Hoppa till huvudinnehåll

EU-ledarna överens om jättelikt budgetpaket då Polen och Ungern drog bort sitt veto - Petri Sarvamaa: Det är en historisk bedrift

Ungerns premiärminister Orban och Italiens premiärminister Conte gör en i coronatider populär armbågshälsningar. I mitten står kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Premiärminister Viktor Orbán, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Italiens premiärminister Giuseppe Conte. Ungerns premiärminister Orban och Italiens premiärminister Conte gör en i coronatider populär armbågshälsningar. I mitten står kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Bild: EPA-EFE/All Over Press Viktor Orbán,Ursula von der Leyen,Giuseppe Conte

EU:s stats- och regeringschefer har nått en politiskt överenskommelse om EU:s långtidsbudget och den tillhörande coronafonden. Ungern och Polen drog bort sitt veto efter förhandlingar med ordförandelandet Tyskland.

Bryssel

EU-ordförandelandet Tyskland och förbundskansler Angela Merkel har jobbat dag och natt för att lösa den politiska knut som gjort det omöjligt för EU att gå vidare med långtidsbudgeten för de kommande sju åren och den tillhörande coronafonden.

Det handlar om ett paket på sammanlagt 1 800 miljarder euro.

Ungern och Polen hotade tidigare med att stjälpa den preliminära budgetuppgörelsen eftersom länderna är missnöjda med en mekanism för att skydda EU-budgeten mot förfaranden som bryter mot rättsstatens principer.

Men vid kvällens toppmöte i Bryssel kom beskedet om att samtliga länder godkänt ordförandelandet Tysklands kompromissförslag.

– Nu kan vi sätta igång med implementeringen och bygga upp våra ekonomier, skriver Europeiska rådets permanenta ordförande Charles Michel på Twitter.

Historisk budgetuppgörelse

Kompromissen om budgetpaketet är historisk eftersom den möjliggör inrättandet av en särskild fond för att stöda krisdrabbade länder.

Fonden går på 750 miljarder euro, varav 390 miljarder kan delas ut i form av direkta bidrag och 360 miljarder i form av förmånliga lån.

Den kommer att finansieras genom lån som EU-kommissionen lyfter med EU:s budget som säkerhet.

Beslutet om att gemensam upplåning har setts som ett banbrytande steg mot en mer solidarisk ansvarsfördelning mellan medlemsländerna.

Länderna enades också om en sjuårig budgetram som börjar tillämpas från och med nästa år. Långtidsbudgeten som går på 1 074 miljarder euro behövs för att finansiera Europeiska unionens ordinarie utgifter.

Rättsstatsmekanismen skyddar budgetmedlen

För att se till att budgetmedlen inte missbrukas har man enats om en så kallad rättsstatsmekanism som ska göra det möjligt att strypa EU-finansiering exempelvis i situationer där domstolars oberoende inskränks.

Avgörande är att det måste finnas en koppling mellan brott mot rättsstatens principer och hanteringen av EU:s budgetmedel.

Ungern och Polen har uttryckt sin oro över att mekanismen kan användas som ett politiskt redskap mot dem.

Enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel som uttalade sig före mötet tar kompromissförslaget itu med de farhågor som Ungern och Polen har gällande mekanismen utan att luckra upp rättsstatsmekanismen som en majoritet av medlemsländerna och EU-parlamentet kommit överens om.

Angela Merkel
Angela Merkel är en av huvudarkitekterna bakom överenskommelsen. Angela Merkel Bild: EPA-EFE/All Over Press Angela Merkel

Konkret bygger kompromissen med Polen och Ungern på ett löfte om att rättsstatsmekanismens förenlighet med EU-lagstiftningen först ska kunna prövas i domstol.

Det här kan innebära att mekanismen kan tas i bruk med fördröjning. Sveriges statsminister Stefan Löfven ser inte det här som ett problem.

– Att domstolen prövar en sak är inget nytt, det hade kunnat hända ändå. Men det som är viktigt är att alla åtaganden från och med den första januari 2021 kommer att kunna förbli föremål för prövning enligt den nya mekanismen, sade Löfven vid en presskonferens i Bryssel i morse.

De nordiska länderna har varit pådrivande

Sverige har tillsammans med Finland och en grupp andra länder krävt att respekten för rättsstatens principer ska inverka på fördelningen av EU-medel.

Respekten för rättsstatens principer hörde till de främsta prioriteringarna under Finlands roterande EU-ordförandeskap hösten 2019.

EU-parlamentet har också för sin del betonat att man inte kan godkänna ett budgetpaket där rättsstatsmekanismen inte ingår.

Petri Sarvamaa
EU-parlamentarikern Petri Sarvamaa har varit pådrivande i rättsstatsfrågan. Petri Sarvamaa Bild: © European Union 2018 - Source : EP Petri Sarvamaa

– Europeiska rådet har enats om EU-budgeten. Rättsstaten ingår i sin helhet. För första gången kommer användningen av EU-pengar att kopplas till respekten för rättsstaten. Det är en historisk bedrift, skriver Europaparlamentarikern Petri Sarvamaa (Saml/EPP) på Twitter.

Sarvamaa har representerat den borgerliga EPP-gruppen i trepartsförhandlingarna om rättsstatsmekanismen mellan rådet, parlamentet och kommissionen.

Många stora frågor på agendan

Förutom budgetfrågan kommer EU-ledarna också att diskutera coronaåtgärder, klimatfrågor samt relationerna till USA och Turkiet.

Stats- och regeringscheferna väntas ställa sig bakom ett förslag om att minska på koldioxidutsläppen med åtminstone 55 procent till 2030. Det nuvarande minskningsmålet ligger på 40 procent.

Budgetkompromissen har på förhand setts som avgörande med tanke på EU:s mål att genomföra en grön omställning under de kommande åren.

I långtidsbudgeten har man reserverat pengar för att hjälpa länder som är beroende av fossila bränslen att modernisera sin energiproduktion.

Förhandlingarna med Storbritannien i kritiskt skede

Man kommer också att få en rapport från kommissionsordföranden Ursula von der Leyen om läget i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien.

Ett möte mellan von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i går ledde inte till några genombrott i de tvistefrågor som återstår mellan parterna.

I dag offentliggjorde EU-kommissionen beredskapsåtgärder för sektorer som kan drabbas särskilt hårt om det inte blir ett avtal före årsskiftet.

Beredskapsåtgärderna kommer att tas i bruk inom flygtrafiken, flygsäkerheten, vägtransporter samt fiskerisektorn.

– Finland hoppas precis som alla andra länder att man får till stånd ett avtal och vi förhandlar i en enad front. Vi står självklart bakom kommissionsordföranden då hon försöker finna en lösning, sade statsminister Sanna Marin (SDP) före mötet.

Kl: 20:14: artikeln har bearbetats i sin helhet efter beskedet om budgetkompromissen