Hoppa till huvudinnehåll

Experter: Coronavaccinen som snart kommer till Finland är effektiva och säkra – läs allt om hur man utvecklat och testat dem

En illustration på antikroppar, en vaccinspruta och coronavirus.
En illustration på antikroppar (till vänster), en vaccinspruta och coronavirus. En illustration på antikroppar, en vaccinspruta och coronavirus. Bild: Mostphotos coronavirus,antikroppar

Först behövde forskarna komma på vilket ställe på coronaviruset man skulle rikta in sig på för att kunna skapa ett effektivt vaccin. Här hade man nytta av kunskap som var insamlad tidigare, mot ett nära besläktat virus.

– Forskare märkte snabbt att det nu aktuella coronaviruset sars-cov-2, påminde om coronaviruset sars som orsakade en epidemi år 2003, och mot det hade man börjat utveckla vacciner. På basis av den informationen kunde man snabbare komma fram till vad som behövde göras, säger Mika Rämet som är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet.

Man visste till exempel att virusets så kallade spikeprotein är centralt för virusets funktion.

Coronaviruset använder spikeproteinet för att fästa sig på ytan till våra celler. Viruset tar sig in i cellerna och kan låta duplicera sig själv där.

– Forskarna bedömde att man troligen kan skydda sig väl mot coronaviruset om man bygger upp antikroppar mot det här proteinet, påpekar Rämet.

Det har nu i slutet av år 2020 visat sig vara korrekt, efter att de vacciner som är längst i utvecklingen har visat sig vara mycket effektiva mot covid-19.

Det gäller åtminstone coronavaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och AstraZeneca.

Det är de tre vaccinerna som troligen kommer först till Finland, via gemensamma inköp som EU gör. Ännu saknas ett formellt beslut om försäljningstillstånd inom unionen, men de data som tillverkarna själva har publicerat är mycket övertygande.

En hälsovårdare i London håller upp Pfizer/Biontechs coronavirusvaccin.
Pfizers och Biontechs gemensamma coronavaccin. En hälsovårdare i London håller upp Pfizer/Biontechs coronavirusvaccin. Bild: EPA-EFE / Victoria Jones / POOL Coronavaccin

Resultat från fler vaccintillverkare väntas inom de närmaste månaderna.

Finland har också möjlighet att köpa in vacciner av Sanofi-GSK, Johnson & Johnson och CureVac.

Vaccinutvecklingen har varit ovanligt snabb, men det beror bland annat på att man har gjort många utvecklingsfaser samtidigt, och att tillståndsmyndigheter har följt med utvecklingen löpande, och också prioriterat det högt.

Att stater och välgörenhetsorganisationer har sett till att läkemedelsbolagen har haft mycket pengar att tillgå har också hjälpt till med att få allt att löpa smidigt.

Det har till exempel möjliggjort att man har kunnat satsa på att tillverka vaccinen i stor skala redan i ett tidigt skede, innan man visste hur effektiva de var.

Mer avancerad vaccinteknologi

Man har också använt sig av ny vaccinteknologi (RNA-teknik), som bland annat möjliggör snabb tillverkning av stora mängder doser, samtidigt som de är ännu säkrare än traditionella vacciner.

– RNA-vaccinet är ett steg framåt i utvecklingen av vacciner. Det innehåller delar av coronavirusets genetiska material, tar sig in i cellerna och "programmerar" cellen till att tillverka antikroppar mot covid-19, säger Rämet.

– Det främmande RNA-materialet förstörs sedan snabbt av kroppen, tillägger han.

RNA-vacciner ger instruktioner som gör att kroppen bygger upp immunitet mot covid-19.

Rämet säger att RNA-vaccinerna dessutom endast skapar antikroppar mot den del av viruset som kroppen behöver skydda sig mot, vilket minskar risken för att kroppen skulle reagera onödigt kraftigt.

RNA-vacciner kan inte ändra på personers dna, utan ger helt enkelt instruktioner som gör att kroppen bygger upp immunitet mot covid-19.

Porträtt på Mika Rämet.
Mika Rämet säger att han tidigare hade tvivel gällande RNA-vaccinernas skyddseffekt, men det har redan har bevisats att den effekten är mycket hög. Porträtt på Mika Rämet. Bild: Tammerfors universitet porträtt,vaccinforskningscentret

AstraZenecas vaccin fungerar på ett mer traditionellt sätt. Det använder sig av ett ofarligt virus som är ändrat så att det till vissa delar liknar coronaviruset (sars-cov-2) som orsakar covid-19.

