Hoppa till huvudinnehåll

Också i höst finns många av Sveriges coronadödsfall på äldreboendena

Två par äldre händer håller i varandra.
Den svenska strategin skulle uttryckligen skydda de äldre. Nu kommer coronakommissionens första delrapport, som fokuserar på äldreomsorgen. Två par äldre händer håller i varandra. Bild: EPA-EFE/All Over Press äldre,äldreomsorg

Brister inom äldreomsorgen har till stor del pekats ut som orsak till de höga dödstalen under coronaepidemin i Sverige i våras. Äldreboendena är drabbade också i höst, och det är på inget vis unikt för Sverige.

Den svenska coronakommissionen lämnar sin första delrapport till Sveriges regering i dag, tisdag. Det är den första delrapporten av två. Coronakommissionens slutliga utvärdering ska vara klar i februari 2022.

Hittills har coronadiskussionen i Sverige i stor utsträckning fokuserat på äldreomsorgen och vad brister inom den kan ha lett till. I november konstaterade Inspektionen för vård och omsorg IVO att det funnits allvarliga brister i coronavården på särskilda boenden för äldre. Ämnet diskuterades mycket i Sverige redan under våren.

Det här är svenska coronakommissionens uppdrag

Den svenska regeringen tillsatte coronakommissionen i juni i år, för att utvärdera Sveriges hantering av coronaepidemin. Kommissionen består av experter från flera olika samhällssektorer.

Uppdraget är att utvärdera både regeringens, regionernas och myndigheternas åtgärder för att hantera virusutbrottet, men också utvärdera hur krishanteringen överlag har fungerat. Kommissionen ska också göra internationella jämförelser.

Slutrapporten ska redovisas i februari 2022 och före det ges två delrapporter, den ena i dag och den andra i oktober 2021.

Dagens rapport handlar uttryckligen om äldreomsorgen inom pandemin. Nästa delrapport ska handla om virusets spridning i Sverige och hur utbrottet hanterats och begränsats, men också om vad åtgärderna har haft för andra konsekvenser.

Delrapporterna lämnas över till regeringen och publiceras också på coronakommissionens sajt.

När myndigheter och regeringsföreträdare i Sverige har förklarat varför Sverige har så höga dödssiffror har en stor del av förklaringen ofta bestått av just äldreomsorgen. Så här sade socialminister Lena Hallengren i en intervju med Svenska Yle tidigt i höst:

– De höga dödstalen har i stor utsträckning att göra med just äldreboenden och den sköra grupp som bor där. Ungefär hälften lever bara på ett äldreboende i sex månader, så pass gammal och multisjuk och skör är man där. Får man då in smitta på ett äldreboende är det väldigt svårt.

Ungefär hälften lever bara på ett äldreboende i sex månader, så pass gammal och multisjuk och skör är man där.― Socialminister Lena Hallengren

Sedan den intervjun i september har smittspridningen igen tagit fart i Sverige. Den totala mängden bekräftade coronafall i landet överskrider nu 320 000. Dödssiffran som efter våren och sommaren var knappt 6 000 har stigit till över 7 500 i november och december.

Så här sade IVO-granskningen tidigare i höst

Nu kommer coronakommissionens första delrapport, men redan tidigare i höst presenterade Inspektionen för vård och omsorg en rapport om coronavården på äldreboenden.

Den konstaterade bland annat att äldre på särskilt boende inte har fått vård utifrån individuella behov vid misstänkt covid-19 eller konstaterad covid-19. En femtedel har inte fått individuell läkarbedömning. Ställningstaganden om vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med regelverket, säger IVO. De äldre och deras närstående har heller inte fått tillräckligt med information om vård och behandling, och det är svårt att följa upp hur vården såg ut på grund av brister i primärvårdens patientjournaler.

Dödsfallen i Sverige i höst är långt färre än i våras, men fler än i de nordiska grannländerna sammanlagt. Och också i höst har en stor andel av de som dött bott på äldreboende eller fått hemtjänst, visar Socialstyrelsens redogörelse där höstens statistik åtskiljs från siffrorna i våras.

Under mars till september dog 5995 svenskar i covid-19. 46 procent bodde på äldreboende och 27 procent fick hemvård.

Från oktober fram till den 7 december har 1040 svenskar dött i covid-19. 54 procent av dem bodde på äldreboende, och 25 procent fick hemvård.

Många offer på äldreboenden över hela Europa och i USA

Att äldreboendena är utsatta är på inget vis unikt för Sverige. Över hela Europa har äldreomsorgen varit hårt drabbad, visar en kartläggning från Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Till exempel i Belgien var andelen av dödsfallen på äldreboenden i våras över 60 procent, och i november nästan 40 procent, skriver ABC News.

I stora delar av USA är det likadant: i många delstater har över hälften av dödsfallen i corona skett på äldreboenden. Totalt uppskattas dödsfallen på äldreboenden räknas i över 100 000, skriver The New York Times.

Dödligheten är lägre än i våras

Samtidigt visar höstens vårdstatistik i Sverige att allt färre coronapatienter behöver intensivvård. Dödligheten har minskat betydligt, och en av orsakerna som uppges är att vården fått större kunskap om hur covid-19 ska behandlas:

– Det finns flera tänkbara faktorer som kan ha bidragit, till exempel proppförebyggande behandling, kortison, bukläge och bättre metoder för syrgasbehandling, säger Socialstyrelsens avdelningschef Thomas Lindén i ett pressmeddelande.

Förbättrad vårdkapacitet, minskad belastning på vården samt att patienterna varit mindre sjuka vid inläggning på sjukhus uppges också som bidragande orsaker.

Det är fler äldre som får intensivvård nu än i våras, skriver TT i bland annat Aftonbladet. En annan skillnad till våren är att de som dött i höst är äldre: i våras var 49 procent av de som dog över 85 år gamla, i höst har 59 procent varit över 85, enligt Socialstyrelsens siffror.

Intensivvården i Sverige, särskilt i Stockholm, har varit hårt belastad hittills i december. Mängden svenskar som får intensivvård har legat på omkring 250 personer i nästan ett par veckor nu, visar Svenska intensivvårdsregistret. Medelåldern för dem är 60 år.

Läs också