Hoppa till huvudinnehåll

Mörkermanifestets författare: Förbanna inte mörkret – bejaka det i stället

månen en mörk kväll
Månen när mörkret fallit. månen en mörk kväll Bild: Mika Westerlund Månen

När jag var liten var det så mörkt på natten att jag inte kunde se någon skillnad på om jag hade ögonen öppna eller inte. Vi bodde på landet och länge trodde jag att det var likadant överallt.

När vi besökte släktingar i Åbo förundrades jag över den orangea skimrande himlen. Men eftersom jag var ett barn tänkte jag att den nog släcktes efter att jag somnat.

Tänk så fel man kan ha ...

Människor vill ha ljus i sin omgivning och det gör att jorden i dag, sedd från rymden, tycks glöda i natten. Varje stad och varje gata syns långväga ut i det kosmiska mörkret – kanske det tydligaste tecknet på att vi har trätt in i en ny tidsepok: antropocen, människans tid.

Det skriver Johan Eklöf i sin bok Mörkermanifestet där han hyllar mörkret.

Eklöf är en biolog och fladdermusforskare som tillbringar långa stunder i naturen i väntan på skymningen. Då låter han ögonen vänja sig vid mörkret.

Vi kan se i mörkret om vi har tålamod att vänta

Det är en känslig process som tar sin tid. Men han hävdar att de flesta av oss faktiskt ser mer än vi tror i mörker.

Det är nämligen så att minsta lilla ljuskälla, som till exempel en mobiltelefons skärm, bryter ned rodopsinet, vårt ljuskänsliga synpigment, från att fungera och ögat får börja om från början för att se i mörker.

Johan Eklöf
Johan Eklöf är disputerad biolog och en av Sveriges främsta experter på fladdermöss. Johan Eklöf Bild: Foto: Frida Winter Johan Eklöf

Vi kan känna rädsla för mörker eftersom vi som art är så beroende av att se. Det finns ett finare ord för mörkerrädsla: Nyktofobi.

Men i dagens läge kunde man säga att vi har gått för långt i vår strävan att kontrollera omgivningen med ljus.

Ljus som skymmer stjärnorna

Astronomer har länge talat om ljusföroreningar, så kallat himlaglim, som hindrar oss från att se stjärnor och stjärnhimlen.

För den som bor i städer blir himlen ett tak av ljus som hindrar mörkret från att falla. Vilket jag också märkte när jag flyttade till Åbo för att studera. Det blev aldrig natt, kändes det som.

Det är bara en kort tid som världen innehållit för mycket ljus. För 150 år sen fanns det inte glödlampor, så det ljus som fanns att tillgå lyste en begränsad tid innan det behövde förnyas.

Vår inre dygnsklocka

Men ljuset har effekter som vi inte känner till tillräckligt väl. Alla levande varelser har inom sig en gen som styr vårt dygn.

Den cirkadiska rytmen, eller vår inre mat- och sovklocka, har funnits med oss sedan tidernas begynnelse och följer dygnets naturliga andhämtning från mörker till ljus och tillbaka igen.

Men om natten inte blir mörk fungerar många insekters naturliga instinkter inte som de borde. Och insekter har vi nu märkt att vi borde vi vara rädda om.

Fladdermösskolonier minskat i upplysta kyrkor

Eklöf är en ledande expert på fladdermössens syn och har inventerat fladdermuskolonier i svenska kyrkor. På 1980-talet befolkades två tredjedelar av kyrkorna av fladdermöss.

Men nu har antalet kolonier minskat till en tredjedel efter att man började belysa kyrkofasaderna om natten.

Lepakot (myotis daubentonii) horrostavat.
Fladdermöss skyr ljuset och kommer fram bara i mörker. Lepakot (myotis daubentonii) horrostavat. Bild: /All Over Press fladdermöss

- När vi märkte att fladdermössen faktiskt drabbas av att det tänds mer och mer lampor så insåg jag att det kanske finns andra djur också som drabbas av detta. För fladdermössen är ju inte de enda djuren som flyger omkring på natten.

Hälften av insekterna trivs bäst på natten

Hälften av alla insekter på jorden är nattlevande och merparten av jordens närmare 6 000 däggdjursarter föredrar grynings- eller skymningstimmarna till skillnad från oss människor.

Pollinering och parning försiggår framförallt i skymning. Ljus påverkar insekter på väldigt olika sätt. De kan bli upptäckta av rovdjur för att det är för ljust, och det kan gälla både dag- och nattinsekter som försöker gömma sig.

Vissa insekter parar sig bara när det är en viss ljusmängd ute och då blir det inte av när det är för ljust.

– Vissa insekter flyger inte alls när det är för ljust. De tror att det är dag och sitter bara kvar och väntar in natten. Då blir det ingen pollinering.

Att insekterna minskar beror inte enbart på ljuset, men det är i alla fall en stor pusselbit i det hela. Och vi hjälper dem definitivt inte genom att tända lampor.

Alla som någon gång har suttit bredvid en gårdslampa en sommarnatt har sett hur insekterna cirklar kring ljuset i allt snävare svängar för att till slut dö av utmattning. Insekterna kan inte motstå ljuset och det är farligt för dem.