Fördelen med AstraZenecas vaccin är att det kan långtidsförvaras och transporteras i kylskåpstemperatur, medan RNA-vaccinen kräver minusgrader.

Det här innebär att AstraZenecas vaccin är ett bättre alternativ i många varmare länder och i utvecklingsländer.

Djurförsök och kliniska försök

De färdiga vaccinkandidaterna testades först i djurförsök, såsom man brukar göra i samband med vaccinutveckling. Då försöker man avgöra om vaccinet verkar ha en skyddande effekt.

Och sedan började kliniska försök, alltså försök på människor.

Där ökades antalet deltagare stegvis, från tiotals personer i fas 1 (på friska vuxna), till hundratals personer i fas 2 (här inkluderades också vissa riskgrupper såsom äldre) och till tiotusentals personer i fas 3.

Man tittade först på hurdan försvarseffekt coronavaccinen åstadkommer, och vilka eventuella biverkningar det förorsakar.

Moderna hade 30 000 deltagare i sin fas 3-studie.

Men i fas 3 kunde man också komma fram till hur gott skydd vaccinet ger mot sjukdomen.

Till exempel Moderna hade 30 000 deltagare i sin fas 3-studie, och 7 000 av dem var över 65 år. Dessutom ingick 5 000 personer som har någon sjukdom som ökar risken för allvarlig covid-19, och personer med olika etniska bakgrund.

Ian Haydon i Seattle i USA har deltagit i en av Modernas coronavaccinstudier.

Han hörde till de första hundratals som fick vaccinet. Med hjälp av honom och flera andra deltagare kunde bolaget avgöra hur stor vaccindos som är lämplig.

Ian Haydon i Seattle deltog i Modernas vaccinstudie.
Ian Haydon fick en vaccindos på 250 mikrogram. Ian Haydon i Seattle deltog i Modernas vaccinstudie. Bild: Ian Haydon Coronavaccin,coronavirus

Yle talade med Haydon i början av hösten.

– Jag tycker inte om nålar, så att bli stucken av en nål var det jag gillade minst, konstaterade han då.

Haydon råkade ut för kortvariga biverkningar och fick hög feber, på grund av den stora dos han fick i det tidiga testskedet.

Men hans fall hjälpte också till att avgöra att en tio gånger lägre vaccindos var tillräcklig.

Med en vanlig dos coronavaccin är biverkningarna betydligt lindrigare, såsom typiskt vid vaccineringar. Mer om det lite senare i texten.

Fakta om att delta i vaccinstudier

De som deltar i vaccinstudierna gör det frivilligt, och i vissa länder är praxis att de också kan få betalt för det. Ofta handlar det om en summa som motsvarar några hundra euro, eller till och med mer än 1 000 euro.

Studierna är också dubbelblinda vilket innebär att varken forskare eller studiedeltagare vet om en viss deltagare får vaccinet, eller om han eller hon är med i en kontrollgrupp och till exempel får ett vaccin mot hjärnhinneinflammation.

Vilken grupp deltagaren hör till avslöjas först efter att studien är helt avslutad. Dubbelblinda studier minskar risken för att förväntningar på experimentet påverkar resultatet.

Hur bra ett visst vaccin skyddar avgörs genom att vaccinerade deltagare i studien antingen insjuknar i covid-19 eller inte gör det.

För att få relativt snabba resultat så görs studier i sådana länder där sjukdomen förekommer i hög utsträckning – till exempel i Storbritannien, USA och Brasilien.

Ian Haydon i Seattle deltog i Modernas vaccinstudie.
I samband med Modernas studie tog man blodprov på deltagarna efter vaccineringen. Ian Haydon i Seattle deltog i Modernas vaccinstudie. Bild: Ian Haydon Coronavaccin,coronavirus

Amerikansk läkare deltog tidigt

Intresset för att delta i studierna har varit ganska stort. En av dem som från och med i somras är med om att testa ett potentiellt coronavaccin är amerikanen Eric Coe.

Coe lockade också sin flickvän, son och svärdotter att delta, påpekar han i en intervju med den populärvetenskapliga tidskriften Scientific American.

– Jag ville främst göra det för att kunna tillbringa mer tid med min familj och mina barnbarn, kommenterade Coe till tidningen.

Han hade då bara sett barnbarnen utomhus och på avstånd sedan mars månad.

Coe är läkare, och bedömde att risken av att ta vaccinet, till och med i ett tidigt teststadium (såsom i somras), var betydligt mindre än att insjukna i själva sjukdomen covid-19.

Mycket bättre vacciner än väntat

Tester på tiotusentals personer har visat att t.ex. vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och AstraZeneca är både effektiva och säkra.

