Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler jobbar inom skola och daghem medan förvaltarna ersätts av en chat eller e-blankett

Fasaden av styrelsegården i Vasa.
Styrelsegården i Vasa. Fasaden av styrelsegården i Vasa. Bild: Yle/Anna Wikman Vasa,styrelsegården i vasa

Karleby har sedan 2015 plockat bort cirka 20 anställda inom centralförvaltningen och ytterligare 25 ska bort inom tre år. Under samma period har staden anställt tiotals lärare, barnskötare och speciallärare. Trenden i Vasa pekar i samma riktning.

- Vi minskade 19 årsverken inom förvaltningen från 2019 till 2020, säger Vasas personaldirektör Tuulikki Kruhse-Poutanen.

I båda städerna talas om mer ”back office” än ”front office”. Det vill säga i stället för att ha en fysisk person som tar emot en kund på stadshuset blir det chattar via nätet, e-blanketter eller en robot, en ”chatbot” som svarar på frågor.

Kruhse-Poutanen hoppas att Vasa stad har en chatbot redan nästa år.

- Då någon ringer kan vi lära roboten att svara på vissa frågor. Vi måste fundera hur vi kan dra nytta av sådant i framtiden.

Till exempel kan en sådan robot svara på enklare frågor som hur många semesterdagar en anställd har. Man kan lära roboten att ställa någon följdfråga och sedan ge ett svar.

- Folk tar kontakt digtalt, man kommer inte längre till stadshuset och det har lett till att vi inte behöver lika mycket folk som tar hand om kunderna, säger förvaltningsdirektör Ben Weizmann i Karleby.

I Karleby är minskningen inom förvaltningen egentligen kring 35 personer hittills sedan 2015, men 15 av dem flyttades till vårdkommunen Soite då den grundades 2017.

Kokkolan kaupunginvaltuuston kokous. Keskellä puheenjohtaja Tiina Isotalus.
Ben Weizmann i mitten. Kokkolan kaupunginvaltuuston kokous. Keskellä puheenjohtaja Tiina Isotalus. Bild: Kalle Niskala / Yle stadsfullmäktige,fullmäktigeförsamlingar,Karleby

Både i Karleby och Vasa har en stor del av personalminskningen skett via pensioneringar och omorganisering. Inför varje rekrytering funderar man noggrant om uppgifterna kan skötas på något annat sätt.

- Det är säkert en bra utveckling i stort men visserligen behöver vi också folk som jobbar här fysiskt. Alla kan inte kontakta staden digitalt, säger Weizmann.

Klarar 60 att göra det som mer än 100 gjorde förr?

Vasa har minskat antalet anställda med totalt omkring 100 per år från och med 2015 då beslutsfattarna la in ett sådant mål för staden. Numera har man inte något mål på ett visst antal per år men staden har fortsatt minska antalet varje år med ungefär 100 årsverken.

Kruhse-Poutanen säger att nästa år kan Vasa troligen inte minska antalet anställda inom förvaltningen så mycket. Inte minst för att staden har så många digitaliserings- och automatiseringsprojekt på gång och då behöver det finnas personal som organiserar det jobbet.

I Karleby ska ni gå från 120 till 60 inom centralförvaltningen. Men kommer förvaltningen att klara jobbet med så många färre anställda?

- Vi får se. Vi har tränat länge på det här och får se om det är optimalt. Det kan vi inte säga än men det här är trenden. Färre som sköter flera uppgifter på nya sätt. Och jag tror inte vi är ensamma om det, så gör man säkert överallt nu, säger Weizmann.

- Och covid-19 gör att vi har prövat digitjänsterna och det har visat att det går att erbjuda offentliga tjänster också så här som vi har tränat hela året.

Jakobstad flyttar anställda till bolag

Jakobstad har i många år haft som mål att minska antalet anställda med 30 årsverken per år. Enligt personaldirektör Eva-Maria Emet har man i viss mån lyckats.

- Trenden är färre anställda.

Antalet anställda har minskat med omkring 400 i Jakobstad sedan 2015, men mer än 300 av de här har flyttats till externa bolag. Till exempel sköter bolaget Alerte fastighetsskötsel, matlagning och städning och Micobotnia sköter bland annat ICT-tjänster. En del av Vasas anställda inom förvaltning har på samma sätt gått över till Micobotnia.

- Att köpa en del funktioner utifrån ska på sikt ge inbesparingar, säger Emet.

Eva-Maria Emet.
Eva-Maria Emet. Eva-Maria Emet. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Jakobstad,emet

Karleby har omkring 1800 årsverken efter att social- och hälsovårdspersonalen flyttade över till samkommunen Soite.. Vasa har omkring 4500 årsverken. En stor förändring väntar ändå Vasa eftersom cirka 40 procent av personalen år 2021 kommer att flyttas över till nya Österbottens välfärdsområde.

Från enstaka till 50 skolgångsbiträden i Jakobstad

Samtidigt som förvaltningen slimmas verkar många kommuner anställa allt fler inom både daghem och skola.

I Vasa och Karleby ökar antalet barn och i Vasa höjs också timresursen nästa höst. Ökningen i många kommuner beror naturligtvis också på personaldimensioneringen där det nu till exempel ska vara en vuxen per 7 barn (för 3-5-åringar) i stället för 8 barn som det tidigare var.

Men ökningen beror troligen också på att allt fler barn har behov av extra stöd och hjälp.

- För 20 år sedan hade vi några enstaka skolgångsbiträden, nu har vi över 50, säger bildningsdirektör Jan Levander.

Till exempel i Karleby ska skolgångsbiträdena enligt planerna bli 7 fler och speciallärarna blir också fler.

I Pedersöre upplever man en tillfällig ökning av antalet skolbarn. Inom några år spränger Sursik högstadium väggarna med omkring 560 elever i stället för dagens drygt 500. Då kommer det att krävas fler lärare men toppen är tillfällig och antalet elever minskar igen om några år.

Elva nya lärare på daghemmen i Karleby

Det är ändå ingen självklarhet att hitta behörig personal och vikarier. Karleby har planer på att rekrytera 11 nya lärare inom småbarnspedagogiken nästa år.

Servicechef Susanne Wickström inom småbarnspedagogiken säger att det är inom daghemmen som mycket av behoven finns idag.

- Vi har ett underskott på framförallt lärare inom småbarnspedagogiken. Vi har inte behöriga lärare och en lag som säger att före 2030 ska två av tre ha lärarbehöriget och nu har vi för tillfället en av tre per grupp, men vi behöver också barnskötare.

Det beror dels också på pensioneringar och enligt Wickström är behovet inom de svenskspråkiga daghemmen mer akut än i de finskspråkiga i Karleby.

- Vi söker med ljus och lykta men de finns helt enkelt inte att fås.

Enligt Wickström klarar daghemmen i dag kraven på personaldimensionering. Men det är med darr på ribban. I synnerhet i tider med Covid-19 då personalen ska stanna hemma också vid lindriga förkylningssymptom.

- Varje dag går telefonerna varma – var får vi hjälp? Vi frågar först av varandra, av granndagiset, kan någon komma och hjälpa oss? Vi klarar oss men det är inte lätt alla gånger.

Läs också