Hoppa till huvudinnehåll

Experten om Stockmanns sanering: Varuhusförsäljningen ger snabba cash - men var är de konkreta utvecklingsplanerna?

Mika Rubanovitsch
Mika Rubanovitsch har följt med Stockmanns utveckling så gott som hela sitt liv. Arkivbild från år 2017. Mika Rubanovitsch Mika D. Rubanovitsch,mika rubanovitsch

Dagens nyhet om varuhuskoncernen Stockmanns saneringsplaner lämnar en del frågetecken hos varuhusets vänner. En av dem som följt med läget är företagskonsult Mika Rubanovitsch, som efterlyser konkreta planer för verksamheten i framtiden. Han hade hoppats på nedskärningar på de andra orterna och satsningar på varuhuset i Helsingfors.

Förutom att varuhuskoncernen lämnat in sitt förslag till företagssanering kommer man nu att sälja fastigheterna i Helsingfors, Tallinn och Riga. Därtill slås Stockmanns två aktieserier ihop till en, vilket ska göra det lättare att få finansiering från marknaden.

Företagskonsult Mika Rubanovitsch, som följt med Stockmann så gott som hela sitt liv, ser både positiva och negativa aspekter med räddningsplanen. För kundernas del tror han inte det blir några drastiska förändringar, trots att Stockmann inte längre äger sin fastighet.

– Inte tror jag att folk går till Stockmann på grund av vem som äger fastigheten, den blir ju kvar där. Beslutet är positivt ur kundernas synvinkel. Det som är ytterst viktigt nu är hur verksamheten ser ut, kommer de att kunna satsa på ypperlig kundservice?

Helheten kallar han kortsiktig.

– Nu är det ju en liten besvikelse, att man i det här skedet spelat med balansräkningen, det vill säga att man får kring 500–600 miljoner från fastigheten. Skulderna är ändå mycket större, så frågan är om man ändå tvingas gå tillbaka till ägarna och be efter mer pengar. Det här är ett mycket kortsiktigt arrangemang, enligt min mening.

Oklart hur verksamheten ska utvecklas

Den följande och avgörande biten är enligt Rubanovitsch att satsa på innehållet, och det är just den konkreta verksamheten som bekymrar honom.

– Ingen har sagt något om hur själva verksamheten ska utvecklas. I planen fanns inget som indikerade det.

År 2014 startade Rubanovitsch initiativet ’Rädda Stocka’ – en samling idéer för att rädda varuhuset, och han kom med ett nytt förslag tillsammans med Riku Lehtinen i maj. Jämfört med dagens nyhet är planerna annorlunda än konsulterna tänkt sig.

– Det som är positivt är att man blir av med en del av skulderna, och att de ursprungliga ägarna gått med på att det bara blir en aktieserie, B-aktieserie.

– Det betyder att det blir lättare att leda bolaget i framtiden. Det är klart att Konstsamfundet fortsättningsvis är den största enskilda ägaren, men jag tror att det kommer att bli enklare att komma överens om hur man leder själva verksamheten.

Stockmanns varuhus i Helsingfors.
Stockmann meddelade i dag på måndagen om att koncernen säljer sin legendariska fastighet i Helsingfors. Stockmanns varuhus i Helsingfors. Bild: Silja Viitala / Yle Helsingfors,undantagstillstånd,beredskapslag,station,Stockmann,Stockmann (Helsingfors centrum),Helsingin keskustan stockmann,varuhus,Alexandersgatan,Helsinki urban area

Nyckeln är, enligt Rubanovitsch, hur Stockmanns dagliga verksamhet ska bli lönsam under de åtta kommande åren som saneringsprogrammet kommer att pågå, för skulderna ska kunna betalas bort och bolaget ska gå på vinst.

Men hur det här i praktiken ska gå till är för företagskonsulten ännu oklart.

– Vi som följt med läget noggrant tycker att saneringsprogrammet som sådant är välgjort, men några viktiga frågor är fortfarande öppna. Först och främst – vem kommer att köpa varuhuset? Andra frågan är vad Stockmann kommer att betala i hyra för att få stanna kvar som hyresgäst.

– Den tredje strategiska frågan är hur verksamheten kommer att drivas. Jag har inte sett några kommentarer kring de här tre, mest kritiska punkterna, säger Rubanovitsch.

”Satsa på Galna Dagarna”

Om Rubanovitsch själv fick bestämma skulle Stockmann satsa på Galna Dagarna, och använda sig av varumärket året om. Också näthandeln måste utvecklas, säger han. Enligt honom började det gå fel år 2010, när Stockmann inte tog digitaliseringen på tillräckligt stort allvar. Nätaffärens utveckling har gått alltför långsamt.

De fysiska varuhusens framtid kommer att stå och falla på kundservice, menar han.

– Man säger hela tiden att man har ypperlig kundservice. Samtidigt har man en eller två anställda på avdelningen och shop in shops. Det är mycket svårt som kund att få bra kundservice i dag. Ibland får man det, ibland får man inte.

En försäljare organiserar reaböcker på Akademiska bokhandeln
Enligt Mika Rubanovitsch borde det vara Galna Dagar året om. En försäljare organiserar reaböcker på Akademiska bokhandeln Bild: Mika Kanerva galna dagar

Enligt Rubanovitsch har Stockmann förlorat sin ställning som det ställe där internationella varumärken först startar sin försäljning i Finland.

– De måste få tillbaka den. Den andra stora frågan är hur de kommer att utveckla sig så att människor vill fortsätta gå dit. Man har sålt Delikatessen till S-gruppen. Nu har det ju visat sig att man förlorade mycket kunder på grund av att man sålde bort den. Nu gäller det att få tillbaka kunderna till fastigheterna.

Varuhusens tid är inte förbi

Rubanovitsch tror inte att varuhusens tid är förbi.

– Näthandeln växer enormt, men om man tittar på totalprocenterna är det mellan 8 till 12 procent för tillfället. Det kan öka till 20, 30, 40, men fortsättningsvis används miljarder euro i fysiska butiker. I framtiden är det en hybridmodell som gäller, en kombination med det digitala och det fysiska.

– När vi blir av med corona kan det blir en motreaktion, att folk vill köpa mera och träffa varandra mera. Det behövs nog varuhus även i framtiden.

Nu gäller det för Stockmann att visa att de kan varuhusbusiness, för nu finns inget annat kvar än hyreskontrakten och rätt mycket skulder, anser Rubanovitsch.

– Min vision var att behålla fastigheten och ge över den operativa verksamheten till andra firmor. Beslutet som nu fattats må vara bättre på kort sikt, man kan få snabba cash från varuhusförsäljningen och med täcka största delen av skulderna. Men samtidigt måste vi se mera konkreta beslut om själva verksamheten, konstaterar han.

Läs också