Det här visar data som läkemedelsbolagen har redovisat.

En studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet bekräftade dessutom på tisdagen att AstraZenecas vaccin (som har utvecklats vid Oxford-universitetet i Storbritannien) är effektivt och säkert.

Både brittiska och amerikanska läkemedelsmyndigheter har också gjort samma bedömning gällande vaccinet som är tillverkat av Pfizer/Biontech.

Tidigare den här månaden gav den brittiska läkemedelsmyndigheten Pfizer/Biontechs vaccin undantagstillstånd för att få ges till britter redan innan ett godkännande inom hela unionen.

Det borde inte finnas något som helst tvivel om att det är mycket säkert och mycket effektivt― June Raine, chef på den brittiska läkemedelsmyndigheten

– Det är livsviktigt att folk förstår att vaccinet är säkert. Det borde inte finnas något som helst tvivel om att det är mycket säkert och mycket effektivt. Vaccinet lever upp till de högsta internationella standarderna, betonade June Raine, som är chef på den brittiska läkemedelsmyndigheten i tidningen The Guardian.

Pfizer/Biontech och Modernas RNA-vacciner mot covid-19 har enligt redovisade data visat sig vara effektiva till cirka 95 procent.

Det innebär alltså att 95 av 100 personer som får något av de här vaccinerna får ett heltäckande skydd.

– De ger ett utmärkt skydd, vilket är av stor betydelse, och skyddar också mot allvarliga former av covid-19. Det här är visat på ett övertygande sätt, säger Mika Rämet.

En kvinnlig kemist håller upp instrument i AstraZenecas laboratorium i Sydney där man jobbar med att ta fram ett coronavaccin.
Gällande AstraZenecas vaccin vet man inte ännu säkert hur effektivt det är, för det har varierat mellan 62 och 90 procent, beroende på vilka doser som har getts, och det pågår mer forskning om det här. En kvinnlig kemist håller upp instrument i AstraZenecas laboratorium i Sydney där man jobbar med att ta fram ett coronavaccin. Bild: AAP Image Astra Zeneca,Coronavaccin,laboratorier,läkemedelsindustri,läkemedel,Sydney,AstraZeneca,Läkemedelsutveckling

För AstraZenecas vaccin uppnåddes högst effektivitet när man först gav deltagarna en halv dos och sedan fyra veckor senare en hel dos.

Redan en effektivitet på 50 procent hade räckt för att till exempel amerikanska myndigheter skulle ha godkänt vaccinet.

Skyddet är troligen långvarigt

Man vet inte ännu hur länge det skydd vaccinerna ger kommer att hålla i sig, men man vet att det räcker i åtminstone några månader.

Ett typiskt vaccin har ett skydd som gäller i flera år― Mika Rämet, chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet

Moderna berättade till exempel i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine förra veckan att bolagets vaccin höll bra i sig i åtminstone tre månader efter den andra dosen.

Det här tyder enligt Moderna på att skyddet kommer att vara långvarigt, vilket är mycket goda nyheter.

– Ett typiskt vaccin har ett skydd som gäller i flera år, och kroppens immunsystem fungerar så att fastän nivån av antikroppar minskar med tiden så blir det ändå kvar celler som kan reagera på ett visst virus, kommenterar Mika Rämet vid Tammerfors universitet.

Han tillägger att om det senare framkommer att skyddet trots allt inte är så långvarigt så kan man helt enkelt ge de vaccinerade en ny vaccindos.

Vaccinen är till att börja med endast för vuxna

De första coronavaccin som kan bli aktuella i Finland är endast för personer som är minst 18 år gamla – åtminstone till att börja med, och de tas i två doser med 3-4 veckors mellanrum.

Personer som har haft covid-19 kan också vaccineras mot sjukdomen, uppger Institutet för hälsa och välfärd. På sin webbplats skriver hälsomyndigheten så här: "Enligt nuvarande uppgifter ger coronavirussjukdomen de flesta som har haft sjukdomen åtminstone ett sex månader långt skydd. Därför är det inte bråttom med vaccinationen i detta fall."

Matti Sällberg som är vaccinforskare och professor vid Karolinska institutet konstaterar i en intervju med Svenska Yle att immunitet via vaccin är mer kontrollerbart eftersom alla får samma dos och därför ungefär samma immunförsvar, medan immunitet efter sjukdom varierar mer.

Han tillägger ändå att när det gäller hur länge folk är immuna efter sjukdom och efter vaccin är forskningen beroende av samma sak: viruset är så nytt att man ännu inte kunnat testa immuniteten i särskilt många månader. Mer klarhet väntas så småningom.

