Hoppa till huvudinnehåll

I modeindustrins butiker syns satsningar på miljö och klimat – men är allt bara grönmålning?

Textilindustrin är en av världens mest förorenande industrier och står enligt Världsbanken för tio procent av de årliga koldioxidutsläppen, mera än internationella flyg och sjöfart tillsammans. Därför har klädföretagen börjat satsa mer och mer på hållbara material. Men är hela plagget hållbart bara för att det är gjort av ekologisk bomull eller återvunnet polyester?

I centrum av Vasa möter jag företagaren och textilkännaren Maria Holm.

Holm driver sedan åtta år tillbaka en syateljé med fokus på hållbart mode. Dit får kunder komma med kläder som behöver repareras, piffas upp eller omformas – allt för att förlänga klädesplaggets hållbarhet.

Holm är också intresserad av zero waste inom klädindustrin och har nu under coronaåret också lanserat sin första klädkollektion med fokus på den principen. Mer om det senare.

en kvinna som står bredvid några klädesplagg
Maria Holm sysslar också med klädvård. Allt som gör att man kan få kläder att hålla längre. en kvinna som står bredvid några klädesplagg Bild: Yle/Jasmine Urwäder kläder,material,tyg,textilier,textilindustri,mode,modebranschen,maria holm

Hypotesen: Damkläder är av sämre kvalitet än herrkläder

Jag har en hypotes. Den lyder: "Damkläder är allmänt av sämre kvalitet än herrkläder, åtminstone i lågpriskedjor".

Jag är intresserad av att få vet om min hypotes stämmer och kontaktade därför Holm, eftersom hon i sitt jobb dagligen kommer i kontakt med plagg som är sönder och behöver repareras. Dessutom arbetar hon för att få plagg att hålla länge, en bra utgångspunkt när vi ska granska lågpriskedjornas kläder.

Vi börjar med att stiga in i en helt vanlig butik med herrkläder.

"Herrmode är mera tidlöst, mera klassisk och håller längre. Herrkläder är också sydda för att kunna ändras och hänga med många år framöver, därför är herrmodet tacksamt." Det här konstaterar Maria Holm efter att ha jobbat många år inom textilbranschen.

Vi tittar på materialen och kvaliteten på flera av herrplaggen i butiken. Vi ser inga lösa trådar och många av plaggen är endast av ett eller två material.

Holm hittar en tröja i 100 procent bomull.

– Naturmaterial är väldigt bra, men nackdelen med bomull är att det har en enorm miljöpåverkan vid tillverkningsprocessen, där det går åt stora mängder vatten, kemikalier och bekämpningsmedel. Den här tröjan är däremot GOTS-certifierad, vilket är ett bättre alternativ.

– Köper man bomull ska man alltid köpa certifierad.

Maria Holm tipsar om två saker som även herrar kan hålla koll på när de handla i lågpriskedjor.

1. Hur är dragkedjans kvalitet? En dragkedja med märkningen YKK är av bra kvalitet, men dragkedjor som är fastlimmade eller tunna i plast kommer snabbt att gå sönder, även om tyget håller länge. I sin syateljé går vissa dagar enbart åt att byta dragkedja på klädesplagg, säger Holm.

2. Hur är knapparnas kvalitet? Knappar i läder eller metall håller bättre, än knappar i plast. Vissa knappar ser ut som att de är av metall, men är egentligen gjorda av plast. Syna noga!

Bli inte lurad av att plaggets prislapp är av återvunnet papper

Grönmålning, även kallad greenwashing, handlar om att ett företag eller bolag försöker skapa en bild av att vara mera miljövänlig än vad de egentligen är.

Ett typiskt exempel på det är när prislappen som finns i butiken är gjord av återvunnet papper eller av papper som kommer från en hållbart producerad skog, men själva plagget har ingen miljömärkning.

Då luras konsumenten att tro att plagget också är hållbarare än andra plagg utan någon som helst märkning, förklarar Holm.

en klädlapp på ett klädesplagg
Ett typiskt exempel på grönmålning. Prislappen har en FSC-certifiering, som betyder att pappret kommer från en hållbarare skogsproduktion, men själva plagget är gjort av polyester och akryl utan märkningar. en klädlapp på ett klädesplagg Bild: Yle/Jasmine Urwäder kläder,material,tyg,textilier,textilindustri,mode,modebranschen

"Ylle är ett tacksamt material"

Maria Holm hittar en klassisk herrtröja i 100 procent ull. Det kan hon rekommendera.

"Ylle är ett väldigt tacksamt material. Det håller bra, det värmer och man känner sig inte fuktig i det. Det behöver sällan tvättas - oftast räcker det med att vädra plagget i ett fuktigt utrymme eller borsta det med en klädborste så är det rent igen."

Undvik plagg i plast nära din hud: "Det är lite som att ha på sig en plastpåse"

Ett annat plagg i herrbutiken, en skjorta, innehåller 75 procent polyamid och 27 procent polyester – alltså enbart gjord av plast.

