Hoppa till huvudinnehåll

Klädhandeln har fått ta smällen under coronapandemin - finländarna köper inte nya kläder som förut

Diverse klädersplagg hänger på rad
Kläderna blir kvar i butikerna i år. Diverse klädersplagg hänger på rad Bild: Mostphotos Garderob,garderober,kläder,loppmarknader,Loppmarknader & basarer,klädaffärer,mode

Hur har det gått för klädhandeln när Finland stängde? Vilka klarade sig och vilka har lidit förluster? Vad händer med de kläder som inte blir sålda? Kommer det något gott ur det här?

- Om man ser till detaljhandeln så har det varit en brutal smäll den fått ta emot. De som säljer över disk är de som har haft det tuffast när nästan hela samhället var stängt det andra kvartalet i år. Om ingen kommer till butiken blir det ingen försäljning, konstaterar Lasse Wendelin VD för Finlands textil och mode.

En som verkligen fick uppleva det här är Jonna Raikamo som har en klädbutik i Hagalund i Esbo. Hon öppnade sin butik, som säljer damkläder av dansk design, den 15 januari och höll en officiell invigningsfest lördagen den 7 mars.

- En vecka efter det tystnade allt. Det har varit jobbigt. Sommaren gick någorlunda och i augusti verkade det som om allt var frid och fröjd igen. Jag hade bra med kunder och feelisen var positiv, säger Raikamo.

Vårkläder hänger på galgar i affär och en vas med äppelkvistar i knopp ståpr i förgrunden.
Butiken i Hagalund väntar, liksom många andra, på kunder. Vårkläder hänger på galgar i affär och en vas med äppelkvistar i knopp ståpr i förgrunden. Bild: Agneta Gestrin / Yle klädaffärer

Men i mitten av september kom nästa krasch och nu är Raikamo i sviterna av den. Strax efter att pandemin bröt ut höll Raikamo stängt i några dagar för att ta sig en funderare på hur hon skulle gå vidare.

Eftersom hon inte har nätbutik så visste kunderna inte vad hon egentligen sålde i sin butik. Situationen var knepig. Hon är tacksam för att hennes butik fick startpeng en tredje period och det hjälpte henne över den värsta krisen. Nu är butiken öppen igen.

Stora inkomstbortfall

Jämfört med samma tid ifjol så uppskattar Lasse Wendelin att det genomsnittliga inkomstbortfallet för de 200 medlemmar som är med i Finlands textil och mode i dag är ungefär mellan 30-35 procent.

- Det var mycket tuffare i våras, en del tappade 70 procent och en del hela 100 procent under vissa tider i och med att butikerna var helt och hållet stängda, säger Wendelin.

Mode - och Sporthandel rf. (Muoti- ja urheilukauppa ry) som representerar fyra femtedelar av Finlands detaljhandel när det gäller mode och sportartiklar uppger att försäljningen minskade med 51 procent i klädbutikerna och 27 procent i sportaffärerna i mars.

Under sommaren var situationen bättre, men de senaste månaderna har situationen ytterligare försämrats och försäljningen rasat med 90 procent jämfört med ifjol.

Även om näthandeln har ökat kompenserar den bara för en sjundedel av inkomstbortfallet. Enligt de uppgifter Mode- och sporthandeln samlat in från mars månad var tappet 151 miljoner euro.

- Under november har uteblivna julfester och julkonserter gjort att behovet av nya kläder är litet. Efterfrågan på fest- och arbetskläder och överrockar har varit ovanligt liten, säger Velimatti Kankaanpää VD för Mode- och sporthandel rf.

Från kläder till munskydd

De som kunde ställa om och tillverka eller låta andra tillverka så kallade försörjningsberedskapsprodukter, alltså munskydd, visir och så vidare har klarat sig bättre.

Likaså de som snabbt kunde reducera sortimentet eller återkalla vissa order. Receptet för överlevnad har legat i förmågan att ställa om, och i näthandel.

- Alla åldersgrupper har ökat i inköp via nätet, speciellt de som är plus 50 och uppåt. Det som vi såg som ett digitalt kliv som ska komma. Nu blev det lite påtvingat - men nu har vi verkligen hittat till nätet, säger Wendelin.

Lasse Wendelin
Lasse Wendelin VD för Finlands Textil och Mode Lasse Wendelin Bild: Finlands textil och mode mode

De som har haft färdigheter att bygga ut sin näthandel har kunnat kompensera tappet. Lasse Wendelin är övertygad om att delar av övergången till näthandeln kommer att blir bestående.

Bilder på nätet, men inte nätbutik

Jonna Raikamo i Hagalund valde att göra en lookbook där hon visar upp kläderna med fotografier så att kunderna kan se vad som fanns till salu.

Om de hittar något de vill ha har de kommit till butiken för själva inköpet och till en del har Raikamo postat paket.

En regelrätt nätbutik kräver mycket arbete och en stor kollektion med många storlekar.

- Mitt huvud kanske inte skulle klara av det att jag skulle fixa allt själv. Då borde man ha någon annan som jobbar här med det, säger Raikamo som inte har anställda.

Raikamos kollektion är liten för hon har inte ett lagerutrymme. Det betyder att det som står framme i butiken är vad som finns.

- Men visst kommer jag att bli tvungen att sälja snygga, kuranta kläder på rea, trots att hjärtat blöder, säger hon.

