Hoppa till huvudinnehåll

Misteln blir en allt vanligare syn i Åboland: "För trettio år sedan skulle ingen ha trott att vi har mistlar i Finland"

Kolme mistelikasvustoa puissa Turussa.
Mistlar blir en allt vanligare syn i Åbos parker. Kolme mistelikasvustoa puissa Turussa. Bild: Minna Rosvall / Yle Åbo,Åbo universitet,Mistel (växt)

Misteln blir en allt vanligare syn i Åboland. Numera kan man se mistlar bland annat i parker i centrala Åbo. Misteln är en gammal mytomspunnen växt som ofta förknippas med julen. Hortonom Sven Engblom stötte på mistlar för första gången då han för många år sedan bodde i Sverige.

- Jag bodde på ett område där det fanns mistlar och i Sverige har misteln funnits genom tiderna. Det är en gammal växt, redan i fornnordisk mytologi tar man upp misteln, säger Engblom.

Misteln förknippas också mycket med julen både som en julväxt och i samband med kärlek. Sedan brittiskt 1700-tal måste en kvinna som befinner sig under en mistel, samtidigt som en man, ge honom en kyss. Det här var ett sätt att skydda sig mot att behöva leva ett helt liv som ogift.

- Jag vet inte varför den har blivit populär till julen, men det kan också vara en anledning till att den har kommit till Finland.

Oklart hur misteln kom till Finland

De första mistlarna i naturen hittades i Pargastrakten kring åren 2007-2008. Exakt hur misteln har kommit till Finland vet inte forskarna, men det finns några teorier.

- En del teorier säger att det är fåglar som har hämtat med frön från Sverige. Men det är en ganska lång flygväg från Sverige, så det är ganska osannolikt att fröna skulle ha kommit hela vägen till Finland på det sättet, säger Engblom.

En annan teori är att misteln kommit via blomsterförsäljarna. Blomsteraffärerna har tagit in misteln som en julväxt och när de sedan slängt bort misteln har fåglarna ätit bären och spridit fröna i naturen.

Äldre man står med paraply bland träden.
Sven Engblom har funderat på att ympa in mistel i den egna trädgården. Äldre man står med paraply bland träden. Bild: Carmela Johansson/Yle personer,Pargas,hortonom sven engblom

Misteln livnär sig på trädet

Misteln är en växt som finns på olika värdväxter som lind, alm och lönn. Främst växer den på lövträd, men den kan också växa på barrträd.

Misteln är en halvparasit som växer in i stammen på trädet, så att den kan livnära sig på den salt och vätska som finns i trädet. Hur trädet påverkas av att misteln växer på den vet man inte, men oftast ser träden ändå välmående ut.

- Troligtvis får trädet inga men av att misteln parasiterar på det. Det finns ställen i Sverige där hela trädet är fullt med mistlar och ändå ser trädet helt okej ut. Så jag tror inte att den gör någon nämnvärd skada på växten, säger Engblom.

I Åbo hittas mistel i olika parker

Eftersom mistlarna växer inne i träden är de ofta svåra att upptäcka under sommaren, men på vintern syns de bra eftersom de är gröna året om.

- Åtminstone i parken bredvid domkyrkan i Åbo har jag sett mistel. Man ska hålla ögonen uppe då man går i Åbo, för den finns i olika parker.

Mistelns bär är giftiga och kan inte ätas, men i små mängder kan det användas som medicin. Bären har bland annat använts som cellgifter i behandling av cancer.

Pieni mistelinalku omenapuun rungolla.
Misteln växer ganska långsamt, så det kan ta många år innan man får syn på den. Pieni mistelinalku omenapuun rungolla. Bild: Minna Rosvall / Yle Mistel (växt),Åbo,äppelträd

Som det ser ut kommer mistlar att bli en allt vanligare syn i Finland, vilket delvis har med klimatförändringen att göra.

- Jag är säker på att misteln kommer att öka. Inte skulle någon ha tänkt för 30-40 år sedan att vi skulle ha mistlar i Finland. Men nu har klimatet blivit ganska lämpligt för misteln. Den tycker om en ordentlig vinter, men inte för kallt, säger Engblom.