Hoppa till huvudinnehåll

Material tillverkat av människan väger snart mer än världens samlade biomassa

Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte.
Människan är innovativ, men vår förmåga att producera nytt hotar att överväldiga oss om inte alltför länge, enligt en ny studie. Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte. Bild: lOvE fabrik,Hjälm,industri,arbete,Jobb

Människan tillverkar större mängd material än vad naturen gör. Och vi gör det med rasande fart.

Enligt en ny studie, publicerad i Nature, väger material tillverkat av människan - plast, betong, tegel, metall och asfalt - mycket snart mer än världens totala, torra, biomassa. I genomsnitt skapar varje person på jorden mer människotillverkat material än de väger, varje vecka.

Mängden material fördubblas vart tjugonde år

Så kallad antropogen massa - alltså saker som är tillverkade av människor som till exempel vägar, byggnader, kaffekoppar, telefoner och så vidare - har i studien beräknats till ca 1.1 biljoner ton, vilket motsvarar världens torra biomassa - växter, djur, bakterier och olika mikroorganismgrupper- i nuläget . Dessutom producerar vi varje vecka nya saker som motsvarar den genomsnittliga vikten hos samtliga människor på planeten, vilket enligt studien innebär att vi nu är i ett brytningsskede där vi inom kort kommer att ha tillverkat mera material än vad naturen själv gör.

Betonghög
Betongtillverkningen bidrar till den största mängden antropogen massa, enligt studien Betonghög Bild: Yle/Anna Ruda betong,rivning

Enligt Atte Korhola, professor vid Helsingfors Universitet med fokus på miljöfrågor och expert på klimatförändringar i bland annat samspel med människans samhällen, är forskningen intressant och baserar sig på etablerade siffror, men har vissa problem med hur den kategoriserar olika komponenter i biomassan och den antropogena massan.

- Författarna till studien inkluderar exempelvis grus och sand, vilket i sig ju inte är annat än naturligt, säger Korhola. Jag antar att de inte till exempel menar våra grusvägar i Finland, men det är svårt att utläsa exakt vad det är de avser. Betong finns också med i studien, men som en separat punkt, så att ha en annan kategori för aggregatet blir underligt.

Betong utgör i den här studien nära hälften av den antropogena massan, och aggregat som grus tar också upp en stor del. Material som plast, tegel, asfalt och metall står för kring 20 procent.

- När det gäller biomassan har jag också svårt att tyda om de alls inkluderar den biomassa som befinner sig under marken, alltså till exempel rötter, säger Korhola.

Underjordisk biomassa kan utgöra så mycket som 80 procent av jordens totala biomassa, men är svår att mäta exakt eftersom det emellanåt är svårt att separera rötter och jordstammar från andra komponenter i jorden.

Solen skiner i skogen
Växter står för den största mängden naturlig biomassa, men det är inte bara det som är ovanför ytan som borde räknas, anser professor Atte Korhola Solen skiner i skogen Bild: Mostphotos skogar,skogsbruk,Skogen,mossa,träd

Studien fokuserar på levande biomassa och av människor tillverkade föremål som är i bruk - alltså inte avfall. Om avfall skulle inkluderas, har vi redan producerat mera än den torra biomassan sedan ett antal år.

Just att det är fråga om torr biomassa är också relevant, menar Korhola. Världens samlade vattenmassa är inte med i den här beräkningen, vilket fick Korhola att höja ett ögonbryn, eftersom en stor del av den antropogena massan i princip också innehåller vatten, så om man inte har med det i den naturliga biomassan kan det ge helt andra resultat.

- Om vatten ingår i beräkningen kan det dröja flera decennier innan vår produktion utklassar biomassan.

Vi producerar i allt snabbare takt

Slutresultatet är dock ungefär densamma oavsett - människan skapar nya material i rasande fart.

Problemet är att vi de senaste 120 åren haft en accelererande produktion av material, men vi har samtidigt också minskat på den naturliga biomassan genom bland annat jord- och skogsbruk och utrotning av olika djurarter. Den biomassa som skapas av odling och nyplantering av växter kompenserar inte för bortfallet i samma takt.

Sopåtervinningsstation
Återvinning och material som är nedbrytbart är en nödvändighet om vi inte ska drunkna i sopor i framtiden Sopåtervinningsstation Bild: Ronnie Holmberg / Yle Helsingforsregionens miljötjänster (HRM),lump,återvinning,avfallsåtervinning

Konsekvenserna för framtiden om trenden som studien beskriver fortsätter åt samma håll, är till exempel att den allt större antropogena massan i något skede förvandlas till avfall - skräp som måste tas om hand på något sätt och som kommer att bidra till den oroväckande mängden avfall som redan finns och som belastar miljön.

Atte Korhola ser, precis som författarna till studien också nämner, de här resultaten som en indikation på att vi människor, som utgör en väldigt liten del av den naturliga biomassan producerar långt mycket mera än naturen själv, vilket på sikt innebär att det måste till ordentliga förändringar. Och Korhola tror att det är fullt möjligt.

- Vi måste lyckas få till en cirklulär ekonomi om vi ska bryta trenden, alltså i princip gå in för att allt vi använder är återanvändningsbart så att vi inte hela tiden fortsätter att lägga till nytt.

Läs också