras då bristen på hyresbostäder kommer på tal att det borde byggas fler bostäder.

Han håller med, men säger att det är ett långsamt sätt att råda bot på problemet.

– En snabbare åtgärd, som är impopulär bland ekonomer, skulle vara någon slags reglering av hyreshöjningarna i de städer där det råder brist på lägenheter. Det skulle inte behöva vara en sträng reglering, utan en som garanterar en måttlig avkastning för hyresvärdarna, men också garanterar att hyreshöjningar inte är oskäligt stora.

Viita tycker att möjlighet till reglering är ett alternativ som bör undersökas.

– För tillfället är vi i en situation där många personers inkomster minskar. Samtidigt ser vi att boendekostnaderna är precis lika stora som förut. Det här är oroväckande.

Ruonavaara säger att en annan lösning kunde vara att öka på och stöda den den allmännyttiga bostadsproduktionen. Viita understöder förslaget.

– Man kunde exempelvis bygga mer studentbostäder. För tillfället kan studentbostadsstiftelserna endast erbjuda lägenhet åt 30 procent av studerandena. Genom att erbjuda studerande sådant här boende skulle många bostäder på den privata marknaden befrias, vilket kunde sänka hyreskostnaderna.

Viita efterlyser också mer transparens i vad det kostar att bygga i Finland.

– Det skulle vara bra att veta av vilka kostnader som hyrorna består av och vad den möjliga vinsten blir. På det här sättet skulle man ha en större möjlighet att påverka hyrorna.