Bioluminiscenta lider mest

De arter som behöver visa upp sig för att kunna para sig lider också av det konkurrerande ljuset, till exempel lysmaskar, de skalbaggar som med liksom inbyggda lyktor lyser på sommarängar.

Honan saknar täckvingar och ser lite ut som en larv, varför hon felaktigt kallas för lysmask.

lysmask
Den bioluminiscenta skalbaggen, lysmasken, har svårt att hävda sig i artificiellt ljus. lysmask Bild: Wiki Commons/Jasja Dekker lysmaskar,lysmask

I skymningen klättrar hon upp på ett grässtrå och väntar på att en hanne ska lockas till henne av ljuset. Men om kvällen är fylld av andra ljuspunkter kan det hända att ingen hanne upptäcker hennes lockande ljus.

Sök upp mörkret!

– Man har liksom glömt bort det här med mörker och vi ser det som någonting otrevligt. Men vi missar lite grann av dygnets skönhet om vi tar bort halva. Jag tycker att var och en borde testa att åka ut och sätta sig i mörker för att se en riktig natthimmel. Det är en upplevelse.

Vi påverkas mycket av ljuskällorna. Vår sömn blir sämre. Men istället för att bara klaga på lamporna ville Eklöf vända på det hela och få oss att tänka positivt på mörkret. Då kanske problemet med för mycket ljus skulle lösa sig automatiskt.

Ljus med måtta i städer

– Belysningen i städer har blivit mycket mera exakt och riktad. Antalet lampor har blivit större, men mängden ljus kan mycket väl ha minskat, säger Juhani Sandström, belysningschef för Helsingfors stad. Hans uppgift är att dra upp linjerna för vad som ska belysas och på vilket sätt.

Staden försöker ta hänsyn till fladdermöss och insekter, men också flyttfåglar som kan komma ur kurs av artificiellt ljus när man planerar belysning invid naturområden. Inga lampor får spilla ljus mot himlen. Allt ljus ska riktas nedåt och hållas under en vågrät linje.

Gult bättre än vitt

Forskningen har visat att djur och insekter reagerar mindre på varmare nyanser av ljus än kalla, blåaktiga. Ny led-teknik har också gjort det lättare att rikta ljus och variera ljusmängden och -färgen.

Helsingfors har noga kartlagt var det finns fladdermuskolonier. Största antalet kolonier finns i de östra delarna av staden och på öarna utanför. På de områdena, där det är möjligt, tänds inga lampor överhuvudtaget under tiden mellan första juni till sista augusti.

– En del invånare har på senare tid börjat bli kritiska mot belysning medan andra vill ha mera ljus för att de känner sig otrygga. Det är omöjligt att tillfredsställa alla, konstaterar Sandström.

Juhani Sandström, belysningschef i Helsingfors
Juhani Sandström, belysningschef i Helsingfors Juhani Sandström, belysningschef i Helsingfors belysning

Ljuset styr hormoner

Ljuset på natten påverkar vår sömn så vår biologiska klocka störs och vi inte får tillräckligt av sömnhormonet melatonin.

Det leder till brist på även ett annat hormon, nämligen leptin, som talar om för oss hur vårt energiförråd ser ut och hur vi behöver hushålla med det. Under natten är leptinhalten hög för att efter soluppgång sjunka igen.

Leptinet reglerar vår aptit, om vi har för litet av det känner vi inte mättnad under natten så som vi borde. Därför kan dålig sömn också leda till viktökning.

Under ytan flyttar djur upp och ned

Hela vår planet är kalibrerad enligt månens och stjärnornas ljus. Eklöf skriver i Mörkermanifestet att jordens största migration sker varje natt när plankton, kräftdjur, blötdjur, småfisk och en lång rad andra organismer förflyttar sig mellan de mörka vattenmassorna i djupen och de ljusare vid ytan. Inte bara i hav utan även i sjöar.

Alla dessa organismer har samstämmiga klockor, styrda av jordens rotation och dygnsljusets förändringar. Förändringar i naturligt ljus påverkar alltså hela ekosystem.

Anledningen till förflyttningen är att mörker är trygghet. Den som syns kan bli upptäckt och uppäten. Men på natten kan djuren röra sig friare och närma sig ytan.

Mörkerforskning har tagit fart

Vi vet ganska lite om vad mörkret betyder för oss. Forskning kring det här har tagit fart på sistone och Eklöf säger att han hade svårt att dra gränsen för vilken undersökning som skulle vara den sista han skulle ta med i sin bok, för de fortsatte dyka upp.

pärmen till Mörkermanifestet
pärmen till Mörkermanifestet Bild: Natur&Kultur Johan Eklöf

Den här tiden på året finns det mörker i överflöd i Finland. Men allt fler har börjat betrakta mörkret mer som en vän än en fiende.

Mörkret i min barndom finns inte längre kvar. När jag var tonåring byggdes en omfartsväg några kilometer längre bort. Det betydde att natthimlen blev en aning ljusare och mörkret inte längre var kompakt.

En liten nyansskillnad, men kanske mer betydelsefull än man skulle tro.

Läs också