– Det betyder att plagget inte andas när man har det på sig och det är lite som ha på sig en plastpåse. Så det här skulle jag inte rekommendera som skjortmaterial.

Holm ratar ändå inte allt plastmaterial.

– Plast är bra när det fyller en funktion, såsom i sportplagg, ytterplagg och slitageplagg såsom strumpor, där några procent plast kan göra att plagget håller mycket längre. Men en skjorta och annat som man har nära inpå huden, det är bättre att ha i naturmaterial, till exempel 100 procent linne, säger Holm.

Fördelen med polyester är att det är underhållsfritt, det torkar snabbt, det skrynklar inte och är lätt att få rent. Nackdelen är att det är plast, så det är inte så skönt att ha det mot huden― Maria Holm

För den som är orolig för mikroplaster, som uppstår varenda gång man tvättar ett plagg som innehåller plast, så rekommenderar Holm att man införskaffar sig en tvättpåse som tar upp mikroplaster. Sådana finns till försäljning idag och fungerar bra, säger Holm.

"Vi tvättar sönder våra kläder"

Det vanligaste felet vi människor gör när det handlar om klädvård är att vi tvättar våra kläder för ofta, säger Maria Holm.

"När vi tidigare hade färre plagg i bättre kvalitet så tog vi hand om dem, men idag när vi konsumerar mera och det är mera snabbmode, så har omvårdnaden glömts bort."

I dambutikerna: En del satsar mera på hållbara material, andra mindre

Maria Holm och jag går vidare och tittar in i några lågpriskedjors butiker som säljer damkläder.

En del av dem har satsat mera på miljöcertifieringar än andra, men två saker har de alla gemensamt: deras plagg är överlag tunnare än herrkläderna och sömmarna är mycket sämre gjorda.

– På damsidan är det snabbmode hela vägen. Kläderna är gjorda för att hålla max en säsong, de är i tunn kvalitet som tappar formen redan efter några tvättar och det är också aldrig planerade för att kunna sys om.

"Vi måste kräva bättre."

Problemet med dammodet är att det kommer nya kollektioner hela tiden. Varje gång man går in i en affär förväntar man sig någonting nytt. Då pressas priset ner och kvaliteten blir lidande, säger Holm.

"Jag tror faktiskt att många inte ens vet vad kvalitet känns som idag när man är så van med dessa billigare kläder som man inte ens förväntar sig ska hålla mer än en säsong. Kläderna har tappat sitt värde."

En vanlig syn i dambutikerna var lösa trådar och plagg som redan hade repats upp nertill trots att de aldrig använts. Flera plagg i stretchtyg drogs inte tillbaka om man testade dra i plagget.

Maria Holms check-lista när man ska köpa ett plagg:

1. Syna sömmarna. Är stygnen långa och man ser rakt igenom sömmen håller det inte ihop lika bra som något som är sytt med smalare stygn. Finns det lösa trådar i plagget redan i butiken kommer det inte hålla många tvättar.

2. Dra lite i plagget. Är det gjort av trikå ska det dras tillbaka till sin ursprungliga form även om man drar lite i det. Lämnas det slappt och formlöst kommer det inte hålla många användningar.

3. Granska tyget. Ser man igenom det eller inte? Är det tjockare håller det oftast längre.

Detta plagg innehåller: Akryl, polyester, bomull, elastan, ylle...

Många plagg i dambutikerna hade också tre eller fyra material i ett och samma plagg. Holm hittade bland annat en tröja som innehåller alpacka, polyamid, ylle och spandex.

– Den här innehåller mest ylle, så det är ju bra. De har säkert lagt till polyamid för att den ska hålla längre, men ett plagg i 100 procent ylle är nog både varmare, skönare och hållbarare.

Holm berättar också att akryl är ett vanligt material i lågpriskedjornas stickade tröjor. Det är ett material som efterliknar ylle, men är gjort utav plast.

– Det är också som att ha på sig en plastpåse. Det är bara olja. Så akryl rekommenderar jag inte alls.

"Låt dig inte luras av priset."

I mån av möjlighet ska man köpa vardagsplaggen av bättre kvalitet, säger Holm. Men man ska akta sig för att bara se på prislappen. Många låg- och högpriskedjor låter sina kläder sys upp i samma fabriker. Festkläder, som man inte behöver så ofta, det kan man låna, hyra eller söka second hand i stället.

Dessutom märkte både jag och Maria Holm att prisskillnaden inte var stor mellan herr- och dambutikerna, även om damkläderna var allmänt i sämre kvalitet.

"Bara för att ett plagg har en miljömärkning betyder det inte att plagget är hållbart"

Det här med miljöcertifieringar är en hel djungel. Det tycker också Maria Holm, när vi står och tittar och granskar ett plagg som innehåller viskos med märkningen Ecovero.

– Den är certifierad men ändå tillverkad av ett lågprisbolag, så den är tunn och kommer ändå inte att hålla.

– Problemet med certifieringar är dessutom att många inte genomsyrar hela processen. Tyget är kanske ekologiskt odlat, men själva färgningen och vävningen kan innehålla mycket kemikalier. Och om plagget inte är rättvisemärkt så vet man inte heller om arbetarna har fått en skälig lön, säger Holm.

Frågan är om du och jag bryr oss om vem som har gjort våra kläder? Är det något du tänker på när du står där i butiken?

Om man får en t-skjorta för under 15 euro ska det nog ringa en varningsklocka om att den här inte är så hållbart producerad― Maria Holm

Samtidigt kommer nog konsumenten att känna sig lurad om man köper ett ekologiskt certifierat plagg för att man tror att man gör ett bättre val, bara för att sedan konstatera att sömmarna var så dåliga att plagget gick sönder redan efter två tvättar.

Vilken påverkan hade det då att själva tyget var gjort utav 100 procent bomull?

Åtta frågor du kan ställa i butiken:

1. Vilka är skötselråden?
2. Hur ska jag ta hand om plagget?
3. Hur länge förväntas det här plagget hålla?
4. Hur lång garantitid har det?
5. Varifrån kommer plagget?
6. Är det etiskt och hållbart producerat?
7. Finns det kemikalier kvar i plagget, kan ni garantera att det inte gör det?
8. Kan jag föra tillbaka plagget till butiken om det går sönder och få det reparerat?

Holm säger att många butiker börjat erbjuda reparationsservice, men att verkligheten i lågprisbutikerna ofta är så att man får ett nytt plagg om man kommer dit med ett trasigt plagg och det gamla plagget slängs och bränns upp. Det lönar sig helt enkelt inte att låta plaggen repareras.

Holm säger att många företag blivit bättre och mer medvetna, men att mycket fortfarande hänger på oss konsumenter.

– Vi röstar med våra pengar. Det betyder att vi ska stöda det som är bra och undvika det som vi tycker är mindre bra. Då kan man nog själv också göra en ganska stor skillnad.

Tillbaka i Maria Holms syateljé sammanfattar hon klädindustrin idag. De två stora problemen är överkonsumtion och att kläderna är för billiga.

"Många tycker kanske att det är för dyrt att reparera, men istället borde man fråga sig varför det är så billigt att köpa nytt?"

"Det hållbara modet är absolut inte hållbart"

Människor blir hela tiden mer och mer medvetna över sin klädkonsumtion, men ännu idag skulle inte Maria Holm säga att det finns något som "hållbart mode" inom lågpriskedjorna.

Många mindre finländska företagare försöker ändå göra en skillnad inom modebranschen och Maria Holm är också sedan i år en av dem.

När coronapandemin kom fanns det nämligen mera tid för att fundera och planera och resultatet blev hennes första lilla kollektion av klädesplagg gjorda enligt zero waste-principen.

– Ett väldigt vanligt problem inom modeindustrin är avfallet som uppkommer vid tillskärningen. Om man planerar plagg i zero waste-principen skär man och designar plaggen så att inget tyg går till spillo. Och det här är faktiskt möjligt!

Materialet som hon själv använt är lyocell/tencel, som liksom viskos är gjord av cellulosa, bara att det är ännu miljövänligare i framtagningsprocessen. Träet är till exempel FSC-ceritfierat, som betyder att det kommer från en hållbarare skogsproduktion.

Dessutom ska plaggen vara lösa och bekväma, för att kunna hålla länge trots att kroppen kanske ändras under åren.

Bästa investeringen man kan göra efter att man köpt ett plagg är att tvätta det för att se om de ändrar formen och sedan ta det till en sömmerska som låter måttanpassa plagget. Då har man glädje av det så mycket längre― Maria Holm

Och här i Finland pågår det just nu mycket forskning kring textilier gjorda av trä. Vi har bland annat tidigare hälsat på en fabrik som tillverkar vad de döpt till Spinnova.

Spinnovafibrer
Spinnovafibrer påstås vara världens mest ekologiska textilfibrer. Spinnovafibrer Bild: Yle/Anna Dönsberg fibrer

– Det finns väldigt många småföretag som satsar och har väldigt bra produkter, men det svåra är att få ut dem. När folk ska ha något nytt så går de gärna till de vanliga butikerna. Vi människor är vanedjur som gärna går dit man alltid gått, säger Holm.

Hon uppmanar därför alla som funderat på att köpa nya kläder att alltid först se om det finns någon lokal företagare som har en motsvarande produkt som finns i lågpriskedjan. Då är kvaliteten oftast bättre och man stöder också det lokala i Finland, säger hon.

– Men först ska man funder över vad man egentligen behöver för att undvika impulsköp. Ta med dig en inköpslista, vart du än går. Dessutom är det bra om plagget är snyggt, tilltalande och bekvämt, så att man kommer använda det ofta.

Och vill man verkligen ha ett plagg som man trivs i och som kommer hålla länge, då rekommenderar Holm att man besöker en sömmerska.

– Bästa investeringen man kan göra efter att man köpt ett plagg är att tvätta det för att se om de ändrar formen och sedan ta det till en sömmerska som låter måttanpassa plagget. Då har man glädje av det så mycket längre.