Pfizer/Biontech har nyligen börjat testa sitt vaccin på barn som är minst 12 år gamla

Däremot är det inte rekommenderat att ta ett coronavaccin om man för tillfället har covid-19.

"Long covid"-patienter, alltså personer som har fått långvariga besvär av sjukdomen, kan ändå vaccineras. Det är också möjligt att det kan hjälpa till med att lindra deras besvär, men det är inte klarlagt än. Det påpekade Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd för engelskspråkiga Yle i oktober.

Fokus har hittills legat på att skydda äldre personer och olika riskgrupper som har en större risk att drabbas av en allvarlig form av covid-19.

Pfizer/Biontech har ändå nyligen börjat testa sitt vaccin på barn som är minst 12 år gamla, och Moderna har liknande planer, så det är möjligt att de och andra coronavacciner också kommer att kunna ges till barn så småningom.

Covid-19 är vanligen mycket lindrig hos barn, men om barn vaccineras kan det få en betydelse för att snabbare få stopp på smittspridningen. Hur stor effekt vaccinen har för att minska på smittspridningen vet man inte än, men mer klarhet väntas i den frågan så småningom.

Gravida kommer troligen inte heller att kunna få coronavaccinet till att börja med. Det sker för säkerhets skull, eftersom vaccinstudierna inte har fokuserat på gravida tills vidare.

Typiska biverkningar som visar att immunsystemet aktiverats

Det som är vanligt i samband med coronavaccinerna är att man kan få lindriga biverkningar.

THL:n ylilääkäri Hanna Nohynek
Hanna Nohynek som är vaccinexpert och överläkare på Institutet för hälsa och välfärd påpekade i en intervju med Svenska Yle för två veckor sedan att det kan uppstå rodnad och smärta vid injektionsstället hos ungefär hälften av de vaccinerade, huvudvärk och värk i leder och muskler hos ungefär 20 procent och cirka 10 procent kan få lätt feber. THL:n ylilääkäri Hanna Nohynek Bild: Janne Järvinen / Yle MOT,Hanna nohynek

– Det är normalt i samband med att man får ett vaccin och det är ett tecken på att kroppens immunsystem har aktiverats, kommenterar Mika Rämet.

De här vanliga biverkningarna är inte så långvariga och kan behandlas med febernedsättande läkemedel.

– Eventuella biverkningar av vaccin brukar för det mesta visa sig inom åtta veckor, tillägger Rämet.

Allergiska reaktioner av vacciner är samtidigt mycket ovanliga. Och alla vacciner som godkänns förses med en innehållsförteckning så att det är möjligt att se vad de innehåller.

De RNA-coronavacciner som troligen kommer ut på marknaden inom EU inom kort (av Pfizer/Biontech och Moderna) har följts med i många veckor och man har inte uppdagat allvarliga biverkningar i samband med dem.

I samband med AstraZenecas vaccin kan det däremot ha förekommit en allvarlig biverkning i ett fall (med en möjlig koppling till vaccinet), eller kanske i två fall.

AstraZeneca redovisade säkerhetsdata för totalt 23 745 personer. Enligt den färska studien i The Lancet fick en deltagare inflammation av ryggmärgen och det kan kanske bero på vaccineringen.

Dessutom råkade en annan person ut för hög feber på över 40 grader Celsius och det fallet utreds fortfarande. Man vet nämligen inte än om det är en deltagare som hade fått vaccinet eller placebo.

Men båda personerna håller på att återhämta sig.

I teorin kan det också uppstå mer sällsynta biverkningar än de som vaccintillverkarna har uppdagat hittills, men biverkningarna är i så fall så sällsynta att de inte förekommer ens då ett visst vaccin ges till tiotusentals personer.

"Har inget att göra med svininfluensavaccinet"

– Att till exempel de coronavaccin som nu är längst i utvecklingen, alltså RNA-vaccinerna, skulle kunna orsaka narkolepsi, som var en sällsynt biverkning i samband med vaccinet mot svininfluensa (Pandemrix) är inte alls troligt, för de här vaccinerna har inget med det vaccinet att göra, påpekar Rämet.

Man vet inte med säkerhet varför Pandemrix i sällsynta fall orsakade narkolepsi typ 1, men det finns olika teorier.

En teori handlar om att det skulle ha en koppling till det förstärkningsämne (adjuvans) som användes i vaccinet. RNA-vaccinerna mot coronaviruset innehåller däremot inte alls förstärkningsämnen.

Nyare studier antyder också att proteinet från svininfluensavirusets cellkärna var mycket likt de hjärnceller som producerar orexin – ett sömnhormon. Det innebär att immunförsvaret kanske inte bara angrep själva viruset utan också de egna cellerna.