Ägare Jonna Raikamo håller upp klädesplagg i sin klädaffär.
Jonna Raikamo kämpar för sin butik. Ägare Jonna Raikamo håller upp klädesplagg i sin klädaffär. Bild: Agneta Gestrin / Yle klädaffärer,egenföretagare

I april köpte hon med hjärtat i halsgropen adventskollektionen.

- Jag köpte inte så mycket festkläder och jag är glad att jag förstod det då. Hade jag förstått att situationen kommer på nytt hade jag köpt ännu mindre.

Raikamo har märkt att folk som jobbar hemma inte egentligen behöver nya kläder för arbete eller för att gå på fest, utan mjukiskläderna duger bra där hemma nu när ingen går på julfester, konserter eller teater.

Lättare med återförsäljare

De som tillverkar kläder har inte påverkats lika mycket av pandemin ifall beställningarna inte har backats. Krista Puskala Agtuvi

Företaget Agtuvi Oy i Tammerfors gör stickade plagg för barn som används som mellanlager; ylleoveraller, ylletröjor, yllebyxor, balaklavor och vantar under märket Kivat.

- Vi exporterar främst till återförsäljare i Norge och Ryssland. Kläderna säljs sedan i små butiker eller i lokala webbshopar. Det är våra största marknader, berättar Krista Puskala utvecklingschef i familjeföretaget.

Agtuvi har inga egna butiker och bara några återförsäljare i Finland. I Norge har kunderna kunnat gå in på återförsäljarnas webbshopar om de inte har velat gå in i den fysiska butiken.

Webbshopen har gått bättre

Agtuvi har en webbshop som främst säljer i Finland, även om det sker försäljning även till andra europeiska länder. Den riktar sig till privatpersoner. Försäljningen har ökat något i jämförelse med tidigare år.

Den lilla outlet-butiken i samband med fabriken har varit stängd sedan i våras.

Enligt Puskala inverkade coronapandemin ganska lite på försäljningen. På våren var det spännande att se hur återförsäljarna skulle klara sig.

- Det visste man ju inte. Man var bara tvungen att tillverka plaggen de hade beställt och sedan önska att allting går bra.

Statligt stöd i Norge

I Norge, som är den viktigaste marknaden, bidrog den norska staten till att lokala entreprenörer klarade sig och det hjälpte även Agtuvi.

I Ryssland har det också gått hyfsat bra, enligt Puskala, endast några kunder har ställt in sina beställningar.

- Vi har haft tur i det att vi inte har drabbats så hårt. Och alla har fått vara friska. Det är vi väldigt tacksamma för, säger Puskala.

Agtuvi köper sin ylletråd från Italien och om pandemin fortsätter länge så kan det hända att råvaran tar slut. I våras var fabrikerna stängda så det blev en del förseningar, men ingen större förlust.

Krista Puskala
Krista Puskala med garn och färdig produkt. Krista Puskala Bild: Agtuvi kläder,Krista Puskala

En följd av pandemin är att Agtuvi, liksom många andra inhemska företag, kommer att satsa mera på sin webbförsäljning.

Det är också något som Lasse Wendelin VD för Finlands textil och mode tror kommer att vara det goda pandemin för med sig. Att finländarna blir mer medvetna om sina val på nätet och väljer att köpa via finländska företag.

Köp inhemskt, även på nätet

Om varan säljs i Finland blir majoriteten av välfärden i Finland, oavsett var produkten är tillverkad.

- Det är en jättestor skillnad på om man köper via en finsk näthandel eller om man köper via till exempel en europeisk näthandel. Om du köper via en europeisk näthandel då hamnar kanske 10-20 procent av värdet i Finland, men om man köper via en finsk då hamnar 80 procent av välfärden här i form av arbetsgivaravgifter, skatter, moms, löner och så vidare, poängterar Wendelin.

Vad händer med de kläder som inte gått åt?

Det uppstår egentligen inte så stora mängder av kläder som inte skulle gå åt i det långa loppet. En del av de kläder som butikerna köpte in våren 2020 kommer till försäljning våren 2021, förutsatt att det inte är “årsmode”. Det innebär i sin tur att förhandsköpen från producenter blir mindre.

Vy från köpcentret Skanssi i Åbo.
Årets kläder kommer igen nästa år. Vy från köpcentret Skanssi i Åbo. Bild: Yle/Marie Söderman klädbutik

Butikerna rear också ut så mycket som möjligt. Vi har sett sällsynt mycket reor under corona tiden. Men det betyder att förtjänsten för butiksägarna är dålig.

Det är ett problem med statistiken. Det kan se ut som om försäljningen går bra, men förtjänsten är usel.

Om det fortfarande efter längre rea finns varor kvar kan de säljas i parti till partiuppköpare på olika outlets runtom i landet.

- Om det efter alla dessa åtgärder skulle finnas varor kvar ger man ibland, men ganska sällan, bort kläder till välgörande ändamål. I dagens värld slängs egentligen inget, åtminstone är det så bland våra medlemmar, säger Wendelin.

Han ser optimistiskt på den tid som kommer efter pandemin. I det fördolda under sådana här kriser sker det mycket innovationstänk vad gäller fibrer av cellulosa och återvinning av textilier, menar han.

- Allt sådant som gör att vi kommer att se en ökad andel av textilindustri i Finland i framtiden. En sån här kris hur jobbig och brutal den än är kommer att föra med sig nya idéer, nya innovationer som leder till att vi får ännu mer försäljning mer export till utlandet. Där kan vi nog gå i bräschen internationellt eftersom vi har ett högt ingenjörstänk.

Läs också