Hoppa till huvudinnehåll

Finansbranschen slår larm: EU:s bankregler förnyas för snabbt

Piia-Noora Kauppi
Piia- Noora Kauppi vädjar till Sanna Marins regering för att den ska bromsa utvecklingen inom finansbranschen i EU. Piia-Noora Kauppi Bild: Yle Piia-Noora Kauppi

Bankerna i Finland kan tvingas finansiera sydeuropeiska banker som får problem på grund av coronakrisen. Därför vill Finansbranschen att Finlands regering bromsar utvecklingen mot gemensamt ansvar inom EU. Enligt Finlands Bank är oron överdriven.

EU:s finansministrar gick 30.11 in för att försnabba utvecklingen av ett gemensamt ansvar inom finansbranschen i EU.

I praktiken handlar det om avgifter som bankerna i EU måste betala för att bygga upp en ekonomisk buffert, som man kan ta pengar ifrån ifall en enskild bank råkar i problem.

Finansbranschen påpekar att en orsak till att man tidigare hade gått in för en långsammare tidtabell var att bankerna i EU skulle få tid att få sin ekonomi i skick innan andra banker tar på sig ansvaret att rädda dem.

Nu då tidtabellen försnabbas ökar risken att mindre moraliska banker vältrar över sina problem på sina mer välskötta konkurrenter.

Till exempel bankerna i Grekland och Cypern har beviljat många lån som låntagarna har visat sig ha svårt att betala tillbaka.

Nu fruktar Finansbranschen att välskötta nordiska banker ska tvingas betala stora summor för att rädda problembanker i andra länder.

Finansbranschen betonar att den inte motsätter sig själva idén. En välfungerande bankunion kommer att gagna alla.

Men ifall tidtabellen är för snabb ser den en risk att banker och myndigheter bara täcker över existerande problem och vältrar över dem på andra banker i stället för att lösa dem.

Skattebetalarna ska inte behöva betala den här gången

Tanken är att bankverksamheten i EU ska tryggas genom ett trestegssystem. Målet är att skattebetalarna inte mera ska tvingas pumpa in pengar i krisbanker.

Så gick det under finanskrisen, och det har lett till att bankerna har tvingats underkasta sig allt striktare regler ända sedan dess.

Tanken är att problemen i en bank i första hand skall drabba de aktieägare som har placerat pengar i banken.

Om det inte räcker ska man kunna ta pengar från en så kallad resolutionsfond, som bankerna redan betalat in pengar i under flera år.

Tanken är att fonden till slut ska innehålla så mycket pengar att de ska räcka till att sköta alla bankproblem som ägarna inte klarar av.

Ifall pengarna ändå tar slut i resolutionsfonden, kan bankerna tvingas betala extra för att hålla systemet flytande.

Det är det här som nu oroar Finansbranschen och dess vd Piia-Noora Kauppi.

– De finländska bankerna kan få tilläggskostnader på hundratals miljoner euro. Tidigare var det meningen att man skulle övergå till gemensamt ansvar i slutet av 2024. Nu är planen att övergå till gemensamt ansvar redan i början av 2022.

Hon påpekar att banksektorn i Finland under flera år totalt har betalat in över 800 miljoner euro till det gemensamma systemet.

– Enligt tidtabellen var det tänkt att fylla resolutionsfonden till år 2024. Redan enligt tidigare planer kommer de finländska inbetalningarna att uppgå till ungefär en och en halv miljard.

Kauppi litar inte på att dessa pengar i resolutionsfonden kommer att räcka till.

– Nu är tanken att vi dessutom ska ta ett ansvar på i värsta fall två miljarder euro till med vilket de finländska bankerna skall finansiera det europeiska säkerhetssystemet. Alla dessa pengar kommer att försvinna från den finländska nationalekonomin och från de lån som bankerna annars skulle kunna bevilja till finländska företag och privatkunder.

Finlands Bank oroar sig inte för bankreglerna

Katja Taipalus som är avdelningschef på Finlands Bank tycker inte att riskerna för banksektorn i Finland är så stora.

– Bankerna har blivit mycket solidare efter finanskrisen. Som helhet är banksektorn nu i bättre skick än någonsin tidigare. Bankerna är starkare än förr också när det gäller att klara av möjliga problem som orsakas av en stagnerande ekonomi.

Piia-Noora Kauppi medger att det är svårt att veta hur stor risken är, men påpekar att många banker i EU fortfarande har problem.

– Den nuvarande statistiken visar att den europeiska bankunionens banker har problematiska lån på 500 miljarder euro. Men Europeiska centralbankens bedömningar av hur pandemin kan påverka ekonomin utgår från att den summan stiger till 1400 miljarder euro. Summan av lån där det finns betalningsstörningar kan alltså nästan tredubblas.

– Då ökar riskerna. Man förväntar sig framtida kreditförluster speciellt för årets tredje kvartal som inte ännu syns i den nuvarande statistiken.

Kauppi påpekar att många länder i Europa dessutom har infört amorteringsfria perioder. Det betyder att många lån inte amorteras alls för tillfället. Då syns inte betalningsproblemen i statistiken.

– Vi vet inte hur många låntagare som inte skulle klara av att avkorta sina lån och orsaka kreditförluster för sina banker. Statistiken ger alltså för tillfället inte en verklig bild av läget.

Katja Taipalus påpekar ändå att tilläggsavgifter blir aktuella först ifall de andra systemen inte räcker till.

– Det är bara en försäkring att man ifall vi får problem kan agera snabbt. Under finanskrisen lärde vi oss att det är mycket viktigt att kunna agera snabbt när bankerna får problem.

Kauppi: ECB räddar inte banklånen

Ända sedan finanskrisen har den Europeiska centralbanken infört det ena finansieringsprogrammet större och mer fantasirikt än det andra för att trygga bankernas möjlighet att bevilja lån.

På torsdagen väntas ECB igen offentliggöra nya stöd för att hålla igång ekonomin.

Men enligt Piia-Noora Kauppi räddar det inte långivningen, ifall dyra avgifter till det europeiska banksystemet tär på bankernas penningreserver.

– Hur mycket lån en bank kan bevilja beror helt på det egna kapitalet. Att ECB stimulerar ekonomin förbättrar inte direkt bankernas likviditet. Det avgörande är hur mycket eget kapital bankerna har i förhållande till hur mycket pengar banken har lånat ut, och hur stor risken är att lånen inte betalas tillbaka.

– För tillfället har bankerna tillräckligt med kapital för att bevilja många nya lån, men varje euro som de måste betala till det europeiska garantisystemet eller till att sköta ekonomiska kriser i Europa under de kommande trettio åren försvagar det kapital som bankerna behöver för att kunna bevilja lån i Finland.

På Finlands Bank litar Katja Taipalus på att de inhemska bankerna är tillräckligt bra skick för att finansieringen ska fungera.

– Vi har inte sett några tecken på att långivningen skulle ha blivit långsammare.

Läs också