Det verkade ändå behövas en genetisk disposition för att kunna drabbas av den här typen av narkolepsi, i kombination med en eller flera andra faktorer.

Forskning i Kina har dessutom visat att själva svininfluensa-viruset också kunde ge upphov till narkolepsi hos vissa. Det lade man märke till hos personer som inte hade vaccinerats alls.

Coronaviruset sars-cov-2 har däremot ingenting med narkolepsi att göra.

Skulle vi inte ha vacciner så skulle varje år tusentals små barn i Finland dö i mässling, polio och en massa andra sjukdomar― Mika Salminen, hälsosäkerhetschef på Institutet för hälsa och välfärd

Vacciner räddar liv – och många tar dem nästan för givna

Den sällsynta biverkningen i samband med svininfluensavaccinet var beklaglig, men kommer alltså enligt experter inte att inträffa på nytt i samband med coronavaccinationerna.

Samtidigt är det viktigt att sätta saker och ting i proportion. Tiotals vacciner har räddat mänskligheten från flera allvarliga sjukdomar och fortsätter att göra det.

– Vaccin hör till de mest livräddande verktyg vi har här i världen. Skulle vi inte ha vacciner så skulle varje år tusentals små barn i Finland dö i mässling, polio och en massa andra sjukdomar, kommenterade Mika Salminen som är hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd i tv-programmet Efter Nio i slutet av november.

Och tänk bara på hur stort bekymmer bristen på vacciner mot en enda sjukdom – covid-19 – har förorsakat, för människors liv och för våra samhällen.

De nu aktuella coronavaccinerna bedöms vara så trygga att de väntas få tillstånd att säljas inom EU.

Pfizer/Biontechs vaccin är först i kön och kan troligen godkännas senast den 29 december, av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Hanna Nohynek påpekar dessutom att det faktum att man har kunnat påbörja vaccinstudier på barn också vittnar om att säkerheten är på en mycket god nivå.

Hon betonar att det handlar om att väga fördelarna med ett coronavaccin mot nackdelarna, som enligt allt att döma är minimala.

Mer kunskap fås hela tiden

Myndigheter och vaccintillverkare kommer också att följa med läget noggrant framöver.

Vi kommer att få ytterligare kunskap om hur säkra coronavaccinerna är också efter att de har godkänts och massvaccinationer har inletts. Då gör man ännu uppföljande studier (fas 4).

Man vet alltså att de aktuella coronavaccinerna är effektiva och säkra. Men man vet inte ännu hur väl de dessutom minskar på spridningen av coronaviruset.

Om vaccinerna minskar effektivt på smittspridningen så kan vi snabbare bli av med covid-19.

Det väntas mer klarhet om det här inom några månader.

– Vissa tillverkare studerar smittspridningen i sina fortsatta vaccinstudier, medan det i andra fall kommer att framgå sedan i praktiken när många i samhället har vaccinerats, påpekar Ville Peltola som är ordförande för den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor (KRAR), i en intervju för Svenska Yle.

Resultatet av det här kan få betydelse till exempel för huruvida myndigheterna rekommenderar coronavaccinering också för barn som är minst 12 år gamla, efter att sådana vaccin har godkänts också för dem.

Dessutom har det betydelse för de restriktioner vi behöver ha i samhället.

– Till att börja med behöver man nog fortsätta med restriktioner trots att vaccineringar påbörjas. Vi fokuserar ju i början främst på att skydda grupper som riskerar att drabbas allvarligt.

Lasten infektiotautiopin professori Ville Peltola Tyksin lasten ja nuorten klinikalla
Ville Peltola tillägger att sedan när största delen av befolkningen har vaccinerats, senare nästa år, så kan vi trappa ned på restriktionerna. Det sker troligen senast på sommaren. Lasten infektiotautiopin professori Ville Peltola Tyksin lasten ja nuorten klinikalla Bild: Päivi Leppänen / Yle Ville Peltola,Åbo universitet

– Tills vidare behöver vi fortsätta orka med coronaläget och restriktionerna. Men det finns alltså hopp om att vi kan återgå till ett mer normalt liv så småningom, just tack vare vaccinen, säger han.

9.1.2021 kl. 16.05: Artikeln uppdaterad med ett hänvisning till en intervju med Matti Sällberg vid Karolinska institutet.

9.1.2021 kl. 19.28: Artikeln uppdaterad med ett citat från Institutet för hälsa och välfärds webbplats, gällande vaccination för personer som redan har haft covid-19.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap