Hoppa till huvudinnehåll

Sanningar och myter om cannabis – vad händer om Finland avkriminaliserar världens mest kontroversiella planta?

En cannabisplanta ligger på vävt tyg med en mortel av frön och en liten flaska med pipett-kork.
De vanligaste formerna av cannabis i en bild: en säck av hampa, en skål med cannabisfrön, en flaska med cannabisolja och växten själv, som om man tar blomman (och ibland bladen och i vissa fall stammen) och torkar dem blir "gräset" man röker. En cannabisplanta ligger på vävt tyg med en mortel av frön och en liten flaska med pipett-kork. Bild: Pixabay cannabis

Cannabis är tillbaka på agendan i Finland igen, i och med medborgarinitiativet om att avkriminalisera användning och innehav. Som en konsekvens av det är drogdebatten igen i full gång, och frågetecknen är många.

Svenska Yle bestämde sig därför för att reda ut så bra som möjligt vad cannabis egentligen är, vad en avkriminalisering skulle kunna innebära och varför det bråkas så mycket om en planta.

Senast Institutet för hälsa och välfärd kollade, 2018, hade nästan en fjärdedel av finländarna prövat cannabis under sin livstid, sju procent hade använt cannabis det senaste året, och tre procent den senaste månaden. Det är alltså ingen främmande makt som hotar krypa in i stugorna, det har den redan gjort. Men vilka risker medför en eventuell avkriminalisering?

Vi börjar med att reda ut vad cannabis är, går vidare till sanningarna och myterna och landar i vad en avkriminalisering innebär och varför cannabis är en så omtvistad, politisk fråga som alla utnyttjar på sitt eget sätt.

Vad är cannabis?

Cannabis är en växt som odlats av människor i tusentals år, och det är möjligt att det är en av de allra första växterna vi började odla. Den kallas även hampa, hasch, ganja, marijuana och många andra saker. Cannabis används främst som rusmedel, som naturmedicin eller som material för tillverkning av olika saker.

marijuana blad och blommor
Cannabisplantan ser lite ut som en brännässla eller? marijuana blad och blommor cannabis,marijuana

Cannabis som rusmedel/medicin

Människan har använt cannabis för dess psykoaktiva effekter - för att bli hög - åtminstone sedan närmare tusen år före vår tideräknings början. Ruset har använts i religiös kontext av flera kulturer genom historien.

Man kan röka, äta och dricka cannabis och även använda det som salva eller olja för utvärtes eller invärtes bruk.

Om du röker cannabis kommer effekten - ruset - relativt snabbt, medan då du till exempel äter cannabis (i form av till exempel ett bakverk) kan effekten dröja innan den presenterar sig.

Vad som händer med din kropp beror på den kemiska sammansättningen av den cannabis du använder och delvis på din ålder (farligare för tonåringar och yngre).

Cannabis består av tiotals kemiska föreningar vars förhållande till varandra avgör hurudan effekt drogen har. THCtetrahydrocannabinol – ger det eftertraktade ruset medan CBDcannabidiol – besitter de eftertraktade medicinska, terapeutiska effekterna. Ju starkare THC, desto kraftigare rus och större inverkan på användaren. Produkter med relativt hög CBD-halt är tillåtet i många länder, så länge THC-halten är så låg att den inte kan ge ett rus. I Estland till exempel är den tillåtna THC-halten 0,2 procent, medan den i rekreationell cannabis oftast är mellan 10 och 20 procent.

Det finns tre varianter från vilka alla former av cannabis som drog härstammar:

  • Cannabis sativa
  • Cannabis indica
  • Cannabis ruderalis

Traditionellt hette det att Cannabis indica gjorde dig avslappnad, medan sativa gjorde dig full. Ruderalis har kommit med i den globala odlingsprocessen sent, för att man genom att ta med den i aveln kan effektivera odlingsprocessen.

I dag är de latinska namnen som bäst irrelevanta och i värsta fall missvisande: plantorna har korsbefruktats så mycket att nästan inga cannabissorter längre är enbart den ena eller den andra varianten.

Bild på gult och träfärgat hus med solpaneler på taket.
Cannabis, eller hampa, kan användas som byggmaterial genom att blanda det med till exempel sand. Det amerikanska huset på bilden är gjort av så kallad hempcrete, en hamp-cement. Bild på gult och träfärgat hus med solpaneler på taket. Bild: Creative Commons / Tommy Gibbons hampa,hempcrete

Cannabis som material

Sannolikt användes C. sativa ursprungligen som material, och det är då vi kallar den för hampa. Hampan är ett utomordentligt material som använts för att tillverka bland annat rep och kläder men också i modern tid som byggmaterial för att bygga hus och andra byggnader.

I dag finns en överenskommelse om att om andelen av det psykoaktiva ämnet THC är högst 0,3 procent kan det kallas för hampa. Så definieras hampa bland annat i amerikansk lag.

Myterna: Cannabis leder till "hårda droger" och är dödligt

Många av de omdebatterade farorna med cannabis handlar om vad som händer med användaren ur ett samhälleligt perspektiv. I Finland lever fortfarande en uppfattning kvar om att cannabis är en drog som är farlig på samma sätt som andra, hårdare droger.

I nyheter om droger och i många myndighetsrapporter klumpas cannabis ihop med kokain, heroin, metamfetamin och ännu farligare substanser. Otrevliga historier om förstörda liv inleds med cannabisanvändning, och kopplingen mellan att röka hasch och överdosera på MDMA känns kort och stark.

Cannabis leder inte automatiskt till att man använder hårdare droger― Kim Kannussaari, EHYT

Sanningen är mer komplicerad. Vi ringer upp Kim Kannussaari, projektchef på Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, Ehyt.

- Cannabis leder inte automatiskt till att man använder hårdare droger. I Finland har 24 procent av finländarna mellan 15 och 69 år prövat på cannabis, medan fem procent eller färre har prövat hårare droger, konstaterar Kannussaari.

Tron på att cannabis är en så kallad gateway drug, en kanal rakt till hårda droger, kallas för portteorin. Den är väldigt livskraftig i Finland.

- Att portteorin ännu är så stark närvarande i Finland beror säkert på en illusion som skapas genom att vi då vi tittar på hur användare av hårda droger har börjat använda droger, så ser vi cannabis, säger Kannussaari.

Han påpekar att man oftast också ser andra beroendeframkallande faktorer, bland annat alkohol. Kannussaari anser att det handlar mer om att ett beroendebeteende skapas hos vissa personer.

- Ser man på alla som prövat på cannabis så ser vi att nästan ingen går vidare till hårdare droger. Och då kan jag tycka att portteorin är en orättvis skrämseltaktik man kör med unga, istället för att prata om saker som de är.

Kannussaari har upptäckt att unga upptäckt att cannabis inte är den problemdrog vuxna i årtionden målat upp den som. Han påpekar att om vi skulle prata om alkohol genom att enbart ta upp de mest tragiska och hemska historierna om hur det kan gå om man missbrukar alkohol, skulle många känna att det är en orättvis diskussion.

Istället vill han föra en ärlig dialog, där farorna med cannabis och uppkomsten av beroenden över lag diskuteras sakligt. Han har upplevt att allt fler unga har en liberal syn på droger, och speciellt cannabis, men att unga också är mottagliga för diskussion.

Att unga har märkt att cannabis inte automatiskt leder dig till samhällets rännsten är en av orsakerna till att attityderna har blivit mer tillåtande hos yngre.

En annan myt om cannabis är att det skulle vara livsfarligt. Och visst kan man säga att det är det, eftersom det kanske kan ge upphov till lungcancer. Men direkt, i form av överdos, är sannolikt mer eller mindre omöjligt.

Bild på färgglada vingummi-godisar.
Du ska äta en och annan cannabis-godis för att få i dig en dödlig dos. Bild på färgglada vingummi-godisar. Bild: Pixabay sötsaker,vingummi,gummibjörnar

Än så länge finns inte ett enda bekräftat fall där användningen av cannabis har lett till döden. De senaste åren har ett par fall diskuterats i USA, men om det verkligen är själva cannabisen som lett till döden är oklart.

Det är nämligen oklart om en människa kan inta så mycket THC på en gång att dosen skulle vara dödlig. Bland annat har man räknat med att man måste äta över 50 000 vingummi-björnar med cannabis eller röka cirka 2000 cannabiscigarretter för att få en dödlig dos. Om det är fysiskt möjligt att röka så mycket gräs att man kan dö utan att kroppen innan dess försöker stoppa dig är också oklart.

Riskerna med cannabis

Debatten om cannabis består allt som oftast av en sida som är åtminstone tolerant gentemot cannabis, och en sida som förutspår smärta och lidande om cannabis tillåts på sätt eller annat. Bägge sidorna anklagar den andra för att ha fel. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel, eftersom den globala attityden mot cannabis de senaste hundra åren har begränsat mängden forskning vi kunnat göra.

En australiensisk studie som Institutet för hälsa och välfärd hänvisar till klassar cannabis som minst farlig i en jämförelse med bland annat tobak, alkohol och kokain. Men det betyder inte att cannabis är ett ofarligt ogräs.

Amerikansk forskning visar att kring 30 procent av cannabisanvändare ser negativa effekter.

Cannabis kan förorsaka apati, depressionssymtom och i ett av tio fall ett beroende. Cannabis är därmed mindre beroendeframkallande än nikotin, alkohol och kokain, till exempel.

Cannabis stannar länge i kroppen – till exempel kan korttidsminnet svikta i ett par dagar, och spår kan finnas kvar ännu en månad efter användning - och ruset pågår ofta i flera timmar.

På ett allvarligare plan kan cannabisanvändning leda till psykoser – men bara om personen redan är benägen att drabbas av psykos. På befolkningsnivå finns inget som tyder på att cannabis förorsakar psykoser själv.

Vissa studier har hittat samband mellan cannabis och mentala sjukdomar som schizofreni, men även där verkar cannabisen fungera som en katalysator snarare än en skapare.

Det som i allra högsta grad är en risk är cannabisanvändning bland ungdomar. Det är nästan dubbelt så sannolikt att ett beroende utvecklas om man börjar använda cannabis i tonåren, enligt USA:s hälsoorgan NIH.

Studier visar att intelligensen kan försämras om man röker mycket och regelbundet innan man fyllt 18 och sannolikheten för tidigare nämnda bieffekter är också större ju tidigare man börjar.

Att röka cannabis kan enligt vissa studier ge upphov till luftvägssjukdomar och lungcancer, och risken är enligt de studierna högre än vid rökning av vanliga cigaretter. Men vetenskapen är inte ense i den frågan; det är inte bevisat att sambandet finns där, och det kan vara att cannabisrökare som fått lungcancer också har rökt tobak.

Läs mer om effekten av cannabis på Droglänkens sidor.

Fördelarna och möjligheterna med cannabis

Cannabis som mirakelmedicin är ett koncept, en förhoppning, som funnits i århundraden.

Det är alltså ämnet cannabidiol, CBD, man vill åt för att kunna utnyttja cannabisens terapeutiska effekter. Man kan bland annat röka, äta eller smörja sig med olika cannabisprodukter, och ju högre CBD-halt ju häftigare inverkan rapporteras.

Cannabisprodukter har bland annat rapporterats lindra cancersjukas smärta, lugna personer med svår autism, ge klarhet åt Alzheimerspatienter, lindra symtom av HIV och hjälpa personer med allvarlig epilepsi. Det finns många saker man till synes kan "bota" med cannabis, och forskare hoppas på att det kan användas som behandling av ett otal andra åkommor.

Det utöver att i övrigt friska människor använder cannabis för att sova bättre, slappna av och minska stress och ångest.

Expertjuryn är dock kluven. Alla effekter är svåra att bevisa – på samma sätt riskerna är svåra att bevisa – och till exempel finländska läkemedelsverket Fimeas överinspektör har kallat medicinsk cannabis för "hoppets tomma tunna".

Samtidigt satsar allt fler länder på medicinsk cannabis: I Estland är det tillåtet att sälja CBD-produkter med extremt låg THC-halt, i USA har en hel industri växt fram och Israel är världens ledande land för forskning och konsumtion av medicinsk cannabis.

Medicinsk cannabis i små förpackningar.
Israel är världsledande på medicinsk cannabis, och har också världens högsta andel som använder sig av cannabis i terapeutiskt syfte. Medicinsk cannabis i små förpackningar. Bild: EPA/JIM HOLLANDER Medicinsk cannabis

Vad menas med en avkriminalisering och kan den föra med sig något gott?

Eftersom medborgarinitiativet om cannabis fick 50 000 underskrifter har frågan om Finlands cannabislagstiftning nu dykt upp på agendan igen. Regeringen har dock upprepade gånger meddelat att den avkriminalisering som medborgarinitiativet önskar inte är något man tänker ta i tu med nu – men det beror förstås på om riksdagen håller med. Vilket de antas göra.

Men vad skulle en avkriminalisering innebära? I nuläget säger lagen att cannabis är olagligt, man får inte använda, inneha, köpa eller sälja, och under inga som helst omständigheter importera cannabis. Undantag för medicinsk cannabis finns men är sällsynt.

En avkriminalisering betyder inte en legalisering. En legalisering skulle innebära att det blir tillåtet att köpa och sälja, och en marknad kunde uppstå. Avkriminalisering innebär att det inte är straffbart att använda cannabis, men sannolikt skulle odling fortfarande begränsas och import vara förbjudet.

THL gjorde tidigare i år en rapport där man tittat på andra länders erfarenheter. Slutsatsen är ändå att Finland måste hitta en egen modell.

I medborgarinitiativet begränsas innehavet till 25 gram – fem gånger så mycket än vad som är tillåtet i Nederländerna – och hemodling tillåts, något som lär vara den absolut sista tuvan som stjälper det lasset, då odling är politiskt ännu mer problematiskt att tillåta.

Avkriminalisering & legalisering i världen

Där Finland eventuellt står inför en diskussion om i vilken utsträckning man ska tillåta cannabis, om alls, har flera länder redan tagit ett eller flera steg på den vägen. Uruguay avkriminaliserade personligt bruk av alla droger 1974 (och legaliserade cannabis för några år sedan) och sedan dess har många lände följt efter.

Portugal avkriminaliserade innehav och användning av alla, alltså precis alla, droger i en lag som trädde i kraft 2001. Bakom lagen låg främst en obotlig aids-epidemi som drevs av utbrett heroinmissbruk. Droger är fortfarande olagligt men inte straffbart. Det är också olagligt att framställa, importera och sälja droger.

I Portugal får du inneha högst tio dagliga doser av en drog. Hur mycket det innebär är bestämt i en separat lag. Om polisen stoppar dig och hittar högst tio dagliga doser, och de inte har skäl att misstänka att du är en langare, konfiskeras dina droger och skickas till en regional drogkommission som avgör om du behöver hjälp med din droganvändning. Droger är alltså lagligt men så länge du inte säljer, smugglar eller tillverkar droger straffas du inte.

Det här har lett till en dramatisk minskning av HIV-smitta kopplat till droganvändning och en drastisk ökning av antalet människor som sökt sig till vård. Man har också utfört cannabisforskning och ett av resultaten är att cannabis inte har blivit vanligare bland 13-16-åringar. I själva verket har droganvändningen minskat bland tonåringar över lag. Däremot har droger blivit vanligare i samhället.

I Italien är personligt bruk avkriminaliserat. I Italien verkar även småskalig hemmaodling vara tillåtet sedan landets högsta domstol gav ett sådant prejudikat ifjol. Det är olagligt att sälja och langa cannabis men brott mot det straffas lindirigare än för hårdare droger. Även i Spanien är personligt bruk avkriminaliserat, och även om det är olagligt att sälja cannabis kan det kringgås genom så kallade social clubs där medlemmar får avnjuta cannabis.

En av de största myterna om cannabis är att det skulle vara lagligt i Nederländerna, eller specifikt i Amsterdam. I själva verket tillämpar Nederländerna en slags "toleranspolicy": droger, inklusive cannabis, är olagligt men tolereras.

Den nederländska "opiumlagen" delar upp droger i mjuka och hårda. Mjuka, som cannabis och lugnande piller, tillåts inom rimlighetens gränser medan hårda, som kokain, LSD, heroin och så vidare, motarbetas som i andra länder.

Därför kan Amsterdam ståta med sina coffee shops som är populära hos turister. Dessa cannabiskaféer får dock bara ha en liten mängd (500 gram i Amsterdam) cannabis i lager åt gången. Personligt innehav av små mängder mjuka droger är tillåtet.

Intressant nog använder holländarna inte mest cannabis i Europa, trots sin toleranspolicy. Spanien, Italien och Frankrike är före Nederländerna i årligt cannabisbruk, och Finland kommer på femte plats efter Nederländerna, bara 1,4 procentenheter efter. Däremot har Nederländerna den starkaste marijuanan, enligt en WHO-rapport.

I Kanada och i flera delstater i USA har man legaliserat cannabis under 2010-talet. Det innebär alltså att inte bara innehav och bruk utan även kommers är tillåtet. Förutom att fler (främst vuxna) använder cannabis har det i USA bland annat lett till

I Kanada är juryn ännu kluven – vissa ser legaliseringen som en succé medan andra pekar på att en del problem fortfarande kvarstår. Till problemen hör främst ett dåligt utbud och en laglig marknad som har svårt att tävla med den svarta marknaden.

Det finns några goda saker som en avkriminalisering kunde medföra. En av dem handlar om polisens resurser och sättet man förebygger cannabismissbruk, säger Matilda Hellman, forskningsdirektör vid Helsingfors Universitet som forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende.

- Avkriminalisering är en bra sak om det gäller ett beteende som redan är utbrett och om det gäller bruk. Det kan vara slöseri med resurser att hålla reda på vad varje individ gör, så länge det inte skadar nån annan, säger Hellman.

Data från olika länder visar att kostnaderna för social- och hälsovård kan stiga med en avkriminalisering, men inte lika mycket som övervakningskostnaderna krymper.

De senaste åren har man också sett en ökning av mängden som får vård för cannabisrelaterade krämpor i länder där det är kriminellt. Det antas bero på att den liberalare synen på cannabis får fler människor att våga söka hjälp, och i länder där det är avkriminaliserat sjunker tröskeln ytterligare.

Men nackdelar finns det såklart också. Användningen ökar speciellt bland män i åldrarna 20 till 40, och i vissa amerikanska delstater har man sett att det ökar marginellt även bland tonåringar. Risken för det är dock liten eftersom data från andra regioner visar att det inte nödvändigtvis ökar.

En amerikansk studie visar att användningen hos unga till och med sjunker med en legalisering, vilket antas bero på att laglig cannabis innebär att unga måste bevisa sin ålder.

Finns inte vårdresurser ännu

Kim Kannussaari på Ehyt är inte kategoriskt emot en avkriminalisering men säger att Finland inte i nuläget är förberett på en så stor förändring.

- Problemet är att vi inte har ordentlig vård att erbjuda. Det finns inte plats för de som skadas av cannabis. Så det skulle kunna skapa en sådan flaskhals som vi inte har svar på just nu, vi behöver få flera dimensioner av vårdpaletten i skick först. Sen kan politikerna börja fundera, säger Kannussaari.

Han hoppas att man oavsett vad som händer med avkriminaliseringsdebatten lägger in mer resurser i vården, så att de som får problem med cannabis ska få hjälp.

- Vi förstår att det alltid är bättre med åtgärder genom social- och hälsovården än med rättsliga åtgärder.

Cannabisfrågan handlar om politik

Det är internationella fördrag som bestämmer olika substansers laglighet. Nyligen slutade FN klassa cannabis som en farlig drog, men fortfarande är det en drog.

Orsaken till att det över huvud taget är olagligt är en galen historia – uttråkade amerikanska tjänstemän, hippierörelsen och rasism har alla spelat en roll – men fortfarande finns det länder som motsätter sig cannabis på alla plan.

- FN:s narkotikakonvention är inte jätteflexibel, säger Social- och hälsovårdsministeriets konsultativa tjänsteman Elina Kotovirta.

Eget bruk är ändå tillåtet att tillåta, säger hon, vilket är varför Portugals avkriminalisering är inom ramarna. Alla målar ändå inte innanför linjerna.

- Till exempel Nederländerna eller Kanada har brutit mot konventionen. Men det finns ingen internationell polis för det här, säger Kotovirta.

Att bryta mot konventionen faller inte alltid i god jord hos andra länder. Men varje land måste själv analysera konsekvenserna ett sådant beslut kan ha.

En coffee shop i Amsterdam.
På holländska coffee shops handlar turister sitt gräs – nederländarna själva använder inte mer cannabis än det europeiska medeltalet. En coffee shop i Amsterdam. Bild: Massimo Catarinella / WIkimedia Commons coffee shop

I Finland har man hållit sig till regelverket, trots att det också här susar i cannabis-säven. Men trots att många experter och politiker stöder en avkriminalisering är det osannolikt att den blir av just nu.

Det här beror på att cannabisfrågan inte löses med hjälp av vetenskaplig fakta. Cannabis har blivit en fullständigt politisk fråga.

Vilket i sin tur beror på att det inte finns tillräckligt med vetenskap, vilket ytterligare i sin tur beror på att forskning har varit svårt det senaste århundradet eftersom cannabis har varit olagligt.

Det är politik, där båda sidorna plockar den fakta (eller de faktoider) som passar den egna agendan.

Alla Svenska Yle talat med är överens om att mer forskning behövs, för att definitivt få svar på om cannabis gör mer nytta eller skada. Medicinsk marijuana, avkriminalisering och allt mer utbrett bruk innebär trots det att det kommer vara ett samtalsämne i många år framöver.

Källorna för den här artikeln är många och består av akademiska och journalistiska artiklar. Till de viktigaste hör: Cannabishjälpen, Droglänken, universitetet i Cambridge, olika länders nationella hälsomyndigheter inklusive USA:s, och flera undersökningar som skribenten hittat via (främst engelskspråkiga) Wikipedia.

Rättelse kl 11:10 bildtexten rättad angående vilken del av cannabisplantan man röker.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap