Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet förutspår snabb återhämtning men långsam tillväxt efter det

Mikko Spolander VM:n infossa 16.6.2020
Mikko Spolander är överdirektör på Finansministeriet. Mikko Spolander VM:n infossa 16.6.2020 Bild: Pekka Tynell / YLE finansministeriet

Koronapandemins andra våg försämrar ekonomin under början av 2021. Återhämtningen kommer igång först mot hösten.

Pandemin försämrar både den inhemska efterfrågan och exporten. Finansministeriet utgår ändå från att smittspridningen minskar kring årsskiftet. Om smittfallen ökar kan regeringen tvingas begränsa den ekonomiska aktiviteten igen i början av året.

Mikko Spolander som är avdelningschef och överdirektör på Finansministeriet väntar sig att den andra epidemivågen har en negativ effekt på ekonomin under det här kvartalet och det första kvartalet nästa år.

– Efter det väntar vi oss att epidemin försvagas när sommaren kommer. Dessutom kommer vi att ha vaccin och vi väntar oss att en stor del av finländarna ska bli vaccinerade under första hälften av 2021. Det betyder att det under den andra hälften av året finns ganska bra möjligheter till en stark tillväxt i ekonomin.

Ekonomin väntas krympa 3,3 procent i år, vilket är mindre än man tidigare befarat, och betydligt mindre än i de flesta andra länder. Delvis beror det på att byggandet har fortsatt med god fart trots krisen.

– Det är den kanske största förändringen sedan tidigare prognoser. Om ekonomin faktisk krymper med bara 3,3 procent är det betydligt bättre än hur vi trodde det skulle gå ännu på sommaren.

Prognosen är ändå inte ännu särskilt säker. Med 80 procents säkerhet blir nedgången mellan 2 och 5 procent.

Orsakerna till att tillväxten ännu stampar på stället trots goda nyheter om vacciner är att osäkerheten på marknaden ännu är stor. Den andra smittvågen har bromsat upp den tillväxt som tog fart i början av hösten.

Fortfarande begränsas vi av restriktioner och många ekonomiska aktörer har ett svagt förtroende för ekonomin. På grund av det görs det fortfarande få investeringar i Finland.

Värst är läget inom tjänstesektorn, där det främst inom turismen kan dröja längst innan återhämtningen kommer igång.

Sysselsättningen har förbättrats något sedan maj, men det korrigerar inte den kraftiga försämring som krisen har lett till. Speciellt inom de arbetskraftsintensiva servicebranscherna kommer sysselsättningen att öka långsamt.

Under år 2021 och 2022 väntas ekonomin återhämta sig med ekonomisk tillväxt på 2,5 respektive 2,0 procent. Efter det planar den ekonomiska utvecklingen ut och förväntas 2023 vara 1,4 procent.

På längre lite sikt väntar sig Finansministeriet att Finlands ekonomi ska växa med i medeltal 1,5 procent per år.

Mycket hänger nu på väl vaccineringen av befolkningen lyckas

Om antalet coronasmittade ökar mer än väntat försenas återhämtningen. Ifall ekonomin stängs ner igen beror mycket av effekterna på hur mycket staten kan stöda ekonomin.

Om det finns god tillgång på vaccin, en stor del av befolkningen låter sig vaccineras och vaccinet visar sig vara effektivt i praktiken kan ett ökat förtroende på marknaden lyfta ekonomin snabbare än beräknat.

Speciellt skulle detta synas inom tjänstesektorn både i Finland och internationellt.

Statsskulden fortsätter att öka

Statens stöd till ekonomin kommer redan som det är att fortsätta ännu under början av nästa år. Det kommer att öka statens utgifter också 2021. Skillnaden mellan statens inkomster och utgifter förväntas bli drygt 5 procent.

Under 2020 ökar den offentliga skulden till 69 procent av bruttonationalprodukten.

Också efter coronakrisen kommer den att fortsätta att orsaka kostnader.

Bland annat har sjukvård som har skjutits upp under coronakrisen lett till en vårdskuld inom social- och hälsovården. Den kan med stor sannolikhet leda till ökade utgifter.

Under åren 2021-2025 förväntas statsskulden öka varje år. Underskottet förväntas ändå minska gradvis mot medlet av 2020-talet.

Den offentliga skuldkvoten beräknas vara 75 procent år 2025.

– När det börjar vara klart att Finland håller på att gå över till tiden efter epidemin, är det motiverat att den ekonomiska politiken flyttar fokus från akut krishantering till stärkande av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och stabilisering av den offentliga ekonomin, säger Mikko Spolander.

Finland följer världsekonomin

Världshandeln har sedan sommaren 2020 börjat återhämta sig från den djupa kollaps som pandemin orsakade.

Det har fått fart på exporten av varor, vilket har lett till en ökad import av mellanprodukter från övriga delar av världen.

Det inhemska mervärdets andel av exporten och BNP har inte stigit i samma förhållande som i EU i genomsnitt.

Över lag har exporten minskat sedan finanskrisen 2008, och dess andel av Finlands ekonomi är mindre än förr.

Exporten av tjänster fortsätter att minska på grund av omfattande restriktioner i stora delar av Europa.

Återhämtningen i världshandeln fortsätter gradvis och väntas ta fart speciellt under andra hälften av 2021.

Finansministeriet noterar att det verkar allt sannolikare att övergångsperioden för Brexit tar slut utan att EU och Storbritannien når ett handelsavtal.

Trots att Brexit inte har så stora direkta effekter i Finland kommer vi att påverkas av den effekt det har på övriga länder i Europa.

Däremot kommer EU:s stimulansåtgärder att påverka Finland positivt.

Kinas ekonomi har redan nästan återgått till nivån före krisen, men pandemin påverkar fortfarande ekonomin i flera ekonomiska regioner.

Läs också